Citat:
Ursprungligen postat av
weseeyou
Tänker mig att "spång" i sin plurala form "spänger" förekommer tämligen sällan i praktiken.
- Kolla, jag ser två spänger därborta!
- Tufft på jobbet idag?
- Snacka inte om det, jag har reparerat spänger sedan klockan 8 i morse.
Handen på hjärtat - hur många skulle begripa betydelsen?
Var ute på hundpromenad för några år sedan med en akademiker (humaniora), som tyckte vi skulle gå över "träbron".
- Spången menar du, svarade jag.
- Heter det så? fick jag till svar.
Vi kan inte ta bort spängerna, numer är dom själva finalen i en-flera-leken, en spång över en gnällig dagishemgång i november.
--Nej, det heter inte fotar, det heter fötter.
--En bil, flera?
--Ett träd, flera?
--En get, flera?
--Nej, tokunge, inte getar.
Så håller man på sådär, semifinalen är tänger och stänger. Funkar mot mörker-rädsla, lite rädslor och tjafs öht, fortfarande kan jag dra till med
--En spång, flera?
när jag vill stabilisera läget.
En av de äldsta kvinnor jag träffat i min släkt var extra böjd efter en spångolycka. Hon och hennes karl byggde sitt hus i skärgården, var sin egen mursmäcka, halkade på en spång, föll ner och fick lasset över sig, skadade ryggen.
--Otur? Nej, hade jag fått lasset i skallen hade jag drunknat, nu kunde jag kravla mig upp själv.