Juristprogrammet

Om du måste förbereda dig kan du läsa Tolkning & tillämpning och andra böcker om metodlära.

Majoriteten av alla advokater processar inte, dvs. har inget med t.ex. en tingsrätt att göra. Majoriteten av alla advokater är s.k. affärsjurister som sysslar med affärsjuridisk rådgivning till diverse ekonomiska aktörer ute i näringslivet.

Advokaterna som faktiskt processar är inte anställda av en specifik domstol, utan är fristående aktörer som hör till en advokatbyrå/advokatfirma och jobbar visavi domstolen antingen som ombud för någon part, t.ex. för ett företag i en civilrättslig tvist, eller genom ett förordnande från domstolen, t.ex. som offentlig försvarare i ett brottmål. Vissa advokater som processar är alltså att räkna in som affärsjurister, dvs. ombud i rent affärsjuridiska tvister. Andra advokater som processar är snarare humanjurister, t.ex. ombud i familjerättsliga mål. Gränserna är lite flytande däremot och på s.k. allmänpraktiska advokatbyråer gör advokaterna lite av varje, samtidigt som vissa advokater väljer att definiera deras verksamhet som smalare eller bredare än vad som kanske följer av den allmänna uppfattningen.

Advokatyrket inkluderas således inte i "attraktiva tingsrätter" utan utgör en helt egen yrkeskår i vilken en advokat kan gå ett yrkesliv utan att sätta sin fot i en rättssal.

Notarietjänstgöring är när en jurist under ett och ett halvt eller två år tjänstgör på en domstol (tingsrätt, förvaltningsrätt och vissa kombinationer, t.ex. viss tid på åklagarkammare och sedan återstående tid på tingsrätt). Notarien jobbar huvudsakligen som stödpersonal till domare genom att t.ex. skriva förslag på domar, göra rättsutredningar, protokollföra på förhandlingar, men har även eget ansvar över vissa enklare mål- och ärendetyper, t.ex. enklare brottmål och tvistemål. Efter notarietjänstgöringen, som alltså är tidsbegränsad, blir notarien notariemeriterad vilket är ett krav för att t.ex. bli åklagare, kronofogde eller gå den s.k. traditionella domarbanan, dvs. vidare till hovrätten, sedan därifrån till en underrätt igen, och till sist tillbaka till hovrätten. Majoriteten av alla notariemeriterade jurister går dock vidare till juristyrken som tekniskt inte kräver notariemeritering, t.ex. advokatbyråer.

Beroende på vad du vill göra efter examen "behöver" du ha olika mycket AB. Vill du sitta vid attraktiva tingsrätter krävs raka AB:n samt vissa sidomeriter, och för större affärsbyråer omkring 70 % AB för att bli kallad till intervju (varierar dock något från byrå till byrå, men också beroende på hur högt söktrycket är).

Jag skulle inte påstå att det är svårt att nå 70 % AB, då utbildningen som sådan inte kräver en särskilt stor intelligens utan snarare förståelse för systematiken, som erhålls genom att traggla författningstext, doktrin och domar. En normalintelligent person behöver inte lägga mer än ca 40 h/vecka under terminerna, för att sedan växla upp något under tentaplugget. Det är bortsett från det oftast oundvikligt att inte sitta lite längre tid i slutet av PM-perioderna. Vissa veckor studerar man inte heller 40 h, utan mindre. Tiden går ju självklart upp och ned beroende på vilket ämne man studerar, hur svåra uppgifterna är etc. men i genomsnitt är det inte mer än 40 h per vecka.

Avseende raka AB:n har jag tyvärr inte någon statistik tillgänglig. Jag vet bara hur många som fått AB på respektive termin, och det säger inte så mycket då man ju inte kan veta om det är samma personer som får AB genom hela utbildningen, eller om det är nya personer för varje kurs. Förutom jag själv vet jag två andra personer som gått ut med raka AB:n, men självklart finns det ett stort mörkertal då man inte diskuterar betyg med andra än de närmsta vännerna på programmet.

Ger du dig bara fan på dig att göra bra ifrån dig torde det gå bra. Personer som får dåliga betyg hör ofta till kategorier som personer vilka inte är intresserade av juridik, personer som prioriterar andra saker (barn, träning, arbete, andra studier m.m.) framför juriststudierna etc.

Hur mycket engelska förekommer på utbildningen och på vilket sätt tar denna engelskan uttryck, är det via text eller ska man tala på engelska?

Kan enbart svara för juristprogrammet i SU. Där förekommer en del engelska i Europarätten (termin 1) i form av domar från Europadomstolen. I Civilrätt B (termin 2) förekommer någon dom också på engelska från EU-domstolen. I övrigt är det ingen engelska, all kurslitteratur, all redovisning är på svenska.

Hur mycket engelska förekommer på utbildningen och på vilket sätt tar denna engelskan uttryck, är det via text eller ska man tala på engelska?

1. Ingen tingsrätt kräver raka AB:n eftersom man måste räkna bort poäng.

2. Jag håller inte med om att 40 h i snitt alltid räcker, i alla fall inte på SU där korta kurser ofta har väldigt mycket material medans de lite längre kurserna har en normal nivå och vissa som skatterätten snittar man nog 30 h då det inte är mycket att läsa.

3. Att säga att alla kan få 70 % AB:n när du själv säger att det var du och två till som fick "raka" AB:n säger rätt tydligt att det inte är enkelt att få en hög andel AB.

I Uppsala är det tyvärr för litet undervisning på engelska. På grundkurserna är det bara några få böcker och artiklar som är på engelska, medan fördjupningskurserna kan ha något fler verk alternativt ges på engelska. Personligen tycker jag att varje kurs borde ha minst en bok på engelska samt några få undervisningsmoment på engelska. För personer som börjar arbeta inom byråbranschen blir ju engelskan i mångt om mycket ett arbetsspråk, då en stor del av handlingarna som upprättas skrivs på engelska.

Jag hittade precis min litteraturlista och man har uppenbarligen infört systemet 1 engelsk bok/kurs. Jag har ännu en undran; hur ska jag få tag på böckerna, låna från biblioteket eller köpa dem?

2. Du säger att vissa kurser på SU hamnar ovanför 40 h/vecka, vissa på 40 h/vecka medan vissa andra hamnar långt under 40 h/vecka, vilket torde resultera i ett snitt kring 40 h/vecka.

3. Läs vad jag skrev. Jag skrev inte att det var tre stycken på hela programmet (uppenbarligen) utan att jag, förutom mig själv, visste om två andra personer som fick samma snitt. Naturligtvis kan alla få 70 %, då utbildningen i sig inte är krävande rent intellektuellt, utan det som krävs är att man sätter sig ned, gör det man ska, har visst intresse för juridik m.m. Personerna som får dåliga betyg är sådana som inte är intresserade av juridik eller har andra aktiviteter vid sidan om som prioriteras framför juridikstudierna.

Det är möjligt men det var knappast det du menade, att det skulle vara 40 h per vecka räknat utifrån hela utbildningen. Det du skrev syftade på en huvudregel att man får AB om man lägger ner 40 h/vecka oavsett kurs, vilket är missvisande eftersom vissa kurser är mer intensiva än andra.