2015-07-25, 15:33
  #66097
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Tydligen är √(2b/π)*{-∞ till ∞}∫exp(-bx²) d²/dx²(exp(-bx²))dx = b. Hur fan kommer jag fram till det? Om jag börjar med att utveckla:
d/dx(exp(-bx²)) = -2b[x*(exp(-bx²))]
d²/dx²(exp(-bx²)) = -2b * exp(-bx²) (1-2bx)
Insättning i integralen:
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-bx²) exp(-bx²) (1-2bx) dx =
= √(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²) (1-2bx) dx =
= {partialintegrera} =
= √(2b/π)*(-2b){ [exp(-2bx²)/4bx*(1-2bx)] - {-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)*2b/4bx dx }=
[...]-termen blir noll i +-∞. Låt även C=√(2b/π)*(-2b):
=-C {-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)(1/2x) dx
Nu hjälper inte partialintegration? Primitiven till 1/2x är ln(2x) och det kommer jag ingen vart med, inte heller exp-funktionen. Hjälp?

En sak man kan notera är att den formen av integralen som jag har markerat med fetstil utgörs av två delar:
  1. En del som i princip är integralen av normalfördelningens täthetsfunktion (den delen som utgörs av 1*exp(-2bx²))
  2. En del som är en konstant gånger väntevärdet för en normalfördelad variabel (den delen som utgörs av -2bx*exp(-2bx²))

Om du nöjer dig med det så bör du ganska enkelt kunna härleda fram värdet på integralen du börjar med. Den första delen blir ju en konstant gånger 1 som vanligt när man integrerar en täthetsfunktion över [-∞, ∞], och den andra delen torde bli noll eftersom exponentialfunktionen i fråga matchar täthetsfunktionen för en normalfördelad variabel med väntevärde 0 (en mer generell metod att se det utan att dra in sannolikhetsteori är att x gånger den aktuella exponentialfunktionen blir en udda funktion).
Citera
2015-07-25, 16:49
  #66098
Medlem
Jag har ekvationen:

4 + 5 * 7^x = 16 + 2 * 7^x

Utför multiplikationen:

4 + 35^x = 16 + 14^x

Subtraherar med 4 i båda led

35^x = 12 + 14^x

Subtraherar med 14^x i båda led

21^x = 12

Höjer upp båda led med hjälp av definitionen av tio-logaritmen:

10^(lg(21))*x = 10^(lg(12))

Det ger mig likheten:

lg(21) * x = lg(12)

Dividerar med lg(21) i båda led:

x = lg(12)/lg(21) ≈ 0,81

Facit säger x ≈ 0,71.

Summa summarum, vad - och var - är felet i min lösning av ekvationen?
Citera
2015-07-25, 16:56
  #66099
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag har ekvationen:

4 + 5 * 7^x = 16 + 2 * 7^x

Utför multiplikationen:

4 + 35^x = 16 + 14^x

Subtraherar med 4 i båda led

35^x = 12 + 14^x

Subtraherar med 14^x i båda led

21^x = 12

Höjer upp båda led med hjälp av definitionen av tio-logaritmen:

10^(lg(21))*x = 10^(lg(12))

Det ger mig likheten:

lg(21) * x = lg(12)

Dividerar med lg(21) i båda led:

x = lg(12)/lg(21) ≈ 0,81

Facit säger x ≈ 0,71.

Summa summarum, vad - och var - är felet i min lösning av ekvationen?

Det blir fel redan på andra raden eftersom 5*7ˣ inte är samma sak som 35ˣ. Tänk på att (a*b)ˣ = aˣ*bˣ, dvs 35ˣ = 5ˣ*7ˣ, vilket ju inte är samma sak som 5*7ˣ.

Istället skall du skriva om det enligt:

4 + 5*7ˣ = 16 + 2*7ˣ ⇔ (5-2)*7ˣ = 16 - 4 = 12 ⇔ 3*7ˣ = 12 ⇔ 7ˣ = 4

Därifrån kan du förmodligen lösa uppgiften själv och få rätt svar.
Citera
2015-07-25, 17:18
  #66100
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Det blir fel redan på andra raden eftersom 5*7ˣ inte är samma sak som 35ˣ. Tänk på att (a*b)ˣ = aˣ*bˣ, dvs 35ˣ = 5ˣ*7ˣ, vilket ju inte är samma sak som 5*7ˣ.

Istället skall du skriva om det enligt:

4 + 5*7ˣ = 16 + 2*7ˣ ⇔ (5-2)*7ˣ = 16 - 4 = 12 ⇔ 3*7ˣ = 12 ⇔ 7ˣ = 4

Därifrån kan du förmodligen lösa uppgiften själv och få rätt svar.


Var försvinner den andra 7^x - termen? (Jag räknade fel i första, blandade ihop ^x med x).
Citera
2015-07-25, 17:32
  #66101
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Var försvinner den andra 7^x - termen? (Jag räknade fel i första, blandade ihop ^x med x).

Den försvinner inte. I vänsterledet har du 5*7ˣ och i högerledet har du 2*7ˣ. Differensen mellan dessa, när du subtraherar 2*7ˣ från båda sidor, blir 5*7ˣ - 2*7ˣ = (5-2)*7ˣ = 3*7ˣ. Det fungerar i grunden på samma sätt som ifall det varit

4 + 5y = 16 + 2y ⇔ 5y - 2y = 16 - 4 ⇔ 3y = 12

I det här fallet är alltså y = 7ˣ.
Citera
2015-07-25, 17:44
  #66102
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
En sak man kan notera är att den formen av integralen som jag har markerat med fetstil utgörs av två delar:
  1. En del som i princip är integralen av normalfördelningens täthetsfunktion (den delen som utgörs av 1*exp(-2bx²))
  2. En del som är en konstant gånger väntevärdet för en normalfördelad variabel (den delen som utgörs av -2bx*exp(-2bx²))
Om du nöjer dig med det så bör du ganska enkelt kunna härleda fram värdet på integralen du börjar med. Den första delen blir ju en konstant gånger 1 som vanligt när man integrerar en täthetsfunktion över [-∞, ∞], och den andra delen torde bli noll eftersom exponentialfunktionen i fråga matchar täthetsfunktionen för en normalfördelad variabel med väntevärde 0 (en mer generell metod att se det utan att dra in sannolikhetsteori är att x gånger den aktuella exponentialfunktionen blir en udda funktion).
Smart! Däremot får jag ändå inte ihop det, vet inte vad jag gör för fel. Är det fel på gaussiska integralen eller har jag gjort fel tidigare?
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²) (1-2bx) dx
{-∞ till ∞}∫2bx*exp(-2bx²)dx är udda över jämnt intervall => =0
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx
{-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx är en Gaussisk integral med värdet √(π/2b), alltså fås:
√(2b/π)*(-2b)*√(π/2b) = -2b
Citera
2015-07-25, 18:22
  #66103
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Tydligen är √(2b/π)*{-∞ till ∞}∫exp(-bx²) d²/dx²(exp(-bx²))dx = b. Hur fan kommer jag fram till det? Om jag börjar med att utveckla:
d/dx(exp(-bx²)) = -2b[x*(exp(-bx²))]
d²/dx²(exp(-bx²)) = -2b * exp(-bx²) (1-2bx)
Insättning i integralen:
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-bx²) exp(-bx²) (1-2bx) dx =
= √(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²) (1-2bx) dx =
= {partialintegrera} =
= √(2b/π)*(-2b){ [exp(-2bx²)/4bx*(1-2bx)] - {-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)*2b/4bx dx }=
[...]-termen blir noll i +-∞. Låt även C=√(2b/π)*(-2b):
=-C {-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)(1/2x) dx
Nu hjälper inte partialintegration? Primitiven till 1/2x är ln(2x) och det kommer jag ingen vart med, inte heller exp-funktionen. Hjälp?

Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Smart! Däremot får jag ändå inte ihop det, vet inte vad jag gör för fel. Är det fel på gaussiska integralen eller har jag gjort fel tidigare?
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²) (1-2bx) dx
{-∞ till ∞}∫2bx*exp(-2bx²)dx är udda över jämnt intervall => =0
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx
{-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx är en Gaussisk integral med värdet √(π/2b), alltså fås:
√(2b/π)*(-2b)*√(π/2b) = -2b

Såvitt jag kan se så stämmer ditt svar. Man kan ju göra en teckenanalys och komma fram till att

exp(-bx²) > 0 för alla reella x
d/dx [exp(-bx²)] är > 0 för x < 0, 0 för x = 0 och < 0 för x > 0
d²/dx²(exp(-bx²)) går mot 0 för x → ±∞ och är svagt positiv för "de flesta" x < 0 (vänder och blir negativ för x "lite mindre" än 0 och förblir negativ till x "lite större" än 0 varefter den blir kortvarigt positiv och sedan går tillbaka ner till 0)

Andraderivatan d²/dx²(exp(-bx²)) kommer därför att vara märkbart negativ i det intervallet där absolutbeloppet av exp(-bx²) är som störst och ungefär 0 i övrigt, varför värdet på integranden är huvusakligen negativt.

Integralen av exp(-bx²)*d²/dx²(exp(-bx²)) på (-∞, ∞) torde därför bli negativ. Om du inte förlorat någon konstant redan när du skrev ned uppgiften här så bör inte en positiv konstant (√(2b/π)) multiplicerat med denna integral bli ett positivt tal. Sen bör man naturligtvis vara försiktig med intuitiva resonemang för integraler över hela reella talaxeln.
Citera
2015-07-25, 18:30
  #66104
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Smart! Däremot får jag ändå inte ihop det, vet inte vad jag gör för fel. Är det fel på gaussiska integralen eller har jag gjort fel tidigare?
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²) (1-2bx) dx
{-∞ till ∞}∫2bx*exp(-2bx²)dx är udda över jämnt intervall => =0
√(2b/π)*(-2b){-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx
{-∞ till ∞}∫exp(-2bx²)dx är en Gaussisk integral med värdet √(π/2b), alltså fås:
√(2b/π)*(-2b)*√(π/2b) = -2b

Vid närmare eftertanke hittade jag ett fel.

Andraderivatan av exp(-bx²) blir 2b*exp(-bx²)*[1 - 2bx²] (källa).

När du deriverade förstaderivatan så tappade du bort det första x:et när du deriverade exponentialfunktionen och multiplicerade ner -2bx igen.

Då blir det inte någon integral av en udda funktion, men å andra sidan kan du se integralen av exp(-bx²)*2bx² som en del av variansen för en normalfördelad variabel.

Variansen = E[X²] - E[X]² och här är E[X] som redan konstaterat noll. Således kan du bestämma båda delarna i din integral med hjälp av sannolikhetsteori.
Citera
2015-07-26, 00:03
  #66105
Medlem
Hur löser man ut h i ekvationen sqrt(a^2-h^2) + sqrt(b^2-h^2) = c, där a, b och c är sidorna i en triangel och h är höjden mot sidan c?

Hoppas detta är tillräcklig inormation...

Jag får iaf en jobbig kvadrat (4 termer) efter två kvadreringar. Är jag på rätt väg?
Citera
2015-07-26, 09:06
  #66106
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kritta
Hur löser man ut h i ekvationen sqrt(a^2-h^2) + sqrt(b^2-h^2) = c, där a, b och c är sidorna i en triangel och h är höjden mot sidan c?

Hoppas detta är tillräcklig inormation...

Jag får iaf en jobbig kvadrat (4 termer) efter två kvadreringar. Är jag på rätt väg?

Om du känner till längderna på a, b och c så kan du hitta längden på h mycket lättare via lite trigonometri. Du börjar med cosinussatsen för att bestämma en av vinklarna motsatt sidorna a eller b (de som betecknas α respektive β i figuren i artikeln) och sedan kan du bestämma längden på h med hjälp av en vanlig sinusuträkning:

h = b*sin(α) alternativt h = a*sin(β)
Citera
2015-07-26, 09:26
  #66107
Medlem
Bestäm alla reella lösningar till ekvationen: (x^2 + 3x)(x^2 + 3x + 2) = 24.


Jag vet inte riktigt hur jag ska göra här, men kan man inte införa en ny variabel? t.ex. t=(x^2 + 3x)?

Men hur går man vidare efter det?



Tacksam för hjälp!
Citera
2015-07-26, 09:36
  #66108
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bigge877
Bestäm alla reella lösningar till ekvationen: (x^2 + 3x)(x^2 + 3x + 2) = 24.


Jag vet inte riktigt hur jag ska göra här, men kan man inte införa en ny variabel? t.ex. t=(x^2 + 3x)?

Men hur går man vidare efter det?



Tacksam för hjälp!

Jag håller helt med om att du bör införa variabeln t som du föreslår. Då blir ju den ursprungliga ekvationen till

t*(t+2) = 24 ⇔ t² + 2t = 24 ⇔ t² + 2t - 24 = 0 ⇔ t = -1 ± √[1² + 24] = -1 ± √(25) = -1 ± 5

Således är rötterna t1 = 4 och t2 = -6.

Nu går du tillbaka till din definition av t:

t = x² + 3x

Härifrån skapar du alltså två nya andragradsekvationer med de två rötterna för andragradsekvationen i t:

x² + 3x = 4
x² + 3x = -6

Lös nu dessa två ekvationer så får du ut två reella x från den första och två komplexa lösningar från den andra. Således har ursprungsekvationen två reella lösningar, nämligen de du får ut genom ekvationen x² + 3x = 4.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in