Citat:
Ursprungligen postat av
Densistafilosofen
I din värld!
Helt rätt!
Och ingenting är farligt, ännu ett påhittad ord!
Nrj , objektivitet är inte min värld/egen värld/min upplevelse/din upplevelse och dessa emotionellt laddade och strukturellt gångbara generaliseringstendenserna som "gudstro" ämnar vilja inplantera, kom ihåg att gudstron behöver påtvingas där trosatserna eller dogmerna inte flyter av sig själv igenom mänskliga individer.
Trots allt har varenda "troende" ett huvud att tänka med, kroppens känslor relaterar alltid till faktuella sakfrågor : du kan kalla det en form av materielism, och du kan vilja förneka materielismen och begären, som gror i de gudsbejakande lägren - förstå vad religion och därmed gud är.
Skulle olika klaner/släkter/konglomerat och kraftigare ägandeförhållande hävda så mycket och ta anspråk på att "hava sanning" , då skulle kju teodicéproblemen vara ur världen, men teodicé är ännu lika stampande i luftbubblorna som i begynnelsen, medan det fortfarande var vidskepelsen somlade grunden för de trollerier som försiggår i den väldigt fundamentala tron, där tron t.o.m är viktigare än gud.. gud som man till vardags faktiskt "skiter i" , gud.. alltså ignoreras, det rä de mänskliga relationerna som är av vikt, inomdynamiskt för att olika gruppers teser, ska försöka se hållabara ut, därför går mången fundamentalistisk gruppering t.o.m väldigt materiellt habegärligt till väga, ja gränsöverskridande ibland brottsligt (skenheligt) till väga.
För de är frustrerade över de uppenbara luftslotten som byggts. Om igen ;bedrägerierna är ite alldeles så få, fast man kämpar hårt med att försöka lyfta fram "fromhet" , "god vilja"
viljorna... var annars patetiskt lama och enormt dåligt uppbyggda av nåt som kan kallas för kunskap öht, det är det som är det pinsamma med gudsfundamentalism och t.ex kristen fundamentalism, den går så infantilt lite då och då att det ju borde ha väckt lite självkritik och förmåga att överge de kraftigaste lögnerna, som är inget annat än självförsvar, av frustration.
Religionsidkare kan som bekant, bli direkt självemotsägande intill elakhet, även det bottnar i frustration över att inse sig icke ha belägg, men desto fler krav över ihåliga teser.
Det jag menar med falska påståenden, som begås "i guds namn" , nr man försöker "immplementera gudstro långt över befogenheter, för man menar sig ha "rätt andlighet" , dvs rätt upplevelse, jag ser det som livsfarligt att påstå sig känna gud och därmed konvulsivt skapa agendor att ragga och missionera ännu mer för enda syftet att folk ska tro på den som "känner gd/gud" och mer ä gärna misstro den som inte känner gud. Detta helt legio - men det är samhällsröta som saknar rent mjöl i påsen där det går så långt. Islam är uppenbart med i kristen tro sker det bakom ryggen på folk.
Sådan "bvisföring" är liksom infantil och pubertal påsyvling. Men många konfessionalister förstår inte, man är så van att slå ifrån sig, man är m.a.o förblindad av de mandat av makt och maktbefogenheter man fått, på mycket lösa grunder.
och jo, närhelst det påtalas att det är så, kan man se aggressionerna där under, hur många dåliga förlorare som fundamentalistisk religion omhuldar. Att många inte ens tåler basal elementär filosofi, låt säga den existentiella "sanningen.. de-facto-sakfrågor som brukar vara rätt känsligt för hardcoreteister att ta, dem som tror blint.. och vant sig vid att inte behöva ens respektera ateistisk livssyn.