Hur lång ifrån var Hitler att vinna 2:a världskriget?

Mig veterligen så växte sig RAF allt starkare ju längre konflikten fortlöpte, till skillnad från Luftwaffe som successivt försvagades, och i synnerhet ur en allt mer vittgående utsträckning led av brist på piloter.

Apropå detta, hur kommer det sig att Tyskland inte hade tillgång till något operativt hangarfartyg i sin flotta? Graf Zeppelin sjösattes förvisso, men färdigställdes aldrig av någon anledning?

Stämmer bra, se bland annat Ormens tidigare inlägg i tråden för mer detaljer ( (FB) Hur lång ifrån var Hitler att vinna 2:a världskriget?). Men i all korthet så blev Luftwaffe svagare och svagare för varje dag som gick och RAF blev starkare, därför gick man över till terrorbombningar för att istället försöka knäcka den brittiska hemmafronten.

Vad gäller Graf Zeppelin så vill jag minnas att fartyget ständigt prioriterades bort bland andra projekt, t.ex. produktion av ubåtar. Vidare var det väl bara skrovet som sjösattes, resten av skeppet blev väl aldrig klart?

Det är en enorm skillnad på att med numerär paritet, materiel kvalitativ överlägsenhet
och ett taktisk övertag segra till land och en helt annan sak att
vinna en utnötningsseger i luften, mot en motståndare som hade ett taktiskt övertag,
större flygplansproduktion och bättre tillgång på piloter.

Att Kriegsmarine inte hade en chans i h-e mot Royal Navy behöver inte påpekas,
när den tyska ytstridsflottan i sommaren 1940 bara var den 8:e största i Europa.
(efter Storbritannien, Frankrike, Italien, Sovjet, Nederländerna, Spanien och Sverige)
och inte i närheten av att ens vara 1/10 så stor (i disponibla fartyg) som Royal Navy.



Luftwaffe fokuserade på att slå RAF.
RAF blev hela tiden starkare och Luftwaffe hela tiden svagare.
Tyskarna genomförde en vecka (jag repeterar bara en vecka)
med bombningar i dagsljus, där man inte fokuserade på att slå RAF.

Och att på denna enda veckas bombningar dels vända trenden
(med ett allt svagare Luftwaffe och ett allt starkare RAF),
dels besegra RAF, dels sänka huvuddelen av Royal Navy, bygga 1,5 miljoner ton lastfartyg,
lämpade för landstigningsoperationer, bygga kanske ett halvt dussin slagskepp,
ett par dussin kryssare, kanske 100 jagare, m.m. m.m.
är långt mindre sannolikt troligt än att USA innan december månades utgång 1941,
skulle jämnat alla större tyska och japanska städer med marken m.h.a. atombomber.



Problemet är att det förutsätter att Royal Navy och RAF sitter och rullar tummarna
och att de numerärt överlägsna brittiska markstridsförbanden,
låter bli att kasta ut tyskarna i havet.


Tyskland försökte tvinga fram ett fredsavtal genom militära operationer.
Det misslyckades.
Även själva förberedelserna av operation Sjölejon syftade f.f.a.
till att försöka få britterna att tro att man förberedda en seriös landstigningsoperation.
Britterna var inte direkt övertygade, utan skickade istället förband från Storbritannien till Nordafrika.


Nja, man använde sig framför allt av flodpråmar,
varav 2/3 saknade motorer och således måste bogseras över,
medan den återstående 1/3-delen hade för klena motorer
för kanalens starka strömmar och således måsta bogseras över.
3/3 av båtarna hade för dåliga sjöegenskaper för att hantera normal sjögång i Engelska kanalen.


http://www.o5m6.de/Routes.html


Tyskarna nedprioriterade produktion av större fartyg när kriget bröt ut.
Man avbröt t.ex. produktionen av ett par slagskepp.
Därtill så hade man problemet att man saknade färdiga flygplan,
att Graf Zeppelin av naturen hade kraftig slagsida
(ur minnet 7 graders lutning, vilket fick korrigeras med att man byggde ut skrovet på ena sidan).

Därtill så krävde hangarfartyg bra sjöegenskaper*, tillförlitligt maskineri**,
många*** och bra eskortfartyg****, samt god tillgång till stödfartyg*****.
Så ett tyskt hangarfartyg var helt meningslöst för annat än i utbildningssyfte.


(*) Alla nya tyska jagare, kryssare och slagkryssare hade dåliga till usla sjöegenskaper.
(**) Alla nya tyska jagare, kryssare och slagkryssare hade usel tillförlitlighet på maskineriet.
(***) Tyskland led en skriande brist på eskortfartyg med högsjöegenskaper.
(****) Se * och ***.
(*****) Tyskland led en skriande brist på stödfartyg,
helt enkelt eftersom britterna hela tiden slog ut dem.

Länken du bifogade visar såvitt jag kan se endast frakt av materiel till Sovjet. Min poäng var ju att Tyskland hade kunnat stänga västfronten helt genom en invasion av Storbritannien. Det hade naturligtvis frigjort oerhörda militära resurser till kampanjen i öst.

Frågan är om Slaget om Storbritannien kunde ha slutat annorlunda ifall Luftwaffe fortsatt att angripa brittiska flygbaser istället för att gå över till städer som man gjorde i september 1940? För även om Luftwaffe led större förluster så startade de kampanjen med ett 4:1 övertag vad gäller antal plan och hade fortfarande ett betydande övertag i augusti. Kriegsmarine var förvisso kraftigt försvagat efter Norgekampanjen men herravälde i luften hade nog räckt för en landsättning. Trots allt hade man 2000 landsättningsbåtar om än inte av yppersta klass.

Om det nu inte vore för att tyskarna inte hade en chans att invadera Storbritannien.



Tyskland hade ett numerärt övertag på 2,2:1 när kampanjen inleddes.
Detta inkluderar då tyska flygplan som inte ens deltog i kampanjen.

För jaktflygplan så var övertaget ännu mindre.


Nej att erövra Luftherravälde (vilket i sig låg bortom Luftwaffes förmåga) hade inte räckt,
eftersom Luftwaffe inte kunde sänka brittiska jagare nattetid med förintande effektivitet
(Luftwaffe hade 1940 svårt nog att sänka handelsfartyg dagtid),
och eftersom Luftwaffe inte kunde röja minor.

Och de 2000 landstigningarna var sannerligen inte av yppersta klass.
De var av usel klass och bara en bråkdel av vad operationen krävde.

I bästa fall så hade tyskarna kunnat få över 2-3 infanteridivisioner till fots
i den första och enda vändan, vilka då sedan utan underhåll
skulle möta c:a 30st brittiska divisioner (motoriserat infanteri och pansar).

Ja, du påstår att det var omöjligt men jag kontrar med att samma sak sades om tyskarnas blitzkrieg innan då man tvingade de allierade att evakuera Frankrike.

4:1 är den siffra jag sett om Luftwaffes övertag gentemot RAF. Jag kan ta fram mina källor om du vill. I augusti var RAF mycket hårt ansatt och förlorade plan och piloter i snabbare takt än de fick fram nya. De nya piloter som tillkom var dessutom av dubiös kvalitet. Även om RAF snittade en hit ratio på 2:1 så hade Luftwaffe alltså kunnat nöta ut dem om man hade fortsatt med samma taktik, att bomba flygbaser.

160000 man hade tyskarna planerat att landsätta och det hade räckt för att upprätta ett brohuvud. Givet det numerära övertag som Luftwaffe hade enligt de siffror jag sett så borde det inte ha varit omöjligt att skydda landsättningen. Man ska ju komma ihåg en sak till och det är att när fienden väl fått fotfäste på ens territorium så finns det egna civila att tänka på när man utformar sina militära operationer. Rimligen hade tyskarna ganska snabbt intagit någon tätort vid en landsstigning.

Jag skulle nog snarare framhålla britternas eminenta radarsystem som den kanske viktigaste orsaken till att Operation Sjölejon övergavs.

Ja, det hade kanske funkat om britterna hade förflyttat alla sina flygflottiljer till norra Skottland och utgått från att tyskarna skulle anfalla över Nordsjön.


Britterna kunde i större utsträckning återanvända sina piloter än vad tyskarna kunde; de britter som sköts ner över England kunde återvända till ny flygplan, medan tyskarna som sköts ner blev fångar. Att bomba de engelska flygbaserna hade inte kunnat slå ut RAF, eftersom att de hade kunnat förflytta sina plan längre norrut, utanför de tyska Bf 109-planens räckvidd. Britternas och tyskarnas flygplansproduktion var vid den tidpunkten jämnstor, men Storbritannien kunde dessutom använda sig av amerikanska importflygplan.


Hur många av dessa 160000 man hade klarat överfarten? Och vad hade de kämpat med när de väl kom iland? Infanteri utan artilleri och pansarvärn hade varit ett lätt byte.


Snarare Tysklands brist på en flotta värd namnet.

Och vilka sade att det var omöjligt för Tyskland
att vinna ett landkrig mot Frankrike och Storbritannien 1940?



Och dessa siffror kommer man bara fram till om man räknar samtliga tyska flygplan,
men enbart de brittiska jaktflygplanen.



Bortsett då från att RAF i verkligheten hela tiden fick fler flygplan och fler piloter.


Till skillnad från Tyskland, där man inte fick fram ersättningspiloter alls i den mängd som behövdes,
samtidigt som allt fler tyska förband drabbades av stora problem med stridsutmattning.


Bortsett då från att RAF i verkligheten hela tiden blev starkare och Luftwaffe allt svagare.



Problemet är att det vore en operation i nivå med landstigningarna i Normandie
och att planen förutsatte att tyskarna hade en massa fartyg
som helt enkelt inte existerade
(vare sig som färdiga fartyg, fartyg under byggnation, eller ens fartyg på ritningar)
stridsvagnar som inte existerade, transportflygplan som inte existerade*
och att Luftwaffe skulle kunna erövra luftherraväldet.



Hur skulle tyska flygplan kunna sänka brittiska jagare och minläggare nattetid?
Hur skulle tyska flygplan kunna röja brittiska minfält?


Operation Seelöwe övergavs eftersom planen inte var seriös från första början.


Nja, britterna hade 1940 världens högsta flygplansproduktion.
Ungefär 50% högre än Tyskland sett på årsbasis och det var ett övertag,
som ökade hela tiden under året.

Detta övertag, tog tyskarna in först under 1943,
men då var tyskarna hjälplöst frånsprungna av USA,
som nästan producerade lika många flygplan, som resten av världen gemensamt.


(*) Det tyska transportflyget led horribla förluster i Nederländerna,
vilket innebar att det var först våren/sommaren 1941,
som man åter kunde använda sig (också nyuppbyggda) luftlandsättningsdivision på avsett sätt.

Men britterna producerade många tunga bombplan, som ju bara var användbara till att bomba städer med. Sett till jaktplansproduktionen, som var avgörande under slaget om Storbritannien, låg inte deras kapacitet närmare tyskarnas (även om det är möjligt att jag missminner mig här)?

Som jag ser det så begick Tyskland flera avgörande misstag under krigsåren som definitivt avgjorde kriget till Tysklands nackdel.

Det största misstagen skedde i kriget mot Sovjetunionen, som tog största majoriteten av tyskarnas militära kapacitet och bokstavligen begravde den.

Så hade inte den fronten öppnats utan vi säger ett hållbart avtal mellan Sovjetunionen/Tyskland upprättats så hade tyskarna vunnit och härskat över Europa fram till idag.

För det är så att om det var svårt överbrygga engelska kanalen hade det blivit ännu svårare att överbrygga atlanten för USA.

Jag är övertygad om att ifall Tyskland hade fortsatt fokusera på Storbritannien så hade de vunnit den kampen. Det står i alla historieböcker att engelsmännen var på väg att förlora, men att plötsligt så försvann mycket av tysklands resurser till andra fronter.

Men å andra sidan vann USA racet om att skapa atombomben med god marginal och det är mycket troligt att vi hade fått se atombomber även över Tyskland om inte kriget varit vunnet redan.

Britterna byggde 450-500st jaktflygplan per månad under sommaren och hösten 1940.
Tyskarna byggde 200-250 jaktflygplan per månad, varav 100-150 Bf 109.

Utan 1940 så var det tvärtom så att det var tyskarna som lade en större andel
(av sin redan i grunden mindre produktion) på att bygga bombflygplan,
spanings/observationsflygplan och transportflygplan.

Britterna producerade 1940 100st jaktflygplan per tungt bombflygplan.
Detta då produktionen av dessa bara precis hann komma igång under slaget
(man tillverkade bara c:a 10st tunga bombflygplan under hela slaget).
Däremot så tillverkade man en hel del medeltunga och lätta bombflygplan,
men det var inte med den slagsida i produktionen som det var i Tyskland.

Så britterna hade en dubbelt så står produktion av jaktflygplan under sommaren och hösten,
men den kanske största skillnaden låg i produktionen av skol- och samverkansflygplan,
där den tyska produktionen var helt försumbar, jämfört med den brittiska,
vilket i sin tur är en stor del av förklaringen, till varför britterna
redan under slutfasen av slaget om Storbritannien och till krigsslutet
hade ett överskott av piloter, medan Tyskland led av kronisk pilotbrist.


Västfronten käkade upp 50-55% av de tyska resurserna.
Östfronten plus lend-lease från USA, Kanada och Storbritannien till Sovjet,
käkade upp 45-50% av de tyska resurserna.

Kostnaderna för att sprida ut och skydda den tyska industrin
mot västmakternas bombflyg ej medräknat.


Det hade varit ofantligt mycket lättare för USA att korsa Atlanten,
eftersom USA dels hade världens största flotta
(medan den tyska alltid var hopplöst underlägsen britterna),
dels under slutet av kriget kunde koncentrera fler flygplan enbart från hangarfartyg,
än vad hela Luftwaffe kunde göra, dels eftersom Tyskland
inte kunde försvara all kust längs Atlanten (från Nordkap till Sydafrika)
och dels eftersom USA kunde atombomba Tyskland till underkastelse
från baser på Island (med B-29) eller Nordamerika (med B-36).


Nej, det står inte i alla historieböcker att engelsmännen var på väg att förlora
och nej, Tysklands resurser försvann inte helt plötsligt till andra fronter.

Tyskland lade alla disponibla resurser på att försöka tvinga britterna till en fred
(7/8 av flygvapnet och 100% av flottan) och ändå så misslyckades de,
eftersom vare sig flottan eller flygvapnet var kapabel att lösa sina uppgifter.

Det var först ett halvår efter att flygvapnet och flottan hade misslyckats,
trots sin 100-procentiga satsning, som resurserna började vändas österut.

Om han inte hade gett sig på Sovjet innan han tagit över Europa hade han nog haft stora chanser att vinna. Det var östfronten som knullade honom hårdast vill jag påstå.