Vad kallas maskhål i en mer vetenskaplig term och finns det teoretiskt en möjlighet för information att färdas genom maskhål snabbare än ljuset?
Det heter nog maskhål; det blir inte vetenskapligare än så. :þ
Information färdas aldrig snabbare än ljuset genom lokal rumtid; så även när den färdas genom ett maskhål så åker den högst med c. Däremot är det mycket möjligt att om det finns maskhål så kan dom agera som en genväg mellan två punkter i universum som hade varit långt ifrån varandra om det inte fanns något maskhål. Det är förstås inte helt enkelt att tänka sig, men det är inte heller mer konstigt än att ett maskhål är en kortare väg mellan två punkter. Det är ungefär som att åka genom jorden istället för att färdas över dess yta.
Det är väldigt olika, det finns ett gäng olika typer av kvarkar.
"Quarks have an astonishingly wide range of masses. The lightest is the up quark, which is 470 times lighter than a proton. The heaviest, the t[op] quark, is 180 times heavier than a proton -- or almost as heavy as an entire atom of lead."
Upp- och nerkvarkar bygger ju upp neutroner och protoner men vad gör de andra kvarkarna?
Protoner och neutroner är baryoner, grupper om 3 kvarkar vars totala färgladdning är neutral; färg är alltså en extra egenskap som måste bevaras kort sagt. Det finns ett gäng andra baryoner som jag inte har någon koll på. Utöver baryoner finns det även mesoner, som är kvark-antikvark-par, återigen med neutral färgladdning (typ grön+antigrön, "färg" är lite av en abstraktion men hyffsat intuitiv). Dom här är instabila, så jag antar att dom främst dyker upp när det sker någon interaktion.
Lägger ett lite halv-detaljerat exempel på hur en sådan interaktion kan se ut i en spoiler, blev lite kladdigt men kanske kul att få lite inblick iaf:
Till exempel kanske en av kvarkarna i ett uud-system (röd+grön+blå=vit) vill byta färg. Eftersom alla kvarksystem måste vara vita totalt sett så kan det ske på exempelvis följande sätt: röda kvarken blir blå och samtidigt skapas en (röd+antiblå) meson (man kan även se det som att en (blå+antiblå) meson dyker upp och lämnar sin blå kvark samt roffar åt sig den röda). Då har vi alltså [(blå+grön+blå)+(röd+antiblå)]. Totalt sett vitt.
Den mesonen är del av samma kvarksystem och dess kvarkar kan interagera med de andra kvarkarna; det finns nu två sätt för mesonen att inte bara "försvinna" (kom ihåg, den är instabil) och därmed bryta färgneutraliteten i kvarksystemet:
1) Den kan sno tillbaka den som just blev blå och lämna kvar den röda, då har vi återigen (röd+grön+blå) i baryonen (den har gått tillbaka) och en meson som är (blå+antiblå). Allt är fint, mesonen kan sticka iväg och/eller försvinna och allt har återgått till ursprungsläget.
2) Den kan sno kvarken som var blå innan den röda bestämde sig för att bli blå också, och lämna kvar sin röda. Då har vi (blå+grön+röd)+(blå+antiblå) och allt är fint igen, dessutom har två kvarkar bytt färg (eller blivit nya kvarkar, hur man nu vill se det).
Det här kan förstås ske på andra sätt också.
I exemplet i spoilern så dyker det upp ett kvarksystem med 5 kvarkar och vad jag vet (ej jätteinsatt) så finns det ingen övre gräns, rent teoretiskt sett, på hur stora kvarksystem vi kan ha, så länge dom är färgneutrala/vita utåt sett. Kvarkstjärnor, om de finns, skulle eventuellt vara exempel på ett stort sådant system.
__________________
Senast redigerad av matteyas 2015-05-11 kl. 20:38.
Upp- och nerkvarkar bygger ju upp neutroner och protoner men vad gör de andra kvarkarna?
Inte mycket. De har så hög energi att de inte återfinns annat än i partikelacceleratorer och när kosmisk strålning träffar atmosfären och liknande extrema händelser och partiklar bestående av tyngre kvarkar sönderfaller snabbt.
Många forskare säger ofta att de som händer på "kvantnivå" är något helt annat än det som händer i "vår verklighet"?
Tillhör inte kvantvärlden våran värld? Så att säga?
Kan någon försöka förklara vad detta innebär med lite enkla termer, för en lekman som jag.
Det är lite som med relativitet. Det stämmer överallt, fast om hastigheterna är låga så konvergerar relativitet mot newtonsk mekanik; dom blir mer och mer lik varandra alltså.
På samma sätt beskrivs allt av kvantmekanik, men då storleksskalan ökar så går kvantmekanik mer och mer mot vår gamla välkända fysik. Så det som händer på kvantnivå är inte något helt annat; det är bara något vi inte är vana att se här uppe för effekterna blöder nästan alltid ut i omgivningen.
Det är ungefär som att titta på en bild på en datorskärm. Bilden består av pixlar, och det är dom vi ser hela tiden. Å andra sidan blöder deras detaljer ut i omgivningen och det vi upplever är en bild som består av kanter, cirklar och andra geometrier, snarare än en pixeluppsättning där varje element inte har någonting med grannarna att göra. Förutom om vi tittar nära, då träder pixlarna fram. Det är i princip precis likadant med kvantmekanik. ^^
Det är ungefär som att titta på en bild på en datorskärm. Bilden består av pixlar, och det är dom vi ser hela tiden. Å andra sidan blöder deras detaljer ut i omgivningen och det vi upplever är en bild som består av kanter, cirklar och andra geometrier, snarare än en pixeluppsättning där varje element inte har någonting med grannarna att göra. Förutom om vi tittar nära, då träder pixlarna fram. Det är i princip precis likadant med kvantmekanik. ^^
Kvantvärlden tillhör vår egen stora värld i allra högsta grad faktiskt, även om dess effekter i de flesta fall överskuggas av att vi och de objekt vi mest har att göra med är av en helt annan storleksordning än atomer.
Dock finns det områden där kvantmekaniska effekter bokstavligen tar sig otroligt starka uttryck även för blotta ögat.
Jag talar t ex om solstrålarna eftersom den fusion som sker i solen vore omöjlig om det inte var för kvanttunnling http://en.wikipedia.org/wiki/Quantum_tunnelling. Solens fusion nämns redan i första stycket i länken.
För att väte skall fusioneras till helium krävs att elektronerna överstiger energier som enligt klassisk fysik vore omöjliga för dem att bräcka men med hjälp av tunnling kan elektronerna tillfälligt "låna" energi från omgivningen.
Kvantfysik upprätthåller liv! Alternativt skapar den bara onödigt lidande beroende på hur man ser på tillvaron .
__________________
Senast redigerad av esant 2015-05-13 kl. 17:06.
Tunneleffekten begagnas väl även i våra vägguttag? Elektronerna tunnlar genom det isolerande oxidskiktet (som finns runt alla metaller) i stickproppens piggar.
Tunneleffekten begagnas väl även i våra vägguttag? Elektronerna tunnlar genom det isolerande oxidskiktet (som finns runt alla metaller) i stickproppens piggar.
Är det så? Kan det säker vara, quantum is everywhere!