Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Kan inte se att det hände något särskilt mellan 3 och 30 juni som skulle ha gett ett så massivt uppsving. En procent kanske. Resten måste vara Almedalen eller ett helt galet utslag av brus. Sentio och YouGov blir hur spännande som helst.

Finns en del annat också.
16 juni röstades budgeten igenom, det är korrekt. Första gången DÖ fick praktiskt genomslag.

24 juni gick S ut med förslaget om tiggeriet och bekräftade därmed att det som SD sagt hela tiden är ett problem som finns på riktigt.

25 juni gick M ut med sitt förslag med TUT och en massa andra förslag för, ähum, "förbättrad integration". Det kan ha påverkat på ett eller flera sätt:

- Några kan ha tänkt "aha, det ger alltså utdelning att rösta på SD. Nu är moderaterna skakis. Då ska vi skaka om dem lite till."

- Andra kan ha tänkt "Var det allt? Vilket värdelöst bud, nu går jag till SD".

- Den efterföljande debatten om TUT och PUT och mediabevakningen efteråt kan ha dragit igång mer snack i stugorna om invandring.

Endast senaste Inizio är gjord efter budgetvoteringen. De andra mätningarna täcker vare sig den eller utspelen 24-25 juni. Senaste Demoskop täcker budgetvoteringen, tiggeri/TUT-utspelen och Almedalen, och alla kommande mätningar kommer göra det också.

Konfidensintervall är ett sätt att ange det slumpmässiga felet. Statistiskt kan man räkna ut ett intervall som man med till exempel 95% säkerhet kan säga att ett visst parti ligger inom (Om man låtsas som att systematiska fel inte existerar). Om ett parti får 15% kan man till exempel ange att dom ligger mellan 13-17% med 95% säkerhet.

Statistiskt säkerställd är något som används för att ange om ett partis ökning eller minskning från föregående månad kan sägas bero på att partiet verkligen har ökat/minskat eller om det kan bero på slumpmässiga fel i mätningen. Eftersom antal frågade personer oftast är få och instituten kräver hög
säkerhet innan dom vågar säga att en ändring är säkerställd betyder det att det är mycket sällan någon ändring är så stor att den anges som statistiskt säkerställd.

Man får tolka det som att Sd;s åsikter legitimeras. Det som skulle vara så farligt har visat sig vara just farligt.

20 procent av väljarna verkar alltså bo under en sten i och med att de inte hört talas om en av de mest centrala inrikespolitiska händelserna någonsin.

Jag tror också på legitimeringen som jag sa i mitt tidigare inlägg. Konsensussvensken har nu märkt att han inte är esnam i att tycka att saker håller på att gå åt helvete. Det får mig att tänka på en annan grej.

I Sentios junimätning var ställningen ungefär följande:

S ~24%
M ~24%
SD ~22%

Det skiljde tiondelar mellan S och M och SD var 2 procent efter. Om det är som jag tror att det är legitimeringen och gräsrotsaktivism och Almedalen som förorsakat detta tokhopp på 3% i den senaste undersökningen från Demoskop så borde en uppgången vara generell och inte institutsbunden.

Därför mina vänner, vågar jag sticka ut huvudet och förutspå att SD kommer vara största parti i Nästa Sentio. Har jag fel får ni häckla mig i tråden och se min trådförnedring när jag tvingas krypa till korset och säga att jag hade fel.

Men jag tror jag slipper. Så alla tråddeltagare: SD blir största parti i Sentio i juli.

Som väntat ökar SD när andra partier börjar vackla. //..// Språktest-kortens tid är förbi. Det parti som planerar att lägga om sin invandringspolitik har en ofantlig uppförsbacke.

Jag tror också på legitimeringen som jag sa i mitt tidigare inlägg. Konsensussvensken har nu märkt att han inte är esnam i att tycka att saker håller på att gå åt helvete. Det får mig att tänka på en annan grej.

I Sentios junimätning var ställningen ungefär följande:

S ~24%
M ~24%
SD ~22%

Det skiljde tiondelar mellan S och M och SD var 2 procent efter. Om det är som jag tror att det är legitimeringen och gräsrotsaktivism och Almedalen som förorsakat detta tokhopp på 3% i den senaste undersökningen från Demoskop så borde en uppgången vara generell och inte institutsbunden.

Därför mina vänner, vågar jag sticka ut huvudet och förutspå att SD kommer vara största parti i Nästa Sentio. Har jag fel får ni häckla mig i tråden och se min trådförnedring när jag tvingas krypa till korset och säga att jag hade fel.

Men jag tror jag slipper. Så alla tråddeltagare: SD blir största parti i Sentio i juli.

Svensken i allmänhet tycker att invandringen är alldeles "helvetes för stor", men fundamentet kanske ändå står kvar orubbat hos dessa nytillkomna sympatisörer. Fortfarande gäller tesen att mångkultur är något eftersträvansvärt i sig, bara den sker med måtta.

Därför mina vänner, vågar jag sticka ut huvudet och förutspå att SD kommer vara största parti i Nästa Sentio. Har jag fel får ni häckla mig i tråden och se min trådförnedring när jag tvingas krypa till korset och säga att jag hade fel.

Men jag tror jag slipper. Så alla tråddeltagare: SD blir största parti i Sentio i juli.

Som väntat ökar SD när andra partier börjar vackla.

Som väntat kommer journalister som är ängsliga att deras lydiga flock börjar skingras att peka på detta som bevis för att "mörkerkrafterna bara gynnas av att andra börjar anamma deras retorik".

Det stämmer ju självklart. Att slutligen medge att man haft fel kommer naturligtvis skingra de sista misstankarna om att man haft fel. Det går inte bara att säga "hej hopp nu tycker vi tvärtemot som vi tyckte innan".

Språktest-kortens tid är förbi. Det parti som planerar att lägga om sin invandringspolitik har en ofantlig uppförsbacke.

Först kommer alla väljare som lockats av sverigeförintelsen (vilka de vänt sig till i 20 år) att söka sig till någon av de andra sex partierna som fortfarande förespråkar sverigeförintelse. Och de som tvivlat på partiets invandringspolitik men stannat kvar ändå, kommer få den slutliga bekräftelsen från partiet självt om att partiet haft fel. Dessa kommer gå till SD.

Ett invandringsbegränsande förslag från ett tidigare kulturmarxistikt parti kommer alltså driva bort både de som gillar och ogillar förslaget.

Skulle partiet ändå överleva detta och lyckas genomdriva sin nya invandringspolitik börjar den verkliga golgatan. Det finns en orsak till att SD-liknande utspel ALLTID kommer från partier i opposition.

Det är nämligen en sak att skriva en debattartikel om ålderstest av ensamkommande. Något annat att driva genom det och sedan svara för löpsedlarna om så mycket som en enda blir bedömd felaktigt. Det är en sak att prata om att ställa krav och föreslå språktest. Något annat att förklara för 40 mikrofoner i ansiktet varför Ali skickades tillbaka och blev dödad bara för att han missade veckans glosor på SFI.

För den krassa sanningen är att en restriktivare och mer kravinriktad invandring kommer generera åtminstone någon enskild offerberättelse i kvartalet. Och du kan lita på att media kommer att berätta den. Om och om igen, med stora bokstäver.

Just invandring är ett område som inbjuder till enskilda berättelser. Det är enkelt att visa en familj och beskriva deras situation som ett omedelbart resultat av en politik.

Det är inte lika enkelt att peka på fördelarna. Brottslighet och bidragsberoende kommer ju inte försvinna. Bara sluta att öka. Svenskens lidande som en följd av massinvandring är heller inte lika enkel att göra berättelser om. Visst går det att säga att våldtäkterna ökat med si och så många procent, tala om överrepresentation, besparingar etc. Men som man brukar säga: en död är en tragedi, tusen döda är oroligheter. Och det går sällan att peka på en misshandel eller ett mord och ställa någon enskild invandringsvurmare till svara.

Kopplingen mellan offret och invandringspolitiken finns visserligen där. Den framträder i statistiken. Att hög invandring, kravlöshet, svenskförnekelse och anpassning leder till många som betraktar sig som nyadel, börjar förakta svenskar, och därför begår brott. Men i de enskilda fallen så går det inte att ställa en invandringsvurmande politiker till svara för en gruppvåldtäkt lika tydligt som det går att ställa en politiker till svara för en ny regel som innebär att en familj, till synes orättvist, blir hemskickade.

Att lägga om invandringspolitik kommer alltså för gammelpartierna att innebära att pk-väljarna försvinner. De andra får sina farhågor bekräftade och går till SD. Deras nya politik kommer generera massa anklagande snyftartikel som utmålar dem som hjärtlösa. Och det kommer dröja länge innan de ens kan visa upp något possitivt av sin nya politik. Att brottsligheten sjunker, skolresultaten går upp, ekonomi lösgörs för välfärd. Och även när så sker kommer sambandet inte vara lika tydligt mellan deras politik och förbättringarna som det är mellan ny regel och orättvis utvisning. Media kommer knappast heller vilja hjälpa dem i att visa detta samband.

Det är alltså en synnerligen otacksam börda att förändra svensk invandring. Partiet som gör det må rädda tusen flickor om året från våldtäkt, förhindra 50 mord om året, minska skadegörelse, förhindra terrorattentat, halvera gatubrottsligheten. Men allt det är bara teoretiska förbättringar. Saker som INTE händer. Partiet kommer endast bli omskrivna för vad som faktiskt händer. Att Ali och hans familj tvingas åka tillbaka till Syrien där det är hemskt att leva.

Klokt. Klokt. Klokt. Men mycket desillusionerande.