Vetenskapliga brister
2015-10-06 22:10 | Tidigare kommentarer har klargjort de grava metodologiska problemen med detta examensarbete, samt det osakliga påståendet i början av artikeln.
Som forskare är det vår uppgift att sakligt och balanserat rapportera forskningsläget för såväl allmänheten och de som jobbar kliniskt – detta har arikelförfattarna misslyckats med.
För att få en bättre förståelse kring dödlighet och bruk av cannabis är det även viktigt för författarna att redogöra vad internationell forskning hittills funnit.
Till exempel vore det lämpligt för författarna att ta med en studie från 2013 som undersökte den globala sjukdomsbördan av cannabismissbruk. Studien fann ingen ökad dödlighet (Degenhardt et al., 2013). Även en svensk studie fann ingen koppling mellan cannabisbruk och dödlighet bland män då andra sociala faktorer inkluderades i en multivariat modell (Andréasson & Allebeck, 1990).
Även påståendet om kopplingen mellan cannabis och självmord är komplicerat. I deras artikel nämns en studie som fann att regelbundet cannabisbruk bland ungdomar ökar risken för självmord (Silins et al., 2014). De skriver ” En annan studie har visat cirka 8 gånger ökad risk för självmord bland dem som använder cannabis så gott som dagligen”. Först och främst är det anmärkningsvärt att ett odds ratio (OR) av 6.83 har rundats upp till ”cirka 8 gånger”. Ytterligare så var det endast 2 personer som var dagliga cannabisrökare bland de som begick självmordsförsök. Epidemiologen Dr Suzanne Gage förklarar i sin Guardian-artikel (
http://bit.ly/1MXmUjm):
” However, the sample size is still not large where outcomes are very rare. In the case of suicide attempts, despite a sample size of 2,537 participants, only 78 people in the analysis attempted suicide, and of them, only two were daily cannabis users. This means the strength of evidence is low (as can be seen by the uncertainty around the estimated risk, which ranges from a doubling of risk for daily users to a 22-fold increase), and any bias in the data will have a larger effect when the numbers are very small.”
Kopplingen mellan cannabisbruk och självmord undersöktes 2009 i en stor svensk studie som fann att sambandet försvann då man kontrollerade för confounders (Price, Hemmingsson, Lewis, Zammit, & Allebeck, 2009).
Huvudförfattaren Knudsen är toxikolog, och därför anmärkningsvärt att man inte tar med en jämförelse av hur skadliga de 2 drogerna är rent toxikologiskt. Tidigare i år kom just en sådan rapport ut som jämförde olika drogers toxiska effekter relativt till mänsklig bruk av dessa droger (margin of exposure, MOE). För alkohol, nikotin, kokain och heroin var MOE under 10 och klassades som ”hög risk”, medan THC (cannabis) hade en MOE över 10,000 och föll utanför ”risk” kategorin (Lachenmeier & Rehm, 2015).
Taget tillsammans så är det ganska tydligt att saklighet och vetenskaplig balans inte är en prioritet av artikelförfattarna och det förefaller väldigt sannolikt att detta är starkt politiskt motiverat.