Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Jag har blivit tilldelad en uppgift som omfattar IR- och NMR-analys av Lidokain molekylen (Kemi 2). Jag har gjort färdigt IR analysen men sitter fast på NMR analysen.
Frågan lyder följande:
a) Ränka ut antalet väteatomer för varje peak (Det har jag löst) samt vilket splittringsmönster de har (detta vet jag inte vad det är).
b) Matcha topparna i NMR-spektrumet med motsvarande väteatom i molekylen.

Informationen jag har fått är strukturen på molekylen förutom 2 R-sidokedjor som jag ska ignorera (markerade i rött).
Molekylstruktur: http://prntscr.com/6wjuhz

Jag har även 1H-NMR spektrumet för molekylen (men inte siffrorna, använder dem endast som facit innan jag lämnar in analysen): http://www.magritek.com/wp-content/uploads/2013/12/Lidocaine.pdf
Du kan lämna siffrorna 14, 15 och 16, 17 eftersom det är kolen i R-sidokedjorna.

Slutligen har jag en tabell med vissa kemiska skift för några grundläggande funktionella grupper:
http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/0/0f/Table_HNMR.jpg

and the peak for the 3rd carbon have 3 peaks (because of the n+1 rule, the n=number of hydrogen atoms on the 1 and 2 hydrogen (2) and +1 = 3)?

Jag har en ytterligare fråga än frågorna a) och b) och den lyder följande: Varför har peaken på ca 7,2 ppm enbarrt 1 top. Pdf:en ovan säger att peaken tillhör de the 3 väteatomerna i bensenringen (markerade 1, 2 och 3 på print screenen). Om jag inte misstar mig så borde väl det vara 2 olika peakar eftersom atom 3 är olika från atom 1 och 2 (som är ekvivalenta med varann)? Borde inte peaken för väteatom 1 och 2 ha 2 toppar (genom n+1 regeln, n=antal väteatomer på grannatomer (3-kolet = 1 väteatom) + 1 = 2 toppar. Jag tycker även att peaken för kol-3 borde ha 3 toppar eftersom den har 2 grannväteatomer samt + 1 = 3.

Har hittat flera källor som pekar på att jag har fel, men dessvärre ingen förklaring. Skulle någon kunna förklara relativt grundligt varför det endast finns 1 topp och varför den korresponderar med de 3 väteatomerna i bensenringen samt svara på fråga a) och b).

Tack på förhand!

behöver hjälp med andra frågan (6), stort tack till den som kan hjälpa. jag kan balansera den så det behöver jag inte hjälp med.


http://i.imgur.com/XLfan1F.jpg

Om du har balanserat formeln rätt borde den se ut så här:

2ZnSO4(s) + 2H2O(l) ---> 2H2SO4(l) + O2(g) + 2Zn (s)

Du vet att du har 2500 kg ZnSO4 i början. Börja Alltid med att räkna ut hur många MOL du har i början (anta att vatten finns i överskott). Enligt n = m/M får du 2500000/161,47 = 15483 mol, där 2500000 är massan omräknat till gram och 161,47 är molvikten för ZnSO4.

Du har alltså totalt 15483 mol att jobba med. Nu kollar du molförhållandet i formeln. 2 mol ZnSO4 ger 2 mol H2SO4 och 1 mol syrgas. Du får alltså ut lika mycket mol svavelsyra som zinkklorid med hälften så många mol syrgas, dvs 7741,5 mol syrgas.

Nu när du vet hur många mol H2SO4 och O2 du har så räknar du bakvägen. m = n * M.

För svavelsyra blir det m = 15483 × 98 = 1517310 g = 1517 kg svavelsyra. 98 är svavelsyras molvikt

För syrgas blir det m = 7741,5 × 16 = 123862 g = 1238 kg syrgas, där 16 är molmassan för syrgas.

Sen får man nog avrunda på ett snyggt sätt och jag kanske har räknat fel någonstans då jag sitter på tåget.

Splittringsmönstret är det du skriver om med 2n+1 regeln.

De tre väteatomerna på bensenringen borde som du säger ge två toppar, en triplett och en dublett, men upplösningen på spektrat är för låg för att du ska kunna skilja dem från varandra.

Varför har en kopparjon laddningen 2+? I periodiska systemet har Cu 11st valenselektroner, borde den då inte få laddningen +3 alltså att den släpper iväg 3 elektroner så att den får ädelgasstruktur. Jag håller på med redoxreaktioner, om det nu spelar någon roll.

tack så mycket, antar att mol massan för syrgas är 16*2? Slarvfel kanske?

Atommodellen ni lär er på gymnasiet är en förenkling. Detta bör din kemilärare ha berättat för dig. Den mest moderna modellen sorterar elektronerna i mer precis energinivåer än skalteorin. I denna finns det plats för 10 elektroner i den energinivån som ligger högst.

Fallet med koppar är ändå svårt att förklara med enbart denna teori, då den snarare talar för att koppar bör bilda en +1 jon och egentligen vara ganska nöjd där. Sanningen är dock att Cu2+ är den mest stabila jonen i vattenlösning fast detta innebär en energinivå med 9 elektroner där det ryms 10.

Vill du läsa mer kan jag rekommendera att du googlar på "energy level of orbitals" och "energy level of 3d orbitals" om du vill se hur de 10 elektronerna i "skalet" förhåller sig till atomkärnan.

Hej! Har kört fast på den här uppgiften, skulle vara jättetacksam för antingen en uträkning eller endast svaret då jag förmodligen kan lösa den om jag har svaret.

"I laborationen "Bestämning av järnhalten i rostfritt stål genom redox-titrering" kommer du titrera kaliumpermanganat i en lösning som innehåller Fe2+-joner. Om du titrerar i 22 ml KMnO4, hur många mol järn(II)joner hade du då i din lösning?"

Undrar också om den här uppgiften:

"I laborationen "Kemisk jämvikt hos komplexa joner" kommer du att jobba med kopparjoner i lösning. Dessa bildar två olika komplex. Vilken färg har respektive komplex?

A: CuCl^2- 4 (aq) har blå färg. Cu(H20)2+ 4 (aq) har gul-grön färg.

B: CuCl^2- 4 (aq) har gul-grön färg. Cu(H20)2+ 4 (aq) har blå färg.

C: Båda komplexen har gul-grön färg.

D: Båda komplexen har blå färg."

Det enda möjligen användbara jag kan komma på är att oxider är gula och hydroxid och nitrat är blåa.

Löste den. Tack ändå!

Den här har jag löst nu, men skulle fortfarande behöva hjälp med överstående uppgift.

Jag tänker att man kan räkna ut substansmängden KMnO4 som har förbrukats och sen hur många mol Fe2+ det går på 1 mol KMnO4, men jag får inte riktigt ihop det. Snälla hjälp!