Bostadsbubbla i Sverige?

Nja lätt och snacka, när det rasar (vare sig på börsen eller på bostadsmarknaden) så är folk lika rädda som de i uppgång är orädda, hade det inte varit så hade väl alla varit rika.

Jag köpte 1994 och 1996. Det hade skakat färdigt typ 1996 och det är rätt att fyndköparna var få. Jag kände till namnen på de flesta I Stockholm. Vi var kanske 20 stycken som plockade upp fynd I varierande skala. Sen fans det några tiotal random personer som betalade för mycket men som nog ändå tiodubblat sina pengar. Tror man på en fastighetskris ska man se till att man kan få tag på kontanter snabbt.

Naturligtvis bygger man upp lämplig buffert först

Jag håller med "Richest man in Babylon" Amorera 20% av nettolönen, spara/investera 10% av nettolönen, detta som minimum.

Om jag räkna ihop mitt sparande och mitt armorterande så ligger det på mellan 55 och 60% av min nettolön. Beror ju naturligtvis på hur pass hög eller låg lön man har men oavsett hur låg lön man har så gäller 10% och 20%, klarar man inte det så bor man för flott och/eller lever över sina tillgångar.

Jo, man känner sig redan som ett mongo när man jobbar kvalificerat i Sverige. Det krävs att man har barn och väldigt stabilt familjeliv som håller det tillbaka (samt kompenserar) för att det inte ska bli ett skitmärkligt val. Kan inte se annat än att utflyttningen av kompetens (därav indirekt köpkraft) kommer fortskrida, även om Sverige just nu räddas lite för stunden av Norges problem. Det är jobbigare att flytta till Amerika liksom.

Är det verkligen där det ligger? Även om du har utbildning på masternivå, är det svårt att få jobb i Sverige. Företagen, de som vill tjäna pengar, skiter väl i om folk är arbetslösa, de bryr sig om att få högre och högre avkastning varje år. Och den ökade automationen sparar arbetskraft som kräver pengar.

Nåja, jag ger dig att få svara på mitt, innan det går Offtopic.

Kurt - sune _ om aktier ligger lågt finns det ju intresse av att köpa dem, eftersom man ska köpa när aktier ligger lågt, och sälja efter uppgång.
I vårat tankexempel i tråden, har vi utgått från att bostadspriserna sjunker pga. hur lånemarknaden, och bank- konsument aktörerna har agerat, inte hur området i sig är.
Och då tror jag absolut att invstera i lgh är bra.

Folk skrattade säkert när folk köpte lägenheter i trista föroter till stockholm på 70 talet, idag är de värda någon miljon.

Tror ytterst få resonerade så vare sig under den djupaste finanskrisen....

Köp på botten och sälj på toppen, ja det låter ju alltid bra i teorin....

Det är ju inte riktigt som att ha någon miljon i fickan, så det hjälper inte; folk skrattar lika mycket fortfarande. Bostadskapitalet har gått upp i takt med alternativen, så givet att de inte gjort pengar på annat sätt bor de fortfarande sunkigt.

Grejen är ju att det kan vara lite svårt för icke stockholmare att förstå varför vissa andra absolut måste bo jättesunkigt i Stockholm. Men många är ju födda i stan eller åtminstone har starka rötter där. Och andra som är halvljumna på arbetsmarknaden får en chans att göra karriär (eller åtminstone jobb/erfarenhet) de kanske inte får någon annanstans.

På samma vis är det svårt för många stockholmare att förstå att många andra tycker tunnelbanor är värdig transport för kackerlackor och råttor snarare än människor. De är ju födda i smutsen.

Jag identifierar mig inte som stockholmare, men jag förstår dem som gör det. Samt dem som skrattar. Inget av det är ju speciellt konstigt.

Det var en artikel om det i DI för en vecka sedan eller så.
Man hade frågat folk som bodde i BR, om jag inte missminner mig, om de var sugna på att sälja och flytta till HR om de fick möjlighet. Det var ytterst få som var intresserade av det. Tror det var <10%, men minnet sviktar lite.

Det är väldigt många som ska "fynda" när "bubblan" spricker.

Så man kan ju fråga sig hur stort fall det kan bli när det är så många som fyndköper?
Hur mycket faller det innan fyndköparna rusar till och biddar upp priserna.

Men den stora frågan är vad som har hänt när köpviljan så totalt försvunnit att ingen köper och priserna faller med 50%.

För att vi ska få ett prisfall med 50%, eller 40%, eller ... så måste det till en plötslig ändring så att potentiella köpare försvinner.

Ett sådan skäl skulle vara att folk plötsligt bestämde sig för att man inte vill bo i en stad. Och folk flyttar ut på landet och renoverar upp gamla förfallna ruckel. Och t ex Stockholms befolkning halveras. Hur rimligt låter det?

Och finns det andra skäl?

Precis ja. Den läste jag också och vem är förvånad? Det finns ju inga vettiga alternativ till att äga, om man inte köat i 20-30 år i hyreskön.

Men det glömmer allas våra foliehattar i den här tråden bort... I deras värld finns det tydligen oändligt med billiga hyresalternativ att tillgå.

Du misstolkar ofta diskussionen som någon slags personlig rådgivning. Jag har åtminstone inte sett någon säga att du borde flytta till hyresrätt, att du inte borde köpt bostad, eller vad du nu tänker dig. Diskussionen handlar om bostadsbubbla.

Personligen skulle jag inte köpa asymmetriskt/med väldigt stora lån i förhållande till kapital i den här miljön. Men även det ligger lite vid sidan om vad som brukar diskuteras.

Det är bara det att avsaknad av alternativ till att äga motverkar risken för bostadsbubbla. Tänkte inte så långt?

Om man kunde få en billig hyresrätt på stubben hade det naturligtvis varit en annan grej. Men nu ser inte verkligheten ut så.