__________________
Senast redigerad av Draifos 2015-05-07 kl. 10:43.
Senast redigerad av Draifos 2015-05-07 kl. 10:43.
__________________
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:03.
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:03.
__________________
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:06.
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:06.
Citat:
habet skrev
Skulle nog inte ens kalla det en gissning.
Ur CwdK´s bok:
”…./Efter en halvtimmes körning under tystnad brast Quick i gråt och berättade helt spontant för utredaren Seppo Penttinen och de andra i bussen att han mindes att Therese haft en mindre relativt färsk ärrbildning på armen. Quick underströk uppgiften genom att peka på sin högra arm (uppgiften finns redovisad i en promemoria från den 3 maj 1996). I förhör den 14 oktober 1996 återkom Penttinen med följande fråga enligt förhörsprotokollet:
”Du hade ett minne kring hennes armar, någon form av hudåkomma eller något liknande. Du har inte beskrivit det konkret med hur du menar, du har sagt att du har ett minne av det här. Kan du utveckla det här?
Quick: Det är en flammighet [han lade även till att det var på båda armarna].
Penttinen: Är det runt hela armen eller är det eller är det, är det någonting som är fläckvis eller?
Quick: Det är en fläck, en fläckvis rödhet då. Om du tänker dig en person som, i affekt rodnar kraftigt på halsen får du precis just den flammigheten som hon hade på armarna”
I förhör den 30 oktober 1997, ett år senare, följdes frågan upp av Penttinen:
”Du har också nämnt något i samband med färden från Haerlands kyrka tillbaks till Oslo, i bussen där pratade du lite grand om detta och även under förhör har du nämnt att det finns någon form av kroppslig omständighet på hennes armar:
Quick: Idag skulle jag vilja beskriva det som kraftiga hudrodnader; jag vet inte om jag uttryckt mig så tidigare, alltså en flammighet ganska… vad jag minns speciellt då i armvecken.
Penttinen: Du visar under förhöret här nu… så visar du båda armvecken och från armvecken räknat ned mot underarmens insida.
Quick: Ja… att det är… ohörbart… mycket.”
"
Att kalla detta ett exempel där Quick haft rätt från början eller ens en gissning tycker jag är väl generöst.
Från att Quick först talat om en ärrbildning (utan specifikation) på en arm till att 1 ½ år senare efter små ”tips” (och Gud vet vad som sagts under terapin under den tiden) kommit fram till ”kraftiga hudrodnader” på båda armarna är i varje fall i min bok ett dåligt exempel där inte utredarna hjälp till.
Skulle nog inte ens kalla det en gissning.
Ur CwdK´s bok:
”…./Efter en halvtimmes körning under tystnad brast Quick i gråt och berättade helt spontant för utredaren Seppo Penttinen och de andra i bussen att han mindes att Therese haft en mindre relativt färsk ärrbildning på armen. Quick underströk uppgiften genom att peka på sin högra arm (uppgiften finns redovisad i en promemoria från den 3 maj 1996). I förhör den 14 oktober 1996 återkom Penttinen med följande fråga enligt förhörsprotokollet:
”Du hade ett minne kring hennes armar, någon form av hudåkomma eller något liknande. Du har inte beskrivit det konkret med hur du menar, du har sagt att du har ett minne av det här. Kan du utveckla det här?
Quick: Det är en flammighet [han lade även till att det var på båda armarna].
Penttinen: Är det runt hela armen eller är det eller är det, är det någonting som är fläckvis eller?
Quick: Det är en fläck, en fläckvis rödhet då. Om du tänker dig en person som, i affekt rodnar kraftigt på halsen får du precis just den flammigheten som hon hade på armarna”
I förhör den 30 oktober 1997, ett år senare, följdes frågan upp av Penttinen:
”Du har också nämnt något i samband med färden från Haerlands kyrka tillbaks till Oslo, i bussen där pratade du lite grand om detta och även under förhör har du nämnt att det finns någon form av kroppslig omständighet på hennes armar:
Quick: Idag skulle jag vilja beskriva det som kraftiga hudrodnader; jag vet inte om jag uttryckt mig så tidigare, alltså en flammighet ganska… vad jag minns speciellt då i armvecken.
Penttinen: Du visar under förhöret här nu… så visar du båda armvecken och från armvecken räknat ned mot underarmens insida.
Quick: Ja… att det är… ohörbart… mycket.”
"
Att kalla detta ett exempel där Quick haft rätt från början eller ens en gissning tycker jag är väl generöst.
Från att Quick först talat om en ärrbildning (utan specifikation) på en arm till att 1 ½ år senare efter små ”tips” (och Gud vet vad som sagts under terapin under den tiden) kommit fram till ”kraftiga hudrodnader” på båda armarna är i varje fall i min bok ett dåligt exempel där inte utredarna hjälp till.
Det är ju den första versionen som stämmer bäst med det som Thereses mamma säger:
Pedofilen: "SB skulle ha uppgivit att han hade ett minne av att Therese haft en ärrbildning på höger arm. SB kunde inte redogöra för hur detta ärr såg ut men antydde att det kunde vara relativt färskt, men inte något han själv åstadkommit."
Mamman: "Inge-Lise Johannesson har berättat" "samt att flickan besvärades av böjveckseksem, något som behandlades med salva och förbättrades sommartid, även om ärren syntes."
Hon försvann ju i början av juli.
Citat:
severus skrev
O vaoh han lyckades gissa att en tonårsgrabb använde bälte och inte hängslen.
O vaoh han lyckades gissa att en tonårsgrabb använde bälte och inte hängslen.
Nu var ju det inte riktigt det som det handlade om. Utan om spännet:
"Charles bror Fredericks uppgift om dess utseende:
”ett kraftigt läderbälte med stort runt metallspänne” (enligt H.Råstams bok om quickfallet)."
Intervju i Piteå-Tidningen, 2 nov 2012, sid 16, med Charles kusin Ola:
"Det var också dit han anlände vid 18.30-tiden, Charles Zelmanovits, en finlemmad 15-årig pojke med axellångt hår, tajta jeans, tröja, bruna playboyskor och en skinnjacka med en kvarting Bacardi dold i innerfickan.
- Jag minns så väl det fräna skärp han hade på sig då han kom, berättar Ola Hedlund, 51, kusin, och den som Charles ringde för att få tillträde till festen ett par hundra meter från sitt eget hem."
__________________
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:31.
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 12:31.
Citat:
Schlesien skrev
Man kan leka med tanken att info om en "ärrbildning" e d läckt över till Bergwall innan denna bussresa. Finns det en uppgift nånstans på att en norsk journalist skickat tidningsartiklar på ouppklarade norska mord/försvinnanden till Bergwall? I Råstams bok? Om ja, så kan materialet innehållit ett signalement på försvunna Therese. (Men Thereses hårfärg blev ändå fel isf.)
Här ligger info om att Verdens Gang besökte Bergwall i Säter 1995, ett år innan bussresan. Det talas där om kontakter med andra norska journalister och Bergwall:
Man kan leka med tanken att info om en "ärrbildning" e d läckt över till Bergwall innan denna bussresa. Finns det en uppgift nånstans på att en norsk journalist skickat tidningsartiklar på ouppklarade norska mord/försvinnanden till Bergwall? I Råstams bok? Om ja, så kan materialet innehållit ett signalement på försvunna Therese. (Men Thereses hårfärg blev ändå fel isf.)
Här ligger info om att Verdens Gang besökte Bergwall i Säter 1995, ett år innan bussresan. Det talas där om kontakter med andra norska journalister och Bergwall:
Jo, tidningar.
Från överåklagare Björn Ericson:"En journalist från VG skrev brev till SB och ville intervjua honom. SB ringde upp journalisten och ville ha alla tidningar där det stod skrivet om honom och om mord i Norge. Under andra halvan av juli översände journalisten därför de tre tidningarna från den 6-8 juli 1995 till SB. Den 31 mars 1996 skrev VG att SB krävt 20.000 kronor för att i intervju berätta om mord i Norge. Den 23 april 1996 skrev VG åter om saken. Tidningen hade ett foto av en rad färgade asylsökande där de två försvunna var inringade. Det antecknades också i Bjerknäs rapport att SB kom till Ullevåls sykehus för att delta i en vallning som genomfördes i Norge den 24-26 april 1996. Enligt muntliga upplysningar skulle SB haft tillgång till tidningen nämnd ovan. Enligt uppgift från politibetjent Simonsson, Oslo pkm, som hade vakten, hade SB pekat på ett foto av de två avbildade asylsökandena och sagt att han kände igen honom."
"I det nu aktuella förhöret berördes en publicering i Världens Gang den 31 mars 1996. SB hade varit i kontakt med tidningen för att mot betalning lämna uppgifter. Samma dag hade norska Dagbladet ett foto av baksidan på det hus där Therese bodde, med lekställningar. Fotot och artikeln finns som bilaga 11 till den ovan nämnda egenrapporten. Av artikeln framgick att svensk polis varit på plats i Fjell och uppgivit att SBs beskrivning av Fjell stämmer."
Ärrbildningen var ju inte känd av någon innan han berättade om den, polisen fick ju kolla med Thereses mamma om hans uppgifter stämde.
Det lustiga är ju att: Om det nu är så att pedofilen fick kännedom om försvinnandet av Therese genom norsk media, så faller ju liksom hans knähund Josefssons psykologiteorier.
__________________
Senast redigerad av E.Merckx 2015-05-07 kl. 12:50.
Senast redigerad av E.Merckx 2015-05-07 kl. 12:50.
Citat:
severus skrev
Jag känner till vad Eriksson sagt. Men problemet blir att ingen,vad jag vet jag bli gärna rättad, ställt den kritiska frågan till honom. Den lyder som följer.
Antingen finns det spår av sågen på Z.:s skelett styckningen är då bekräftad. Eller så saknas de. Då talar det givetvis mot styckning.Hur starkt beror på hur svårt det är att stycka utan skador på skelettet. Eriksson själv skulle nog klara det inne på institutionen med rätt verktyg. Men skulle han klarat det med en såg ute i den mörka skogen.Samt vad klarar en oven person. Vet Eriksson svaret på den frågan och hur vet han det. Experiment borde ha krävts och skulle ha varit lätta att genomföra.
Jag känner till vad Eriksson sagt. Men problemet blir att ingen,vad jag vet jag bli gärna rättad, ställt den kritiska frågan till honom. Den lyder som följer.
Antingen finns det spår av sågen på Z.:s skelett styckningen är då bekräftad. Eller så saknas de. Då talar det givetvis mot styckning.Hur starkt beror på hur svårt det är att stycka utan skador på skelettet. Eriksson själv skulle nog klara det inne på institutionen med rätt verktyg. Men skulle han klarat det med en såg ute i den mörka skogen.Samt vad klarar en oven person. Vet Eriksson svaret på den frågan och hur vet han det. Experiment borde ha krävts och skulle ha varit lätta att genomföra.
Jag förstår inte varför du yrar om sågen.
Den kriminella pedofilen säger ju i domen att han använde kniv:"Han minns med bestämdhet att han med hjälp av en kniv tog lös ena lårbenet och en eller båda händerna."
Han skall även använt en såg. Det är ju den Quicklaget påstår sig ha hittat.Eller vad är teorin om den. Att han stal en julgran samtidig? Men visst vi antar att han inte hade en såg. Den som hittades tappades av en annan. Nå klarar man av det med en kniv ute i mörka skogen.
__________________
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 13:12.
Senast redigerad av severus 2015-05-07 kl. 13:12.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera