Citat:
Ursprungligen postat av
BrainOfSheldon
"Nu blir jag riktigt förbannad på dig" är inte heller något som täcker upp för att någon som står en nära plötsligt går och mördar ett barn och gömmer hennes kropp och låtsas som inget hänt och uppträder som vanligt vi flera dagar.
Nej, men det var ju bara ett exempel. Besviken blir man till exempel på folk som man har litat på, men som bryter ens förtroende. Jag tycker inte att språkbruket är så himla märkligt av en medieotränad person.
Citat:
Jag hävdar fortfarande att korrekt uttryck ligger inom chockad/traumatiserad/förkrossad. Oavsett hur tillknäppt man är som person. "Om det visar sig att de är skyldiga kommer jag bli chockad" - INTE "bli besviken". Om arbetsgivaren säger "jag känner mig besviken. Det här trodde jag inte om dig", så handlar det om att bröderna suttit och sovit på jobbet, fuskat i bygget, eller möjligtvis gjort sig skyldiga till de stölder som förekommit senaste tiden (och brödernas personprofiler är uppenbarligen så rena att man inte ens kan tro något sådant om dem, eftersom arbetsgivaren uppenbarligen haft fortsatt förtroende och god relation med dem och inte kunnat tänka sig att de skulle stjäla/göra inbrott, än mindre överfalla, mörda och gömma en liten tjej).
ALLA talar om bröderna på ett positivt sätt och har bara gott att säga om dem. De verkar vara seriösa, hårt arbetande, hjälpsamma, trevliga män och familjefäder, som varit duktiga på sitt jobb, omtyckta av folk och saknat bildliga "lik i garderoben" och nu plötsligt skulle de alltså ha ett bokstavligt "lik i garderoben"? Nej, det går inte ihop.
Fast
nån har ju gjort, och rimligen någon med god lokalkännedom. Finns det någon annan som storyn går ihop bättre med? Gör det inte det, är ju
det går inte ihop ett icke-argument.
Citat:
Och varför sprang frun till grannen direkt polisen kom och ropade åt grannen att ringa Arne? Vem ringer arbetsgivaren i ett sådant läge?!
Den vars arbetsgivare är den enda kontakten med auktoritet som vederbörande har, och som kommer från ett samhälle där det är viktigare med kontakt med auktoriteter än i Sverige kan nog göra det oavsett.
Citat:
En oskyldig person som vet att arbetsgivaren kan hjälpa och rentvå och kommer förstå att de är oskyldiga. Hon ville antagligen ringa Arne för att hon visste att "Arne kan fixa detta, han vet att de inte gjort det".
Antingen är bröderna skyldiga, men hon helt oskyldig och har inte vetat något - eller så är bröderna och hon oskyldiga - eller så är de oskyldiga, eller vet att Arne däremot inte är oskyldig - eller så är alla fyra skyldiga, inklusive Arne.
Hypotesen att alla fyra är skyldiga tycker jag låter väsentligt mer osannolik än
nånting annat.
Citat:
Folk är snabba att döma. Så fort bröderna blev gripna borde det genast ha dykt upp en massa smaskiga och negativa anekdoter om dem från folket i byn. Allra helst från nära grannar och arbetsgivare. "Det kunde man inte tro. Han verkade ju så trevlig, men det är klart, det har ju varit en del grejer man funderat över" brukar det låta inledningsvis och sen öppnas avloppsluckan och det kommer en flod av dynga och negativt skvaller om den gripne. I det här fallet har vi inte sett något sådant. Tvärt om.
Det närmsta vi kan komma är en person som säger att i efterhand så minns han att ene brodern varit lite tystlåten och undvikit ögonkontakt under veckan då Lisa var borta. Det är ALLT! Det är väl knappast konstigt?!
De befinner sig i Sverige som gästarbetare, kan inte språket, har svårt att hänga med i allt som sägs, en flicka försvinner spårlöst 10 meter ifrån deras arbetsplats, det irrar runt ETT PAR TUSEN Missing People -medarbetare, poliser, journalister och annat löst folk i den lilla byn, de blir förhörda upprepade gånger, de är med och hittar Lisas handske, deras arbetsplats spärras av och genomsöks som misstänkt brottsplats, de ombeds lämna DNA-prov och de känner sig utstirrade och anklagade utifrån att de är litauer.
Det är för fan HELT förståeligt om de varit tystlåtna och stirrat ner i marken.
De håller jag med om, och visst kan folk vara snabba att döma. Men då tycker jag faktiskt att du kan ge
Arne samma förståelse som de häktade, och inte bygga upp ett berg av misstankar på att han i en intervjusituation som han veterligen inte har någon som helst erfarenhet av tidigare, har använt ett språkbruk som du själv inte skulle ha valt.
