Citat:
Ursprungligen postat av
Trillske
Rimligast gissning av alla som inte är stanniolhattar är att vi kommer att se ökad ränta (självfallet högst oklart hur mycket och hur snabbt) men att "konjunkturen" inte kommer att öka, att vi snarare ser dagsläget som hett i backspegeln.
Någon gång borde det väl komma en räntehöjning. Men hur långt borta t ex en boränta på 3% är kan man nog diskutera.
Så länge KPI inte ökar tillräckligt så tvivlar jag på att RB höjer. Och inte vet jag om RB är så intresserade av att gå upp på plus så länge som arbetslösheten är så pass hög. Någon kan ju invända att det inte är deras mål, men det lär finnas med i ekvationen iaf.
Och när det fylls på med folk i landet som inte klarar att leverera motsvarande lönenivåerna i kollektivavtalet så lär arbetslösheten bestå eller öka.
USA som är mindre socialistiskt har kunnat hantera detta och fått ned arbetslösheten. Och FED kommer att kunna höja. Hur mycket kan diskuteras.
Citat:
Ursprungligen postat av
Trillske
Det där med att vi ska få en klassisk "högkonjunktur" i samband med kommande räntehöjningar är rätt extrema önskedrömmar. Vår nuvarande (snart toppade?) högkonjunktur ser bara lite ovanlig ut tack vare att den är så extremt artificiellt skapad från toppen - men någon kanske har märkt att vi tex pumpat upp både bostadsmarknaden och aktiemarknaden?
Det handlar inte om en lågkonjunktur direkt, tvärt om ordentlig överhettning i ekonomin, bara att den är skapad av huvudlösa krediter istället för investeringar i fundamental utveckling och därmed får lite annan karaktäristik.
Med ett socialistiskt Sverige och Europa och en mer och mer global marknadsliberal värld ser jag inte heller någon högkonjunktur i sikte. I bästa fall stagnation medan fler och fler länder passerar oss.
Men då har jag också svårt att se några nämnvärda räntehöjningar. Vad skulle driva fram de?
Det om "extremt artificiellt skapad" och "huvudlösa krediter" har stor foliehattsvarning på sig. Lite svårt att ta det seriöst.
Att låg ränta leder till att pantbara tillgångar stiger i pris, är välkänt, och inget överraskande.
Det handlar inte om att något pumpas upp, utan om utgifter för innehav. Är månadskostnaden låg så är den. Och är det mer ekonomiskt att köpa aktier isf att amortera bostadslånet så är det. Och folk anpassar sig.
Låga räntor leder till stigande tillgångspriser. Vill man inte ha låga räntor får man verka för att orsaken till de låga räntorna försvinner. Och det är i första hand avsaknad av fri lönesättning. I andra hand för generös arbetslöshets-ersättning. Hade vi inte haft det hade Riksbanken inte behövt sänka. Och inflation hade inte behövts.