Svåra tågolyckor 1917 - 1966 i Sverige.

Tack för den här informationen samt länkarna. Kände inte till detta tidigare.

I höstas hade det gått 60 år sen olyckan, som ingalunda tycks vara bortglömd.

Maiken överlevde dödolycka (sic) för 60 år sedan
http://na.se/familj/1.2623427-maiken...or-60-ar-sedan

Sex personer dödade i olycka – Rörvik minns idag
http://www.hoglandsnytt.se/sex-perso...ik-minns-idag/

Det finns ett diorama över olyckan på järnvägsmuseet i Nässjö.
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...read&id=153680

Olyckståget fraktade mängder med post, och vid kraschen spreds brev och försändelser vida omkring i terrängen. De samlades samvetsgrant upp och delades ut, försedda med förklarande stämplar.
http://www.olyckspost.se/railways/rorvik.php
https://lokforaren.wordpress.com/2015/01/19/kraschpost/

Expressens redaktionschef Carl-Adam Nycop (1909-2006) ägnar Rörviksolyckan ett kapitel i sin memoarbok Nyfiken med sting! från 1971. Han skriver hur han ofta fått frågan hur det är att jobba på en dagstidning. Som exempel på hur nyhetsarbete kan te sig i praktiken skildrar han därefter med noggranna tidsangivelser arbetsprocessen den 6 september 1954:

Klockan 3.35 får Nycop besked om olyckan i Rörvik av SJ:s presschef. Reportrar och fotografer i Jönköpingsområdet larmas snabbt, ett reporterteam i flygplan skickas iväg från Bromma, på centralredaktionen i Stockholm framställer tecknare skisser över tåget och en karta över olycksplatsen, samtidigt som informationer inhämtas från lasarett, polis, SJ och andra källor. Efter klockan 7 börjar bilder överföras per telefon från Jönköping till Stockholm (7 minuter för varje bild). Klockan 10.38 börjar första upplagan tryckas. Klockan 13.30 är det presstopp med en helt ny bildsida och nykompletterad text. Totalt trycks 413.000 exemplar av Expressen, vilket är rekord för vardagstryckning på den tiden.

Nycops avslutande sammanfattning tål att betänkas även av oss som har alla den moderna teknikens hjälpmedel i vår tjänst:

Tack för de här länkarna för ytterligare information! Mycket intressant att få ta del av.

Denna svåra olycka i Rörvik utanför Sävsjö skedde mitt i natten, kl. 01.32, så många sov troligtvis då den skedde. Kanske berodde olyckan på en kombianation av dimma, mörker och för hög hastighet?

Sex personer avled och hela 53 st. skadades av olika grad. En av Sveriges allvarligaste tågolyckor.

1970 i Kåhög (Partille) spårade ett passagerartåg ur pga en så kallad "solkurva". 1 död och 74 skadade. En solkurva är att spåret utvidgas pga värme. Har för mig att det var väldigt varmt i Partille denna dag.

Lite bilder på olycksplatsen: https://www.youtube.com/watch?v=fJs9xQgU81E

Tror inte att den har nämnts här?

[quote=mayhem1894|52241992]1970 i Kåhög (Partille) spårade ett passagerartåg ur pga en så kallad "solkurva". 1 död och 74 skadade. En solkurva är att spåret utvidgas pga värme. Har för mig att det var väldigt varmt i Partille denna dag.

Lite bilder på olycksplatsen: https://www.youtube.com/watch?v=fJs9xQgU81E

Tror inte att den har nämnts här?[/QUOTE]

Nej denna tågolycka har nog inte nämnts förut i tråden. Fast jag minns att jag har läst om denna tågolycka någonstans förut.

När man ser på filmen så var det helt klart en mycket svår olycka.

http://ojohan.blogspot.se/2011/03/mi...n-i-kahog.html

På Wikipedia står det bl. a. följande om den här olyckan: "En värnpliktig från T2 i Skövde och en finländare omkom. 74 skadades."

När det gäller svenska tågolyckor så är det två år som speciellt sticker ut.

1942: Fem olyckor som inträffade den 2 februari, 27 februari, 6 juni, 5 juli och 25 augusti.

1956: Hela sex olyckor som inträffade den 2 januari, 13 januari, 28 mars, 29 mars, 7 april och slutligen 16 maj. Detta måste vara "rekordåret" för tågolyckor eller finns det något annat år som har haft fler?

ATC är förstås en bidragande orsak, men även moderniseringen av spåren med införande av helsvetsad skarvfri räls med betongsliprar under 80-talet. Detta fick till stor del bort förekomsten av solkurvor som ofta orsakade urspårningar med katastrofala följder.
Solkurvor kan förstås inträffa än idag, men det är mer sällsynt med moderna starka sliprar och rälsinfästningar.

En bidragande orsak kan ju vara att många järnvägslinjer är nedlagda,samt att tågen inte stannar vid alla stationer som det gjordes förr.

Detta är säkert också en bidragande orsak förutom t. ex. en modernisering av spåren.

Många järnvägslinjer och stationer som fanns på den här tiden är nu sedan länge nedlagda och borta.

Artikel hämtad från Norrköpings-Tidningar torsdagen den 19 januari 1893. Den lilla artikeln avskriven ordagrant på gammalsvenska.

"Jernvägsolycka."

"Skeninge den 19 januari. Då uppgående godståget N. 372 i går morgse befann sig mellan Godegård och Degerön, nära Hallsberg, urspårade en täckt godsvagn och gick derefter en sträcka av 1,000 fot, derunder splittrande en kur, hvarest 5 personer sutto, utan att dessa nämnvärds skadades.

En bromsare, som hoppade af, slog sig i hufvudet. Urspårningen tros hafva förorsakats af kölden. En skena var söndersplittrad i 9 delar. Olyckan vållade uppehåll för tåget i 3 timmar."

Och 120 år senare får de knappt ens fram info om att tåget är försenat på tre timmar...

Det har du helt rätt i. Då denna olycka skedde, så var folk helt beroende av tågen och båttrafiken för längre resor. Utöver dessa transportmedel fanns det bara häst och vagn.