Fri vilja - samlingstråd

Nej då, däremot är jag ganska beläst.
Jag var formalist med vissa drag av ultrafinitism, men numera är jag matematisk platonist.
Jag kan mycket väl ändra mig igen, men just nu är min ståndpunkt att universum är matematik och då ligger inte simulationshypotesen särskilt långt borta.

Först talar du om en exakt vetenskap och sedan transcendentalism. Det går inte så bra ihop. Och angående Dunning-Kruger är det som hedonisten säger tvärtemot vad du tror. Det hjälper inte ens att känna till Dunning-Kruger-effekten om man själv är den som lider av den.

Vi har ingen "fri vilja" allt definieras utifrån det arv som våra instinkter och viljor blivit programmerade av, individens viljor kan förvisso tyckas vara fria på det direkta planet, men det finns orsaker till varför viljorna ter sig som de gör, och dessa orsaker är inte relativa.

Jag har inte som avsikt att försöka "omvända" dig, tro mig

Jag ville bara visa de som kanske snubblar in i denna tråd att det alltid finns alternativ till "tvärsäkra åsikter" och att de med tvärsäkra åsikter väldigt ofta är dåligt pålästa om ämnet.

Eller så har vi tvärsäkra åsikter för att det är extremt uppenbart. Jag gillar inte varken att viljan är ofri, att tillvaron är meningslös, att det inte finns något himmelrike, att det inte finns äkta kärlek etc, men alla dessa tråkiga saker är vid närmare påseende omöjliga att förneka.

Jag håller (som du förstått) inte med dig

Jag önskar verkligen att jag hade helt fel, men tyvärr har jag inte det.

Det kan du aldrig veta

Vi, liksom allt levande, har en viss autonomi. Vi kan agera teleologiskt "för oss", p.g.a. våra inre bestämningar.

Människan har genom sitt medvetande en högre grad av autonomi än andra levande varelser, och denna reflexiva kapacitet kan vi kalla "fri vilja".

Denna kapacitet har vi förstås i egenskap av en särskild kausal struktur. Det är meningslöst att förstå "fri vilja" som ett oberoende av all kausalitet. En icke-orsakad handling är svårt att ens föreställa sig, men den vore hur som helst inte min handling. Mina handlingar är som jag - min karaktär, mina åsikter, mina begär, mina skäl - orsakar.

Frihet handlar inte om att fly från kausaliteten utan om att behärska den. Ju mer vi blir medvetna om våra psykologiska och sociala villkor och erövrar möjligheten att påverka dem i praxis, desto friare blir vi.

Alltså. I egenskap av reflekterande människor har vi alla en kapacitet till frihet men graden av frihet är någonting vi utvecklar och som vi kan erhålla mer eller mindre av.

I den mån man kan korrigera sig så är den saken också förutbestämd. Det är tyvärr inte svårare än så.

Om kausalitetssambanden i universum aldrig kan rubbas av en tänkande varelse och slumpen inte styr några fenomen i universum, så betyder det att all hemskhet som allt liv i universum fått uppleva för alltid varit förutbestämt sen tidens början. Antilopen skulle bli sönderslitet av fyra hungriga lejon på just den dagen den råkade snubbla, miljontals judar skulle dö i koncentrationsläger för ett fåtal nazisters galna ideologi och oräkneliga människor genom historien skulle lida och dö i krig och svält bara för någon annans övertygelser. Det fanns aldrig något annat sätt det någonsin kunde gå på.

Ingen verkligt ond eller god, bara orsakssamband som ledde fram till det oundvikliga. En enda lång kedjereaktion av total skit som pågått sedan universums skapelse.

Bara en liten fundering...varför är du så övertygad om att du har rätt?