2015-06-28, 18:47
  #65329
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skyrmion
Använd, återigen, nollproduktmetoden! Om du vill ha en rotekvation som har rötterna x_1 och x_2 så fungerar alla ekvationer på formen
(√x - √x_1)·(√x - √x_2)·f(x) = 0

Du måste dock ha att f(x) är väldefinierad vid x_1 och x_2 (dvs, du kan inte ha att f(x) går mot oändligheten i de punkterna). I övrigt kan f(x) vara vad du vill! Om x_1 eller x_2 är negativ så måste man dock räkna med komplexa tal.

Enklaste, icke-triviala, fallet är därför f(x) = 1 (eller vilken annan konstant som helst) vilket ger
(√x - √x_1)·(√x - √x_2) = 0
Annars kan du ju välja något mer "galet", typ
f(x) = sin(√x)^(√x) - √x
eller något...

Facit använder ett exempel på den formen. Varför gäller det?
Citera
2015-06-28, 18:52
  #65330
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skyrmion
(1-ln x)²/(2x)

Produktregeln:
d/dx[(1-ln x)²/(2x)] = d/dx[(1-ln x)²]/(2x) + (1-ln x)²·d/dx[1/(2x)]

Om vi nu endast betraktar d/dx[(1-ln x)²]:
d/dx[(1-ln x)²] = 2·(1-ln x)·d/dx[1-ln x] = 2·(1-ln x)·(-1/x) = -2·(1-ln x)/x

Om vi endast betraktar d/dx[1/(2x)]:
d/dx[1/(2x)] = -1/(2x²)

Vi får därför
d/dx[(1-ln x)²/(2x)] = (-2·(1-ln x)/x)/(2x) + (1-ln x)²·(-1/(2x²))
= -2·(1-ln x)/(2x²) - (1-ln x)²/(2x²)
= -(2·(1-ln x)/(2x²) + (1-ln x)²/(2x²))
= -(2 + (1-ln x))·(1-ln x)/(2x²)

= -(3-ln x)·(1-ln x)/(2x²)

Tackar! Jag hade besynnerligt nog multiplicerat med 2x och ej dividerat med 2x.
Citera
2015-06-28, 19:06
  #65331
Medlem
henduriks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Facit använder ett exempel på den formen. Varför gäller det?
Om en faktor är 0 spelar det inte någon roll vad de andra faktorerna antar för värden, så man väljer sin funktion så att det finns en faktor för varje unik rot som antar värdet 0 vid roten.
Citera
2015-06-28, 19:12
  #65332
Medlem
Skyrmions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Facit använder ett exempel på den formen. Varför gäller det?

Det är just det som är hela essensen i nollproduktmetoden och det är precis som du själv skrev alldeles innan
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
"Konstruera en rotekvation som har rötterna, x_1 = 9 & x_2 = 1"

Jag har kommit fram till;

(√x - 1) * 0 = 0

men tycker inte den är särskilt kreativ, då alla tal *0 är 0.

Precis som du skrivit här så är alla tal *0 lika med 0. (Det enda möjlig problemet är om du får något odefinierat, till exempel ∞*0)
Det är därför du ser till att skapa en faktor som du vet är lika med 0, för ett givet värde på x. Oavsett vad du multiplicerar denna faktorn med så kommer du oavsett få att "faktorn*något godtyckligt" är 0 för just det värdet på x. (Återigen: givet att "något godtyckligt" inte ger dig något odefinierat )

Men du kanske undrade mer om formen på själva faktorn?
(√x - √x_1)
Anledningen till detta valet var att du skulle skapa en rotekvation, varför vi måste ta med "√x" inne i faktorn. För att vi sen ska få faktorn att bli noll när x = x_1 så kan vi helt enkelt resonera så här:
Antag att din faktor är
faktor = √x + C
där C är en konstant, och alltså oberoende av x. Om vi vill att denna faktor ska vara 0 för x = x_1 så innebär detta att
0 = √x_1 + C
eller
C = -√x_1
Således blir din faktor:
faktor = √x + C = √x - √x_1
Om nu x = x_1 så vet vi då att
faktor * någon annan faktor = 0 * någon annan faktor = 0.

På så sätt kan du bygga upp en godtycklig produkt av faktorer, som ger dig rötter vid godtyckliga punkter! Om det inte hade stått att du skulle göra en "rotekvation" hade du istället kunnat göra det med godtyckliga exponenter på 'x' termen i dina faktorer:
faktor = (x)^a - (x_1)^a
kommer ju nämligen alltid ge dig faktor = 0 för x = x_1 oavsett exponenten, a. (Givet att du inte får fram något odefinierat)

Läs gärna på mer om nollproduktmetoden!
http://www.matteboken.se/lektioner/m...produktmetoden
Citera
2015-06-29, 15:18
  #65333
Medlem
Hej!

Jag skulle behöva lite matematik hjälp med en budgetoptimering á la Lagrangian.
Följande vet vi:
Nyttofunktionen utgörs av U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
Vilkoret utgörs av 60=2X + 3Y, okänd person har en budget på 60 kronor och vara X kostar 2 kr och vara Y kostar 3 kr.

a) Hur fördelar personen inköpen om hon disponerar dessa 60 kronor?

b) Hur stor nytta (mätt i ”nyttoenheter”) uppnår personen i nyttomaximum?

Så här har jag resonerat.

a) U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y + λ(60-2X-3Y) där 60-2x-3y är från vilkoret
dHej!

Jag skulle behöva lite matematik hjälp med en budgetoptimering á la Lagrangian.
Följande vet vi:
Nyttofunktionen utgörs av U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
Vilkoret utgörs av 60=2X + 3Y, okänd person har en budget på 60 kronor och vara X kostar 2 kr och vara Y kostar 3 kr.

a) Hur fördelar personen inköpen om hon disponerar dessa 60 kronor?

b) Hur stor nytta (mätt i ”nyttoenheter”) uppnår personen i nyttomaximum?

Så här har jag resonerat.

a) U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y + λ(60-2X-3Y) där 60-2x-3y är från vilkoret

dλ/dx ger 0.3/X -2λ = 0

dλ/dy ger 0.7/Y-3λ=0

λ som ger 60-2X-3Y=0
So far so good.

dλ/dx skrivs om till 0.15/X=λ
dλ/dy skrivs om till 0.23/Y=λ

0.23/Y=0.15/X <--> 0.23X = 0.15Y
Y=1.55X Här torde vi alltså ha förhållandet mellan Y och X?

Om vi nu tar vilkoret, dvs 60=2X + 3Y och substituerar ut variablerna kan vi bestämma mängden varor som köps eller har jag missförstått något?


Gällande b) antar jag att det är att beräkna U(x,y) genom att fylla i mängden varor som köpts?

Är jag det här problemet på spåret eller är jag helt vilse? Har jag räknat rätt?

Tacksam för svar!
Citera
2015-06-29, 16:42
  #65334
Medlem
Skyrmions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av devine2400
Hej!

Jag skulle behöva lite matematik hjälp med en budgetoptimering á la Lagrangian.
Följande vet vi:
Nyttofunktionen utgörs av U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
Vilkoret utgörs av 60=2X + 3Y, okänd person har en budget på 60 kronor och vara X kostar 2 kr och vara Y kostar 3 kr.

a) Hur fördelar personen inköpen om hon disponerar dessa 60 kronor?

b) Hur stor nytta (mätt i ”nyttoenheter”) uppnår personen i nyttomaximum?

Så här har jag resonerat.

a) U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y + λ(60-2X-3Y) där 60-2x-3y är från vilkoret
dHej!

Jag skulle behöva lite matematik hjälp med en budgetoptimering á la Lagrangian.
Följande vet vi:
Nyttofunktionen utgörs av U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
Vilkoret utgörs av 60=2X + 3Y, okänd person har en budget på 60 kronor och vara X kostar 2 kr och vara Y kostar 3 kr.

a) Hur fördelar personen inköpen om hon disponerar dessa 60 kronor?

b) Hur stor nytta (mätt i ”nyttoenheter”) uppnår personen i nyttomaximum?

Så här har jag resonerat.

a) U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y + λ(60-2X-3Y) där 60-2x-3y är från vilkoret

dλ/dx ger 0.3/X -2λ = 0

dλ/dy ger 0.7/Y-3λ=0

λ som ger 60-2X-3Y=0
So far so good.

dλ/dx skrivs om till 0.15/X=λ
dλ/dy skrivs om till 0.23/Y=λ

0.23/Y=0.15/X <--> 0.23X = 0.15Y
Y=1.55X Här torde vi alltså ha förhållandet mellan Y och X?

Om vi nu tar vilkoret, dvs 60=2X + 3Y och substituerar ut variablerna kan vi bestämma mängden varor som köps eller har jag missförstått något?


Gällande b) antar jag att det är att beräkna U(x,y) genom att fylla i mängden varor som köpts?

Är jag det här problemet på spåret eller är jag helt vilse? Har jag räknat rätt?

Tacksam för svar!

Vad menar du med dλ/dx etc? Du ska ju derivera Lagrange-multiplikatorn med avseende på x och y!? Det är även väldigt fult att först skriva
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y
och därefter skriva
U(x,y) = 0.3*ln X + 0.7*ln Y + λ(60-2X-3Y)
Varför använder du samma funktionsnamn?!

I övrigt har du tänkt rätt. Men skriv inte ut talen i decimalform! Till exempel så ska det inte stå "1.55" utan "1.5555.." (Som du bör skriva på bråkform istället: 14/9 = 1.5555..)

Detta är hur du ska göra:
Citera
2015-06-29, 16:55
  #65335
Medlem
En kvadratisk funktion är en funktion h: R->R given av h(x) = ax^2+bx+c för några reella konstanter a,b och c. Låt f(x) = x+1 och bestäm mängden av alla kvadratiska funktioner g som är sådana att f(g(x)) = g(f(x)).
Citera
2015-06-29, 17:39
  #65336
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skyrmion
Vad menar du med dλ/dx etc? Du ska ju derivera Lagrange-multiplikatorn med avseende på x och y!?

Tusen tack för tydligt svar! Ursäkta min otydlighet gällande förra inlägget, lovar att bättra mig!
En följdfråga däremot. När Ni formulerar L(x,y,λ) = U(x,y) + λ·g(x,y), hur kommer det sig att du inom vilkoret λ·g(x,y) formulerar just g(x,y) = 2x + 3y - 60 = 0 och inte 60-2x-3y=0 ?
Mvh
Citera
2015-06-29, 18:07
  #65337
Medlem
henduriks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av crillixo
En kvadratisk funktion är en funktion h: R->R given av h(x) = ax^2+bx+c för några reella konstanter a,b och c. Låt f(x) = x+1 och bestäm mängden av alla kvadratiska funktioner g som är sådana att f(g(x)) = g(f(x)).
Låt g(x)=ax^2+bx+c.

Då är
f(g(x))=ax^2+bx+c+1
och
g(f(x))=a(x+1)²+b(x+1)+c

Fortsätt därifrån
Citera
2015-06-29, 19:00
  #65338
Medlem
Skyrmions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av devine2400
[/spoiler]

Tusen tack för tydligt svar! Ursäkta min otydlighet gällande förra inlägget, lovar att bättra mig!
En följdfråga däremot. När Ni formulerar L(x,y,λ) = U(x,y) + λ·g(x,y), hur kommer det sig att du inom vilkoret λ·g(x,y) formulerar just g(x,y) = 2x + 3y - 60 = 0 och inte 60-2x-3y=0 ?
Mvh

Inga problem!

Räknemässigt gjorde du ju rätt, så det var endast notationen som var lite dålig

Vad beträffar valet av g(x,y):
Jag valde att köra på g(x,y) = 2x + 3y - 60, men om jag hade valt g(x,y) = 60 - 2x - 3y så hade du fått exakt samma svar. Skillnaden är att du i det ena fallet får att λ = -1/60, medan det andra fallet ger λ = 1/60. Dvs, minustecknet kompenseras av Lagrange-multiplikatorn!

Jag valde dessutom att välja g(x,y) så att jag kunde skriva g(x,y) = 0. Ett annat sätt är att välja g(x,y) = C, för någon konstant C. I så fall ska den extra termen i Lagrangianen vara λ·(g(x,y) - C) istället för λ·g(x,y). Alternativt att du väljer λ·(C - g(x,y)), vilket igen kommer kompenseras av en teckenskillnad på λ.

Det viktiga är att du vill få den extra termen att bli noll!

Om du vill läsa lite mer om det så finns det flera ganska stora Wikipedia-artiklar kring detta
https://en.wikipedia.org/wiki/Lagrange_multiplier
https://en.wikipedia.org/wiki/Euler%...range_equation

Därifrån kan du säkert finna mer avancerade texter också, om du så vill.
Citera
2015-06-30, 15:32
  #65339
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av hendurik
Låt g(x)=ax^2+bx+c.

Då är
f(g(x))=ax^2+bx+c+1
och
g(f(x))=a(x+1)²+b(x+1)+c

Fortsätt därifrån

Det steget är ju den lätta biten. Det är hur jag ska bestämma alla kvadratiska funktioner g?
Citera
2015-06-30, 18:18
  #65340
Medlem
"Funktionerna 0,5x^2 och -0,5x^2 är varandras spegelbilder i x-axeln."


Jag förstår att funktionerna är varandras spegelbilder, men vad avses med [i x-axeln]?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in