Dags för uppehåll/sluta med cannabis (Den stora tråden) /MOD

En vecka har gått. Igår var första dagen jag fick starka funderingar på att köpa. Idag infann sig känslan igen under kvällskvisten när jag var på väg hem från dagens gärningar.

Jag ställde mig i busskuren och hade 17 minuter att fundera över om jag skulle ringa killen som bor några stationer bort. Jag var nära att ringa, men mindes vad jag sa till mig själv, leendes, när jag stod i duschen imorse: "Så här pigg och klar skulle jag aldrig ha känt mig om jag hade rökt igår." Det kändes betryggande att kunna återskapa känslan. På vägen hem från busshållplatsen stannade jag en till gång. Jag ville vara säker. Jag tänkte: "Hur kommer det kännas att knastra ned blomman på tefatet, snurra ut tobaken ur cigaretten och mecka upp gåsen?" Jag fylldes av olust. En känsla av smuts och mörker. Jag tänkte att jag skulle sitta där och se sammanbiten ut medan processen fullföljdes. Jag fortsatte: "Hur kommer det kännas efter det första blosset? Och efter det andra?" Tankarna skulle börja bli luddiga, dimman skulle tränga sig på, kontrollen vara förlorad. "Den enkla vägen till uppskattning" som någon klok människa skrev tidigare i den här tråden.

Jag har rökt i åtta år. Ofta i perioder om en till tre veckors rökande för att sedan åtföljas av några dagars vila. Flera gånger har jag varit utan i någon månad eller två, men flera gånger har jag också rökt dagligen under minst lika långa perioder. Det är inte första gången jag landar i slutsatsen att det måste få ett slut. Det passar inte in i mitt liv; det är inte kompatibelt med mina ambitioner, sociala relationer eller åtaganden. Jag mår så mycket bättre när jag inte lever i dimman. Mina uppehåll har dock blivit tuffare att genomgå för varje gång. Det känns som att jag kommer närmare det definitiva slutet. Jag kombinerar just nu min sista termin på universitetet med heltidsjobb och det finns vare sig för verklighetsflykt eller osorterade tankar. Det är en ständig kamp att välja mellan "den enkla vägen till uppskattning" och att ta både nuet och framtiden i hornen.

Min högsta önskan i livet är att bli kvitt mitt cannabisbruk. Allt skulle inte bli bättre, livet är ju rätt känt för att komma med överraskningar. Men jag skulle i alla fall känna att jag gav mig själv chansen.

Helt fascinerad av att folk verkar ha så problem med att sluta röka, för mig verkar det ju enbart sitta huvudet. Har rökt till och från i 5år, dagligen i stora perioder och när jag kännt att jag vill göra något som krävde att jag inte rökte eller tröttnade på det hela, så slutade jag bara. Har rökt några gånger över dom senaste 6 månaderna. Klar studierna nu så tänkte belöna mig själv med en lite längre rökperiod snart igen.

Skulle jag vilja sluta helt så är det ju inte mer än att bara sluta röka helt enkelt. Har haft svårare med nikotinet...

Aktivera er. Bestämm er. Sluta tycka syn om er själva.

För er som vill ha lite hjälp på vägen kan jag rekommendera cannabishjalpen.se. Finns en del sköna funktioner med grafer och grejer som iaf håller mig fortsatt taggad och motiverad. Mitt första mål är 90 dagar utan att röka.

Det svåra är inte att lägga ner, det svåra är att hålla upp det. Har tänkt många gånger att jag ska sluta, hållit uppe någon månad och sen är man på det igen. För man tänker att, ja, det var ju lätt att sluta och röka igen är ju inte så farligt. Sen är man inne igen. Jag har svårt för att bara röka ibland när det väl drar igång och när påsen är slut är det direkt att springa och lösa igen, det är en ond spiral som är svår att bryta och som får mig att prioritera bort annat. Alla är inte som du, vissa är missbrukare i sitt sinne och jag är glad att cannabis varit min huvuddrog. Något annat hade mest troligt dödat mig redan. Tycker inte synd om mig själv för det.

Är nu uppe i mer än en månad narkotikafritt, har gått på annat också. Och det känns helt OK även om man sitter med massa ångest som man annars hade bedövat genom att röka ner sig själv eller något annat. Men denna gången har jag tänkt att det ska bli permanent och inte som så många gånger förr, att man dyker ner i det igen. Du ser ju själv på ditt beteende att du inte slutat helt och hållet och inte planerar att göra det heller. När du är klar med ditt så ska du belöna dig med flum. Inget fel med det, du verkar ha en bra inställning till rökat, men än en gång, alla är inte som du och har inte den självsdisciplinen.

Morsning!

Får man mer abstinens när man slutar med gräs gentemot hasch? Jag är inne på min 3dje vecka på mitt uppehåll, och till skillnad från dom andra gångerna jag har haft uppehåll så har jag enbart rökt hasch, dom andra gångerna har det varit gräs. När jag slutade med gräset så svettades jag sjukt mycket dom 3-4 första dagarna, hade grov insomnia, ingen aptit osv. Den här gången har jag knappt märkt av det, allting har rullat på som vanligt, funderingar kring detta? Är det lindrigare att sluta röka hasch än gräs? Kan även tillägga att jag alltid röker top notch oavsett färg, så det är inte så att gräset har varit mycket starkare!

Fridens!

Det borde ju inte vara någon skillnad. Själv saknar man nog smaken av gräs mer än brunt men har inte märkt större abstinens på grönt än brunt.

Det är väl vad man föredrar mest som ger mest abstinens, jag föredrar brunt före cb. Så får väl mer sug efter brunt

Nej jag vet, men det hela är lite skumt för en annan. När jag slutade röka gräs så var jag konstant trött i ett par dagar, fast kunde ändå inte somna, den här gången var jag enormt piggare redan första dagen. Konstigt men skönt för en annan

Du föredrar alltså hasch framför cannabis? Ooookej...

Själv har jag aldrig känt nån abstinens alls, så jag kan inte alls relatera till folk som påstår att det skulle vara svårt att sluta.

All right mister, har du rökt från morgon till kväll, snittat en 5a om dagen i ett par år? Blir man inte absad efter det så är man enormt lyckligt lottad, jag har dock inte stött på nån sådan människa och jag har en enorm rökkrets.

Vad han menar är att hasch är cannabis. Eller ja, inte riktigt men man pratar inte om hasch och cannabis utan hasch och marijuana.

Sen spelar det givetvis ingen roll om det är grönt eller brunt man röker. Cannabinoider är cannabinoider.

Har rökt såna mängder, och jag har inga problem att vara utan. Visst känner man att man skulle vilja röka lite. Men det är inga svettningar, eller något annat. Aktiverar man sig, lr ja, iaf jag. Så klarar jag mig bra, bara att gå ut och fiska hjälper och får mig på andra tankar och då är det inga problem alls.
Något som är en större bov är nikotin. Det blir jag skogstokig av utan.