Citat:
http://www.journalisten.se/ledare/en-intervju-ar-inte-trakasserier
"Men bloggaren Julia Caesar anser att hon inte ska behöva stå till svars för det hon skriver i sin välspridda blogg, detta samtidigt som hon påstår att yttrandefriheten är ”helig” för henne.
Uppenbart innehåller hennes yttrandefrihet ingen pressfrihet och heller ingen skyldighet att svara på frågor. Hon, bloggerskan, kan under anonymitetens skydd hänga ut reportrar med namn och adress och andra uppgifter av privat natur. Men när de vill ställa frågor till henne, kallar hon det trakasserier.
Det är ju fullkomligt makalöst. .
Som journalist är det självklart att försöka ta reda på vem denna anonyma makthavare är. Hon läses av tusentals människor och lika många delar hennes inlägg på hatsajten där hon skriver.
Men det gick hennes ära förnär.
Nu är Annika Hamrud och Niklas Orrenius återigen hotade av en hatande klick med människor.
Julia Caesar borde skämmas."
"Men bloggaren Julia Caesar anser att hon inte ska behöva stå till svars för det hon skriver i sin välspridda blogg, detta samtidigt som hon påstår att yttrandefriheten är ”helig” för henne.
Uppenbart innehåller hennes yttrandefrihet ingen pressfrihet och heller ingen skyldighet att svara på frågor. Hon, bloggerskan, kan under anonymitetens skydd hänga ut reportrar med namn och adress och andra uppgifter av privat natur. Men när de vill ställa frågor till henne, kallar hon det trakasserier.
Det är ju fullkomligt makalöst. .
Som journalist är det självklart att försöka ta reda på vem denna anonyma makthavare är. Hon läses av tusentals människor och lika många delar hennes inlägg på hatsajten där hon skriver.
Men det gick hennes ära förnär.
Nu är Annika Hamrud och Niklas Orrenius återigen hotade av en hatande klick med människor.
Julia Caesar borde skämmas."
Håller delvis med, om medierna håller sig konsekventa här. Vilket de givetvis inte gör. De hade högst troligt resonerat annorlunda om det handlade om en blogg som följs av kommunister eller islamister.
Fast det gäller ju båda sidor, och delvis mig själv. För jag undrar hur viktig anonymiteten hade varit på forum/sajter som Flashback, Fria tider, Avpixlat osv om hon hade skrivit på ett sätt som får tusentals kommunister eller islamister att följa henne. (Och nej, jag likställer inte Flashback med Fria tider). Kritiserar ingen speciell här, jag får nog själv erkänna att jag förmodligen hade sett det olika beroende på personens agenda osv., även om jag försöker att inte medvetet vara allt för selektiv.
Det är ju "kruxet" med yttrandefrihet och anonymitet, antingen bör anonymiteten gälla ALLA som håller sig inom lagens ramar, eller så får man acceptera att även den egna sidan riskeras att bli avslöjade. När det gäller detta kan jag inte se att någon sida är så himla mycket bättre, åtminstone inte när det gäller de som är mer radikala. Där man konstant försöker kartlägga varandra. Och skyller det på varandra.
Håller dock med om att medierna har förstört yttrandefriheten jävligt mycket. Håller man sig inom lagens gränser ska man få säga vad tusan man vill offentligt utan att bli jagad i media. Med undantag för kända politiker, som medierna borde fokusera mer på att granska istället för att jaga anonyma skribenter. (Om nu inte den anonyma visar sig vara en högt uppsatt politiker eller liknande)
