Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Jag skulle inte beskriva det som att jag är speciellt noggrann med formuleringar. Speciellt inte här på Flashback. Här brukar jag bara slå ned på det mest grövsta.

Dock är det riktigt att jag har koll på vad jag skriver och vad andra skrivit. Och jag är inte alls förvånad över den här kommentaren. Den insåg jag när jag skrev stycket.

"Så länge det reglerade priset är under marknadspris" står det. Skulle nu någon producera väldigt mycket lär det bli svårt att upprätthålla prisskillnaden. Det är alltså hopplöst att dra detta in absurdum i verkligheten. Sovjet kan man väl säga försökte med det mest basala som bröd. Men misslyckades kapitalt.
(För den som inte förstår så går marknadspriset under produktionskostnaden och då vill man inte gärna fortsätta).

Och jag förklarar också varför det jag skriver stämmer. (Och det är ju inte så att det kommit några invändningar mot det. Ja, inte som jag sett än iaf).

Vi har diskuterat tanken på att bygga bort "bostadsbristen" tidigare i tråden. Ett fåtal har insett att det är utsiktslöst. Men majoriteten vägrar ta in rationella resonemang.

* Skriv det du menar.
* Skriv inte vad du inte menar.

Om nu folk kunde följa ovanstående skulle det bli diskussioner med snudd på oändligt mycket högre kvalitet.

Problemet här är att folk skriver ganska "slafsigt" map innehåll. Och ovanpå det gör man ganska fantasifulla tolkningar av vad andra skrivit. Och då blir det mycket meningslöst dravel.
Mitt bidrag är att jag försöker skriva mer exakt och stringent vad jag menar. Och undvika fantasifulla tolkningar av vad andra skriver.
När jag slår ned på något är det vanligen för att denne skrivit något ovanligt korkat och tråden behöver uppmärksammas på det. (Den observante har noterat att jag i stort sett aldrig hakar upp mig på stavfel, så länge det går att utläsa vad som står).

Att folk blir irriterade på mig har två orsaker:
* Jag kräver att folk ska ta ansvar för vad dom skriver.
* Dom klarar inte av att leverera när jag synar.

Båda dessa gör folk att folk reagerar med ilska. Det är ganska korkat, men det är så det är. En mer framgångsrik approach hade varit att läsa på och tänka igenom innan de skriver, och bara skriva när man vet att man har ordentligt på fötterna. Alternativt att ändra sig när dom inser att dom är ute och cyklar.
Men en hel del personer här är väldigt känslostyrda. För dom är sanningen det dom känner. Det ingår inte i deras repertoar att kunna svara med fakta och resonemang. Och dom blir speciellt arga när jag synar. Dom är svarslösa då. Samtidigt som dom "vet" att dom har rätt, för det känner dom ju.

Mycket spekulation om mig i stället för att tänka ut en fungerande definition på bostadsbrist och ett sätt att mäta detta.
Skulle kunna handla om sk överloppsgärning.

Det är anmärkningsvärt många i den här tråden som har insikter och kunskaper om Asperger.

Folk som misslyckas med att leverera (i detta fall definition och mätmetod för bostadsbrist) vill kanalisera sin vrede över sitt tillkortakommande. Och vad passar då bättre än att misskreditera den som satt dom på pottan.

Seriöst. Den menar att jag har fel ovan kan ju få leverera en klanderfri redogörelsen för vilket avgörande för en eventuell bostadsbrist vi har i Sverige, det har om jag är aspie eller inte?

Kan ju bli svettigt att ordna.

Nej. Påståendet som jag kommenterat att det gäller brist om det är kö. Jag pekade på det absurda i det. Och gav exempel.

Var har jag talat om gräns för kötid?
Efter att du letat och inte hittat, så kan du ju ta och funderar över varför du öht skrev ovanstående.
Gör du den typen av fel på jobbet också?

Du som ingenjör kanske då skulle kunna räkna ut hur kötid kommer in för den som har syrebrist. För mig är det inte uppenbart iaf.

Förtydligande: För mig är det alltså inte uppenbar att kötid har med brist att göra.

Jag har tvärtom uttalat mig avvisande för den tanken. (Det skulle jag kunna få backa på om någon presenterar en bra definition). Men när jag nu uttalat mig avvisande så är det väl de som propagerar för kötid som kriterium som du borde fråga ovanstående. Inte mig.

Ogillar??
Man kan ju tro att ni är gravt känslostyrda tonårstjejer som käbblar om vilken låt i Melodifestivalen som var bäst.

På facebook kan det nog gå till så att någon skriver att det är bostadsbris och någon annan att det inte är det. Ock så käbblas det med en massa tyckande. Och så utser man det inlägg som fått mest "gilla" som vinnaren och uttryck för sanningen.

Inom näringslivet (som överlever) jobbar man fram en definition och en användbar mätmetod. Det är det sättet att hantera frågan som jag förordar. Det bådar inte gott för Sverige om jag är så ensam om det som det verkar.

Normalsituationen är att det är kö. Det handlar om kostnadsoptimering.
Det är därför du ser köer så pass ofta som du gör.

Jag få i stort sett alltid stå i kö när jag ska betala. Butikerna skulle kunna ha mer kassapersonal men då åker jag på att betala för det. Vi är tillbaka i X=Y+Z. Minskar man kökomponenten Z i priset X stiger den monetära komponenten Y. Kötid är även här ett betalmedel.

Detta är inget konstigt. Det borde ni kunna inse själva. Och varför detta inte inses när jag förklarar finner iaf jag obegripligt.

Jag synade och du misslyckades att leverera. Fanns bara i din fantasivärld.

(Spotpriser är bara något man refererar till där de är relevant. T ex för råvaror och div komponenter. Varan måste vara standardiserad så att det inte spelar någon roll vilka exemplar man får. Och det gäller inte bostäder. Därför är själva tanken att jag skulle ha talat om det för bostäder helt absurd).
Vänligen läs vad jag skriver i stället för att fantisera så mycket.

Du tar ett falsk påstående som grund för ge dig på person.

Snyggt jobbat.

Gör du på det viset på jobbet också?

Nja, i motsvarande diskussion om vädret skulle Gromph mena att vi behöver en definition på orkan. T ex vindstyrka i m/s.

Medan Hårboll, rutigtpapper med flera skulle då bli upprörda och mena att det är bara sådana med Aspergers syndrom som kräver den typen av exakthet.

Och Kenny999 skulle inte ens förstå vad som diskuterades. Han skulle dock tro att Gromph hade påstått något om orkaner.

Om två pers i en lägenhet på 120 kvm byter med en familj på 4 pers i en lägenhet på 50 kvm så förstår jag inte hur du tar det som intäkt för att "folk skulle bo trängre".
Det blir tvärtom så att folk hamnar närmare snittet.

Av någon anledning så ignorerar du det alternativet och bryr dig bara om det motsatta.
Tycker du inte själv att du borde inse att båda finns.

Nej, hade du skrivit: "att folk skulle bo trängre om marknadsprissättning fick råda" så hade jag inte ens brytt mig om att kommentera det. Men det var inte det jag kommenterade.

Fö attackerade jag inte dig utan påvisade det orimliga, och bad dig förklara.
Men jag har hittills inte sett någon förklaring utan mest en massa krumbuktande.

Har du uppfattningen att du är seriös när du drar fram ett arbiträrt diagram och påstår var vi befinner oss i det och sedan påstår var vi skulle hamna?
Det baseras ju bara på godtyckliga påståenden från din sida.

Och ovan visar du att du inte har den mest rudimentära källkollen.

Om jag vill ha en seriös diskussion är det väl inte dig jag kan ha den med. Iaf inte när du agerar så godtyckligt och vimsigt.

Här är ett papper som på ett ganska rättfram och lättförståeligt sätt tittar på bostadsbrist. Men jag förmodar att du kommer förkasta det relativt omedelbart då de, jag känner att jag måste varna dig, vågar sig på att hävda att bostadsbrist kan vara ett lokalt problem, alltså att lediga bostäder på en plats inte anses vara alternativ för bostäder på en annan plats. http://scholarship.law.duke.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2286&context=lcp

Eller om du vill använda din skarpsinnighet till att bidra till området... Har du någonting att anmärka på i det här pappret? Jag varnar dig däremot även här: de använder, utan att definiera, begreppet "economic equilibrium" - någonting du kände var en enorm svaghet hos mig. http://www.cs.bme.hu/~ildi/pub/deficiency.pdf

Personligen tror jag inte att du kommer anse att något av dessa papper är något att ha. Delvis på grund av ovanstående brasklappar, men även för att du (vilket du antydde med din "folk bor i cage homes i Hong Kong för att de vill det"-kommentar samt ständiga allusioner till att boende i utflyttningsorter är direkta substitut till boende i tillväxtorter) verkar anse att så länge det går att fysiskt få in folk i bostäder så råder per definition ingen bostadsbrist då alla har bostad.

Jag tror, och det här vill jag hemskt gärna ha ett kort och koncist svar på huruvida du anser att jag har rätt eller fel, att du inte skulle anse att det bostadsbrist i Sverige ens om samtliga svenskar bodde i cage homes för att det existerande utbudet inte medgav annat.

Tror du att man trängt in fler människor på samma yta i Storstockholm om marknadshyror rådde, t ex på grund av att folk som i dag bor ensamma i en trea skulle hyra ut ett sovrum till någon annan? Det vill säga likt situationen i London, som du hänvisade till tidigare?

Anser du att det är felaktigt att förenkla bostadsmarknaden till en tvådimensionell graf med en utbudskurva och en efterfrågekurva? (Om du svarar "nej" så går jag till nästa fråga. Om du svarar "ja" så får du förklara varför och ge ett alternativ som vi i stället ska utgå från.)

Jasså varför då?


Ja det finns vissa inlåsningseffekter som minskar rörligheten i det privata beståndet. Flyttskatterna förstör en hel del av rörligheten. Och nu kommer amorteringskraven snart som kommer skapa ännu mer inlåsning.

Men jag tror fortfarande att folk köper bostadsrätter för att bo i och inte hyra ut i första hand, så jag förstår inte riktigt hur det skulle störa hyresmarknaden i övrigt.


Ja i vilken undersökning då? Bara för att du ser en hyra på blocket, så behöver det ju inte vara det du betalar. Man kan inte få ut vilka hyresnivåer som helst.

Du menar vad folk faktiskt betalade i andra hand? Finns det sådana undersökningar?


Skulle hyresfastigheter ha ett högre värde än sitt rätta värde vid fria hyror? Hur får du ihop den logiken i sådana fall?


Ja allt hänger på produktionskostnaden.Det är mycket dyrt att bygga i sthlm och därför blir hyrorna också klart dyrast där.

Tror du att det skulle bli samma hyror i skärholmen som på östermalm? Det tror inte jag.

Det blev för mycket för ett inlägg, så jag delar upp mitt svar.


Ja, det står ju det. Om man tänker sig att världens alla miljardärer av oklar anledning får för sig att de existerande kötiderna till HR i Sverige är världens för närvarande med bred marginal största humanitära problem och utöver sina egna tillgångar även genomför en lyckad insamling bland världens alla ickesvenskar som har lite pengar de kan och vill donera till detta ytterst behjärtansvärda ändamål så kan man få ihop pengar för att bygga rejält många nya HR i Sverige och även erbjuda dessa till en hyra i linje med existerande reglerade nivå.

Vi behöver inte bry oss om sådana irrelevanta petitesser som exakt hur mycket pengar de faktiskt har att röra sig med utan helt enkelt postulera att de får ihop tillräckligt för att bekosta hela uppbyggnaden av låt säga 10 miljarder nya HR utan att behöva låna något alls och således har låga rörliga kostnader när lägenheterna väl är byggda, i alla fall så länge som det inte uppstår renoveringsbehov. Vi postulerar vidare att SD uppnått egen majoritet i riksdagen och att det således inte kommer några ytterligare invandrare utan att samtliga 10 miljarder nya HR står tillgängliga enbart för existerande svenska medborgare.

Att det inte är ett realistiskt scenario är självklart totalt irrelevant i sammanhanget. Din formulering innehöll ingenting alls som uttryckligen förbjöd osannolika finansieringsmodeller, men den innehöll en kategorisk utsaga om att "[det] spelar ingen roll hur mycket man producerar", vilket uppenbart inte stämmer under ett noggrant valt scenario.

Att din formulering inte var tänkt att appliceras på osannolika scenarion likt det ovan var således endast underförstått - på exakt samma sätt som det naturligtvis är underförstått att någon som regelbundet skriver i tråden mycket väl vet om att man kan hitta villor och BR att flytta in i på rimlig sikt. Om någon använder ordet "brist" så är det således just HR som går att flytta in i på likaledes rimlig sikt och utan att betala under bordet som rimligen avses (med möjligt undantag för helt nya tråddeltagare som kanske inte tittat på Hemnet ännu och därför kanske fått för sig att det tar ungefär lika orimligt lång tid att köpa villa/BR). Detta är en mycket rimlig utgångspunkt, helt oavsett vad specifikt användaren KlokOchSnygg råkade tänka på när den här trådens ämne ursprungligen formulerades med det bredare ordet "bostadsbrist".

Men det är klart, för någon som verkar tycka att huvudpoängen med ett diskussionsforum är att gång på gång kunna skriva att andra tråddeltagare har fel så går det naturligtvis ofta snabbare att nå just det målet genom att strunta i att försöka underförstå något i andras inlägg och istället fokusera på ord-för-ord-dissekering.


Det vore inte alls orättvist att lägga till punkten

* Du skriver själv uppenbart inlägg med underförstådda poänger (se ovan) men gör till synes få/inga försök att fundera på om andra tråddeltagare eventuellt har underförstått något i sina inlägg.


Det kom ett förslag från rutigtpapper igår, men huruvida det är tillräckligt precist för att vara objektivt mätbart kan ju diskuteras. Om det nu är så att du är ekonom borde du sedan länge vara van vid att det är rätt sällan som det går att få till särskilt exakta modeller inom ekonomi. Man brukar i praktiken få nöja sig med modeller som inte innehåller intuitivt orimliga samband mellan variabler och som ifall man gör en regression uppnår ett R-square på kanske 0,6.

Vidare finns knappast något som hindrar att du själv presenterar i alla fall ett utkast till en idé om hur man på ett tillräckligt precist sätt kan mäta huruvida det råder brist på någon specifik vara. Kanske har du redan gjort det någonstans bland de nästan 5 000 inläggen i den här tråden (varav du i skrivande stund står för 362 enligt sökfunktionen)? Jag kan villigt erkänna på förhand att jag inte läst alla och inte heller avser att läsa alla.


Jag är fullt medveten om att du inte explicit skrivit något om en gräns för kötid och var det också redan när jag skrev mitt förra inlägg. Det är dock möjligt att ge sig på att försöka karaktärsbedöma andra tråddeltagare baserat på återkommande tendenser i deras inlägg. Men det är naturligtvis liksom så mycket annat en oprecis verksamhet, så träffsäkerheten har med nödvändighet en viss volatilitet.

Kanske är det tvärtom så att du under inga som helst omständigheter vill ha en modell där det finns en begränsning på en numerisk variabel för att avgöra om ett visst fall skall omfattas av modellen eller inte? En modell baserad på en numerisk variabel (kötid) är bara OK om alla kötider strikt större än noll tas som indikator för "brist"?

På samma sätt som du rimligen avsåg att underförstå i ditt inlägg att man inte skulle ta in osannolika finansieringsscenarier när man begrundade formuleringen "spelar ingen roll hur mycket man producerar" så är det hyfsat rimligt att underförstå att när någon lanserar kötid som en indikator för "brist" att storleksordningen på kötiden är av central betydelse och att alla övriga tråddeltagare redan på förhand både begriper och håller med om att kötid på tiotals minuter där man nästan garanterat får det man köat för efter att kötiden passerat inte skall ingå i modellen, medan kötider på decennier för något som i frånvaro av politiskt införda begränsningar skulle kunnat tillhandahållas inom dagar eller veckor skall ingå i modellen.

Visst kan man efterfråga att andra skall skriva inlägg enbart innehållande stringenta, formella definitioner, och då kanske tråden skulle utmynna i att enbart bestå av inlägg i stil med det av rutigtpapper som jag länkade till ovan, men ärligt talat så finns det andra trådar här på Flashback som med all sannolikhet lämpar sig bättre om man är ute efter stringent formalism i första hand.

Fortsättning följer...

Fortsättning från föregående inlägg...


Jag inkluderade ett sorts embryo till en modell baserat på kötid i mitt inlägg:


I fallet syrebrist sätter jag "hur länge man bör kunna vänta sig att behöva köa under vanliga marknadsförutsättningar" till i princip noll sekunder - det är bara att andas in luften som under vanliga förutsättningar innehåller en tillräcklig mängd syre för att hålla sig vid liv.

Om luften på en viss plats innehåller låt säga 10% syre istället för lite drygt 20% som är normalt så kan man göra en förenklad modell och gissa att man behöver dra två andetag för att få samma mängd syre som man normalt får av ett andetag. Förmodligen är det inte en precis modell, med tanke på att blodets förmåga att tillgodogöra sig syret troligen inte är strikt linjärt relaterad till syrehalten, men det verkar i alla fall intuitivt rimligt att man får i sig syret långsammare än vid normal syrehalt.

Således har tiden enligt den naiva modellen fördubblats. Detta är då en punkt på den flytande skalan för relativ tidsförskjutning som i fallet med just syre får tas som en indikator på "brist". Man får nog tyvärr räkna med att inte kunna tillämpa samma numeriska gränser på alla saker dock - brist på syre leder ju betydligt snabbare till döden än politiskt skapad oförmåga att få ett förstahandskontrakt på en HR utan att köa och utan pengar under bordet gör.

Jag kan ha förståelse för ifall du finner tanken att behöva ställa upp separata numeriska gränser för olika saker frustrerande, men det är i alla fall ur min synvinkel rätt naturligt med tanke på att olika saker är olika brådskande. Eventuellt kan man normalisera den relativa tidsförskjutningen ytterligare genom att relatera den till något mått på hur stort lidande det innebär att inte kunna få det man efterfrågar inom den tid som man under normala marknadsförutsättningar skulle kunna vänta sig. Detta leder så klart inte till någon precis, objektivt mätbar modell eftersom det rätt enkelt går att inse att det upplevda lidandet är individuellt.

Hur som helst, för att beskriva detta embryo i termer av en formel som vi kan ha som underlag för att se om vi tillsammans så småningom kan komma fram till en modell som kan mäta "brist":

I = k*t_f/(t_n * t_l)

Här är I indikatorvariabeln som skall antyda förekomst av "brist", t_f den faktiska tiden man behöver vänta/köa, t_n den tiden man behöver vänta/köa under normala marknadsförutsättningar, t_l tiden från vilken man upplever lidande av att inte få tag på det man efterfrågade och k är en proportionalitetsfaktor. Att i synnerhet t_l i denna formel är väldigt subjektiv förstår jag naturligtvis redan.

Vidare kan det vara värt att förespråka att I skall leda till en procentuell skala för hur starkt indikatorn påvisar “brist”, snarare än ett ja/nej-svar på frågan “Råder brist?”.


Du ogillar i alla fall av ovanstående att döma tonårstjejer, Melodifestivalen och Facebook, vilka alla händelsevis är ganska oprecisa företeelser. Själv är jag lite för gammal för tonårstjejer, tittar aldrig på Melodifestivalen och är ytterst sällan inloggad på Facebook. Så nu vet du var jag står i förhållande till dessa tre.

Jag har ingenting alls emot precisa modeller. Det brukar man inte ha om man går/gått teknisk fysik. Det kan dock vara värt att skilja på å ena sidan situationer där man realistiskt kan förvänta sig att bygga en hyfsat precis modell (exempelvis gravitation, elektromagnetism) och å andra sidan situationer där man bör vara medveten om att det bästa man kan hoppas på är en modell som inte är uppenbart intuitivt orimlig och som ger ett R-square på kanske 0,6 om man gör en regression. Ekonomi och politik i allmänhet har en tendens att hamna i den senare kategorin, och det går att argumentera för att även inkludera exempelvis kvantfysik där.

Försöker man tvinga in situationer som tillhör den senare kategorin i den tidigare så blir resultatet förmodligen oftast att man helt enkelt blir besviken. Men då kan man ju alltid försöka stilla besvikelsen genom att istället dissekera foruminlägg ord för ord.

Jag har frågat om du kan visa att det är efterfrågan som styr utbudet. Du har inte ens gjort ett försök till att besvara den frågan.

Jag tror också att folk köper bostad främst för att bo i den, men eftersom att inte alla gör det, och eftersom att det finns de som skulle köpt bostad för att hyra ut, och för att det inte är alla som nödvändigtvis är intresserade av att t ex sälja när de flyttar (det vill säga "saknar godtagbara skäl") så påverkar det utbudet på hyresmarknaden.

Enligt http://www.meilleursagents.com/prix-immobilier/paris-75/ (senast uppdaterad första mars) låg snittpriset i Paris på 73 000 kronor (7 826 euro) per kvadratmeter.

Enligt http://www.maklarstatistik.se (senast uppdaterad 15 mars) låg snittpriset i Stockholm på 77 000 kronor per kvadratmeter.

London är, som bekant, dyrare.

Finns det någon stad i EU med högre snittpriser så backar jag med mitt påstående. Vet du om det finns det?

Jag lutar mig mot icke-kontroversiell ekonomisk teori som styrks av empiri, som säger att priset på en vara och dess utbud har en negativ korrelation. Anser du det vara felaktigt?

Har du skäl att tro att annonserade hyror inte i stort överensstämmer med betalade hyror? Men nej, det var inte det jag menade med justerade vs. nominella hyror. Vad jag talade om var justering mellan olika platser (köpkraftsparitet, möjlighet att bo i på annan ort och pendla, med mera).

Om utbudet av hyresbostäder begränsas betingar de hyresbostäder som finns ett högre pris om utbudet inte begränsat. Värdet blir alltså onaturligt högt jämfört med en fri(are) marknad.

Nej. Men det du sa var att hyrorna skulle sjunka på vissa platser. Jag tror inte att hyrorna i Skärholmen skulle bli lägre än i dag, men det betyder inte att jag inte tror att hyrorna på Östermalm inte skulle öka mer än i Skärholmen. Kort sagt, jag tror inte att bruksvärdeshyrorna i Skärholmen i dag ligger över marknadshyror. Tror du?

Nu menar visserligen Gromph att kötid är betalmedel, så han kommer förmodligen attackera parametern t med att f(q) ≠ p, utan p+t (eller möjligtvis p+u(t), vilket lustigt nog är ungefär vad man kan anse ett vitt hyreskontrakt vara på dagens marknad - ett PUT )

Men då kan man förstås fråga sig hur rimligt det är att marknadspriset f(q) ligger så enormt mycket högre i svenska storstadsregioner än i storstadsregioner i andra länder i Europa, om det inte har någonting med "brist" att göra. Nu brukar det talas om jämförelser med att dyra bilar inte är en rättighet, men jag har svårt att tro att boende i Stockholm generellt ses som en Lamborghini och boende i Köpenhamn som en Fiat Punto '88...

Eller så kanske det är så att vi närmar oss problemet från fel håll. Det är inte bostadsbrist på vissa platser, det är befolkningsöverskott

Han gav som förslag att bostadsbrist råder när genomsnittlig boyta är under 15 kvadratmeter per person. I Hong Kong är genomsnittlig boyta 15 kvadratmeter per person, och där bor folk i några kubikmeter stora cage homes. Jag frågade Gromph om han skulle anse att bostadsbrist kunde råda lokalt om folk tvingades bo i cage homes i Stockholm på grund av avsaknad av alternativ, om boyta per capita i landet låg på 16 kvadratmeter. Som svar på det sa han "nej", och använde argumentet att folk bor så frivilligt.

Han nämnde visserligen även att han bodde så när han studerade, så jag är lite osäker på om han verkligen förstod vad det var han svarade på...