[quote=Herz|54293712]
Citat:
En ateist kan vara snällare mot sin granne såklart jämfört med en kristen.
Njaae.. hänsynstagandet har med närvarokänsla och närvarokontroll att göra.
Huruvida någon är beredd att klampa in i andras integritet, har inte med gudskänslan att göra för isf är det väldigt lätt att räkna ihop all den integritetskränkande verksamhet som gudstroende så lätt ägnat sig åt.
Så var lite försiktig med uttruýcket snäällhet och hur benägen var och en är att öht se och förstå människans olika behov.
Behovskriterierna är i den religiösa livssynen tämligen ommöblerad till att Gudsbehagandet gives första prioritet, det är lätt att se vad som krävs av sådan ordning. Människan behöver då initialt försätta sig i andra position men några.. behöver styra upp denna skapade ordning som man vill få till på en jord, där andra parametrar än guds aktivitet, äger rum....
Så är du snäll när du ber men inte lika snäll när du inte, ber för annan... ja redan där kan vi lätt se hur man förfarit under historien. Hur lätt det var att bli klassad som "ond" och ondsint.. med "onda begär"
Genom ett mkt lätt psykologiskt grepp, inflika en dimension.. som är extremt svår att öht identifiera, bl.a upplevelsevärlden, när andra börjar definiera var hur och när din själ, agerar... och var den äger rätten att uttrycka anspråk i rummet och i tiden.
Citat:
Jag pratar inte om att religiösa är bättre än ateister. Det jag påpekar är att jag tror att ateister vänder ryggen mot religiös visdom till skillnad från troende som är öppna och villiga att se saker ur andra perspektiv än bara förlita sig på analytiskt tänkande och vetenskap. Därför har ateister förmodligen begränsat sig själva på det sättet.
Man kan inte vända ryggen åt något som inte uppnått existentiellt stadium, det räcker inte att känna, tycka...
Känslor och tyckanden, är något som varje fött barn, är rustat med - du har en ryggrad och centralt nervsystem, att ta i beaktande, i påståendet "vända ryggen till" , om du vänder ryggen till andras behov av kammarmusik.. och inte förstår "värdet" av det... men ägnar dig åt psalmsång.. så vänder du ryggen till all den kvalitativa produktion som kommer ur kammarspel.
Medan du TYCKER, att annan skönsång, för dig personligen, borde ses som ultimativ lag... men nu är det så att hela gudsbegreppets försvarare, förlorat sitt gamla anspråk att ses som ultimativt sanningssägande. Sanningsbegreppet har fått revideras löpande... varför graden av inordning resp. underordnade individer (globalt liksom lokalt) kraftigt tappat ja-sägare.
Jasägare och snällhet, ja.. det går hand i hand, det har du fullständigt rätt i.
Att idka kritik, är inte att visa ödmjukande "inför gud" , men vad DU och andra gudstroende vill ernå för respekt, är faktiskt en helt annan diskussion, du som gudstroende... har absolut noll/0 , rätt att ens tänka tanken i att ges mer snälla omtalanden om guden ni påstår er älska och "känna", än alla de individer.. som har livssyn utan att inflika en övernaturlig dimension på det sätt som gudsetablerandet klarade av, medan det ännu var tid att ägna sig åt den lättförtjänta fabuleringen.
Analfabetism, ger ju per automatik, betydligt fler röster åt att försanthålla det som aldrig genomgått den mer noggranna syningen, som ju faktiskt kräver att förstå symbolikens korrelation till det tänkta det sagda det viskade via varandras öron i hemlighet.. och vidareförts i fortsatt hysch-hysch, sedermera nedpräntats för att sedan börjat massproduceras och massdistribueras med syfte att skapa absolut-sannings-anspråk, in i juridisk mening. Att förstås ses som hållbar referens.
Sådana spel, går inte för sig längre, inte utan granskning och analys - vad synd då.
Citat:
Just därför tror jag att ingen ateist kommer nå samma visdom som t.ex eckhart tolle eller krishnamurti.
Ja men vad synd om dig, att du har så dålig tillgång och förmåga att öht förstå det utbud som annars är mer än rikligt flödande.
Citat:
Jag menar att Jesus hade visdom medan Dawkins bara har analytiskt tänkande till sitt befogande. Inte konstigt på att hans böcker och tal bara går ut på att argumentera om rätt och fel. Primitivt.
Enligt din uppfattningsförmåga , ska tilläggas.
Begränsar du från start redan din förmåga att tolka utifrån begränsad tillgång, är det en naturlig konsekvens att stanna kvar på en och samma fläck och försanthålla det som "den enda visionen" , den passar dig, men det går att transcendera den fixa punkt, som gudsförklaringen utgör.
Det som är så främmande för dig, och väldigt begränsande, tills det blir trångsynt. För mig är du trångsynt och fattig i att hantera det utrymme som finns, istället kvarstår du vid en fixering och ägnar dig åt vi/dom-illusionen.. i sig inget som tyder på att du förstått ens livsgrundval.
Det kan inte väl vara meningen att alla sitter på divaner och tänker-sig-liv....
Nej.. så är det förstås inte. Men pröva att inte låta andra sköta livsparametrarna i grundvalen, och kom sedan och berätta om hur din efterlevnad av gud... ter sig.
Nej precis, det är en tankefälla.. en retorisk lek du befinner dig i, i att ge dig en temporärt sublim men substitutionell lycka via tron, att du förstår en illusion mer än dem som inte ens går in i chimärens värld, för du har behov av existentialterapin som är ett äkta substitut/atrappen, att börja gestalta och leka med symbolerna DÄR i den aktiviteten giltig enbart! där i den tankeförvandligen som attraherar ditt sinne enbart...
det är en pur lek.
Ibland, också en lek med liv , men annan diskussion som inte längre håller sig till enbart rligionsfilosofi, utan tager anspråkskrav med betydligt kraftigare buffrad retorik i anspråk.
Dvs äventyrande och förskjutning av grundvalen, där ansvarsbiten är TAKTISKT.. (hur var det med snällheten..) helt bortkopplad, tror jag också att det framstår som helt sanslöst underbart rätt.. när
ansvar aldrig behöver utkrävas, det kan ju t.o.m jag se vara en oerhört lätt förtjänst att skapa retorik omkring.
.................................................. .....
Inför gud är du alltid rätt på det... det som känns, blir rätt... det som är, går att tänka bort...
Citat:
Till skillnad från Jesus vars budskap krossar Dawkins patetiska gnällande.
Hehe.. lustigt hur du ägnar dig åt omvända leken - det är ju Dawkins som ställer de avslöjande frågorna.. och får religiös fundamentalism att vrida sig sommasken på kroken.
Din spjuver, vad mer gör ni inte att förhärliga och försöka vrida er ur alla dessa självuppfyllande profetior?
