Jag är omvänd från anarkokapitalism - fråga mig vad som helst

Ja, som rubriken säger, jag är nu en av de ovanliga omvända f.d. ankorna. Jag tänker att en sån här tråd kan vara ett stöd för tvivlande ankor som inte riktigt vågar gå tillbaks till "den goda sidan".

Så, kör igång med frågandet.


(Bakgrundsinfo som ni inte behöver fråga om: var anka från 2009-2015, började tvivla lite i höstas och har sen allt mer landat i socialliberalism men åt det mer frihetliga hållet, CUF-style)

Ok. Vi tar ett par stycken.
Vilken sorts socialliberalism har du konverterat till (läs, vilka skatter, förbud och tvång har du börjat stödja och varför)?
Vilket var argumentet/argumenten som fick dig att ändra dig?
Har du hört argumentet/argumenten tidigare, men struntat i det/dem. I så fall varför?
Har du någon länk till vad det var som fick dig att ändra dig, om det finns?
Har researchgruppen varit på dig ?

Många tycks landa i anarkokapitalismen för att kunna vara konsekventa. Socialliberalismen är ju allt annat än enkelspårig och konsekvent. Hur gör du för att hantera principiella frågor om staten och individen? Vad får staten inte göra? När blir den socialliberala välfärdsstaten allt för inträngande?

Min fråga lyder faktiskt också vad som fick dig att lämna anarkokapitalismen. Var det att du kom på att dess idéer var lite väl svåra att förverkliga eller något annat? Och angående therulerofbethos kommentar, förföljer researchgruppen anarkokapitalister, för jag trodde mest de brydde sig om nazister, SDare och typer som likt mig gillar den anti-politiskt-korrekta-stilen? Fast det är klart, många av er gillar också denna stil(däribland du) så researchgruppen kanske förföljer anarkokapitalister för det.

En slags frihetlig "centerpartism" skulle jag säga. I princip det "Stureplanscentern" vill, varken mer eller mindre. Möjligen med undantag för att jag vill se lägre skatter på bränsle i alla dess former.

Det finns inget enskilt argument utan det är mer en lång bearbetning från några av de klokaste icke-anarkisterna här på FB, plus några andra i diverse Facebook-grupper (Ung Liberal framförallt). Men om jag ska nämna några av de tyngsta frågorna så är det den överhängande risken för "allas krig mot alla" och utländska angrepp. Stora investeringar i sånt som järnvägar ser jag också som problematiskt utan en stark stat som organiserar det hela.

Jag tyckte tidigare att några av ankorna här (discarded, daemon 3.14 och Stig-Britt framförallt) hade väldigt övertygande argument, och levde även med en stark "tro" på Stefan Molyneux där i början, som jag under senare år allt mindre förlorat respekten för. Ankorna har fortfarande rätt bra argument utifrån deras premisser, men jag har helt enkelt kommit att övertygas om att premisserna är fel (dvs, människors vilja att respektera varandra, hjälpas åt osv tror jag är smått utopisk).

Researchgruppen har inte pratat med mig, och om de hade det skulle jag inte säga nåt om det...


Det är helt klart en svår fråga, men p.g.a. att jag känner att trygghet är en viktig förutsättning för att kunna njuta av friheten känner jag att det kan vara värt att byta en liten bit frihet mot en stor bit trygghet, eftersom jag inte tror att den totala friheten skulle "vara till nytta" så att säga. Men visst, jag får ju släppa lite på principerna i vissa lägen. Kan inte säga exakt var gränsen går för vad staten borde få eller inte få göra, men i grova drag kan man väl säga att när den börjar lägga sig i vad jag som privatperson gör i mitt eget hem då har det gått för långt.


Se ovan.

Tack för svar. Justja, en fråga till. Kommer du börja rösta nu. I så fall, vilka ligger närmast din röst?

Självklart, som det ser ut idag kommer Centerpartiet få min röst 2018 men vi får se hur både partiet och jag utvecklas till dess.

Det här känns relevant:
http://i.imgur.com/syXrljn.jpg

Jo jag vet, jag har själv använt det ett antal gånger...

Men nu är det min personliga tanke, känsla, övertygelse att för egen del är jag villig att trots allt offra lite frihet för trygghet. Sen kanske det gör att jag varken förtjänar det ena eller andra, men det må så vara.

Hahaha!

Det är ju ett aprilskämt för bövelen!

Jag förstår hur svårt en sån här grej kan vara att acceptera som anka.. Men dagens datum är bara ett olyckligt sammanträffande. Kanske borde jag vänta med att ge fler svar tills imorgon för att slippa tvivel..? Tänkte inte riktigt på det.

Håller med om att ett samhälle utan trygghet vore för jävligt. Det är en oerhört viktig fråga. Men vad är det som säger att ineffektiva byråkratiska system är det bästa sättet att skapa det?