Ställ era random astronomifrågor

nej precis, jag trycks mot golvet i skeppet, objekt utanför är opåverkade. det köper jag.
men kolla här;
ekvivalensprincipen gör gällande att acceleration och gravitation beter sig på samma sätt, eller hur?
det som händer i rymdskeppet som accelererar gäller för den som står på en planet med motsvarande g.

håller du med mig ända hit?

Söker tips på dokumentärer om rymden som inte behandlar:

1. Planeten Jordens historia och framtid.
2. Svarta hål.
3. Hur astronomer jobbar.
4. Hur teleskop fungerar.
5. Astronomihistoria om hur någon grek kom på något revolutionerande.
6. Sökandet efter liv på andra planeter.
7. Illuminiati-skräp om flygande tefat, aliens som bygger pyramider, domedagsprofetior osv.
8. Mörk materia, mörk energi eller antimateria.
9. Rymdfart.

Ett bra exempel på en dokumentär jag gillar är Wierdest Planets på Youtube. Där får man det titeln utlovar; information om konstiga planeter. Om jag drar igång Explore the mysteries of deep space så vill jag höra lite sjuka fakta om rymden också. Inte ägna halva speltiden åt att sitta och se en astronom intervjuas om ett teleskopsbygge på Kanarieöarna.

Through the Wormhole med Morgan Freeman började otroligt bra men har nu spårat ur fullständigt med ämnen som inte ens handlar om astronomi. Dokumentären To The End of The Universe And Back är ta mig fan briljant. Pang på bara. Fullproppad med sexiga animationer och fakta presenterade av en förförisk (no homo) berättare.

Jag vill ha en dokumentär som ger mig en känsla motsvarande den jag får när jag kollar upp mot himlen under en stjärnklar natt, och knuten i magen drar åt utav bara helvete.

Ja.

Vad är störst? Rymden eller havet? Spontant skulle man nog gissa rymden men om man börjar tänka på hur djupt havet är och hur många m2 det är så skulle det kunna vara så att eftersom rymden saknar djup så är havet större.

Om man skulle platta ut allt vatten på hela jorden skulle det kanske bli högre än rymden.

Finns det något enkelt svar? Gärna med bevis.

bra, för att slippa distraktioner så kan man skippa både skeppet och planetytan och bara tänka sig ett accellererande plan (yta) med en observatör.

när observatören släpper ett äpple ser han det falla och landa på ytan.
objekt som rör sig horisontellt mot planet verkar röra sig i en nedåtgående båge för att sedan landa på planet.

så här långt inga konstigheter, men nu kommer det märkliga…

vad händer egentligen när vi placerar ett vattenklot ovanför planet?

1. observatören ser att det närmar sig men som en perfekt sfär då det inte utsätts för någon kraft.

eller:

2. observatören ser att det närmar sig men deformerat som ett ägg i färdriktningen.

???

Vad som är störst av rymden och havet? Jag tror rymden vinner med marginal

Rymden saknar djup?

Platta ut det? Vadå, till 1 mm eller vad?

Om vi antar att du menar att det är planet som accelererar emot äpplet.
Så kommer inte äpplet falla alls från observatörens perspektiv om experimentet inte utsätts för annan signifikant gravitation mer än vad den gravitella effekten från planet/raketen ger, vilket är en närmast försumbar inverkan, utan äpplet kommer sväva fritt i rymden.

Observatören kommer se en i det närmaste perfekt sfär.

All upplevd gravitation i rymdskeppet/planet pga accelerationen upplevs helt lokalt av den allena.

Kvantmekanik?

The Fabric of the Cosmos
https://www.youtube.com/watch?v=-C2uHq3S-lA

Det verkar finnas flera versioner där ute så jag vet inte om detta är den senaste

Lol

ok, då är vi oense igen.

försumbara effekter är bortrationaliserade, skit i allt sånt.

kolla här;
om observatören accelererar mot äpplet så kommer äpplet att kollidera mot planet.
förnekar du det?

ja, en sfär är vad man borde se i exemplet jag nämnde med vattenklotet. det befinner sig i jämvikt, fritt fall, konstant rörelse, Newtons första lag, kalla det vad du vill.

om det vi ser från planet är klotformat kan vi dra slutsatsen att tidvatteneffekten inte gäller från vårat plan. varför? om vi konstaterat att planet kan representera både en planetyta (gravitation) och ett accelererande rymdskepp (acceleration) i enlighet med ekvivalensprincipen så är våra plan ekvivalenta.
så var kommer tidvatteneffekten in i bilden? det är det jag undrar.

uppenbarligen kan ekvivalensprincipen inte gälla för tidvatteneffekter.

tror att du missat att observatören står på planet.

Den svaga ekvivalensprincipen hävdar att du har identisk massa i Newtons andra lag och i den gravitationella kraften och av detta kan du definiera en acceleration på grund av gravitationen.

Den hävdar inte att krafternas verkan är universellt identiska, för det är de inte.

Varför jo acceleration mäter du emot ett annat unikt objekt som i sin referensram kan vara stilla eller har en likformig rörelse. Men problemet som uppstår är att något sådant system finns inte när du behandlar gravitation för inget objekt är opåverkad av gravitationen. Det finns mao ingen unik referensram vi kan relativt mäta denna gravitation. Det är därför gravitationen inte är en kraft utan en effekt av krökningen av rumtiden och att något som gravitationell acceleration inte finns.