För att öka förståelsen av hur opinionsundersökningar fungerar och hur man ska läsa ut resultaten ur dom tänkte jag att vi tillsammans skulle kunna skriva en enkel och lättförståelig "populärvetenskaplig" guide för att reda ut begrepp och för att initiera nya i tråden.
Jag gör ett första försök, så får den som vill ta vid och lägga till, rätta, eller ta bort för att få allt så korrekt och lättförståeligt som möjligt.
Det skulle kanske vara bättre om någon mer kunnig som FranzLiszt skrev detta, men uppriktigt sagt tror jag att han hade skrivit sina förklaringar på en för hög nivå som endast ett fåtal hade kunnat förstå, men jag hoppas att mer kunnigt folk kommer in och rättar fel i det som är skrivet.
Opinionsinstituten (OI) tar fram sina resultat genom att fråga ett antal personer hur dom skulle rösta om det var val idag, eller någon liknande fråga.
Det finns två olika kategorier av fel i resultaten som läggs samman till i värsta fall ett stort fel, eller i bästa fall kan felen helt eller delvis ta ut varandra.
Systematiska fel. Där ingår tex. att det ställs ledande frågor, att personerna i undersökningen inte vågar uppge vad de egentligen tycker eller att OI har frågat ett snedvridet urval av personer. Systematiska fel kan också komma av hur OI bearbetar svaren de har fått in. Tex används följdfrågor till de som inte vill uppge ett parti för att gissa vad dessa personer egentligen tycker.
Slumpmässiga fel uppstår i alla undersökningar. Även om undersökningen är perfekt genomförd får man antagligen inte exakt samma resultat om man frågar 2 olika grupper personer, även om dom är utvalda efter samma kriterier. OI kan helt enkelt ha otur och ringa upp oproportionerligt många anhängare av ett visst parti. Ju fler personer som ingår i undersökningarna desto mindre blir de slumpmässiga felen.
Systematiska fel är sådana som är i stort sett konstanta månad efter månad och därför kan kompenseras för genom att multiplicera med en omräkningsfaktor.
Det enklaste är att jämföra institutets senaste mätning före valet med det faktiska valresultatet för att få en omräkningsfaktor. Om ett OI tex. visade 10% för SD i sista mätningen och SD fick 13% i valet blir omräkningsfaktorn 13/10=1,3. Det vill säga ett senare resultat för SD på 15% i det institutet kan räknas om med 15*1,3=19,5%
Problemet med den här metoden är att just det institutet kanske hade ett stort slumpmässigt fel i sista mätningen före valet och då blir omräkningsfaktorn också fel. En del institut har också ändrat sina mätmetoder efter valet och då stämmer naturligtvis inte den faktorn längre.
Konfidensintervall är ett sätt att ange det slumpmässiga felet. Statistiskt kan man räkna ut ett intervall som man med till exempel 95% säkerhet kan säga att ett visst parti ligger inom (Om man låtsas som att systematiska fel inte existerar). Om ett parti får 15% kan man till exempel ange att dom ligger mellan 13-17% med 95% säkerhet.
Statistiskt säkerställd är något som används för att ange om ett partis ökning eller minskning från föregående månad kan sägas bero på att partiet verkligen har ökat/minskat eller om det kan bero på slumpmässiga fel i mätningen. Eftersom antal frågade personer oftast är få och instituten kräver hög
säkerhet innan dom vågar säga att en ändring är säkerställd betyder det att det är mycket sällan någon ändring är så stor att den anges som statistiskt säkerställd.
Jag gör ett första försök, så får den som vill ta vid och lägga till, rätta, eller ta bort för att få allt så korrekt och lättförståeligt som möjligt.
Det skulle kanske vara bättre om någon mer kunnig som FranzLiszt skrev detta, men uppriktigt sagt tror jag att han hade skrivit sina förklaringar på en för hög nivå som endast ett fåtal hade kunnat förstå, men jag hoppas att mer kunnigt folk kommer in och rättar fel i det som är skrivet.
Opinionsinstituten (OI) tar fram sina resultat genom att fråga ett antal personer hur dom skulle rösta om det var val idag, eller någon liknande fråga.
Det finns två olika kategorier av fel i resultaten som läggs samman till i värsta fall ett stort fel, eller i bästa fall kan felen helt eller delvis ta ut varandra.
Systematiska fel. Där ingår tex. att det ställs ledande frågor, att personerna i undersökningen inte vågar uppge vad de egentligen tycker eller att OI har frågat ett snedvridet urval av personer. Systematiska fel kan också komma av hur OI bearbetar svaren de har fått in. Tex används följdfrågor till de som inte vill uppge ett parti för att gissa vad dessa personer egentligen tycker.
Slumpmässiga fel uppstår i alla undersökningar. Även om undersökningen är perfekt genomförd får man antagligen inte exakt samma resultat om man frågar 2 olika grupper personer, även om dom är utvalda efter samma kriterier. OI kan helt enkelt ha otur och ringa upp oproportionerligt många anhängare av ett visst parti. Ju fler personer som ingår i undersökningarna desto mindre blir de slumpmässiga felen.
Systematiska fel är sådana som är i stort sett konstanta månad efter månad och därför kan kompenseras för genom att multiplicera med en omräkningsfaktor.
Det enklaste är att jämföra institutets senaste mätning före valet med det faktiska valresultatet för att få en omräkningsfaktor. Om ett OI tex. visade 10% för SD i sista mätningen och SD fick 13% i valet blir omräkningsfaktorn 13/10=1,3. Det vill säga ett senare resultat för SD på 15% i det institutet kan räknas om med 15*1,3=19,5%
Problemet med den här metoden är att just det institutet kanske hade ett stort slumpmässigt fel i sista mätningen före valet och då blir omräkningsfaktorn också fel. En del institut har också ändrat sina mätmetoder efter valet och då stämmer naturligtvis inte den faktorn längre.
Konfidensintervall är ett sätt att ange det slumpmässiga felet. Statistiskt kan man räkna ut ett intervall som man med till exempel 95% säkerhet kan säga att ett visst parti ligger inom (Om man låtsas som att systematiska fel inte existerar). Om ett parti får 15% kan man till exempel ange att dom ligger mellan 13-17% med 95% säkerhet.
Statistiskt säkerställd är något som används för att ange om ett partis ökning eller minskning från föregående månad kan sägas bero på att partiet verkligen har ökat/minskat eller om det kan bero på slumpmässiga fel i mätningen. Eftersom antal frågade personer oftast är få och instituten kräver hög
säkerhet innan dom vågar säga att en ändring är säkerställd betyder det att det är mycket sällan någon ändring är så stor att den anges som statistiskt säkerställd.
