Filmprojekt osedda gamla klassiker
#2 The Great Dictator
1940
Charlie Chaplin
Vår lille luffare har blivit äldre, om man nu kan kalla honom för luffare i den här filmen. Soldat i första världskriget (?) som efter en minnesförlust stannar kvar på sjukhus under tiden som nazisterna tar över makten i samhället. I vanlig ordning blir det problem och strul som gör att luffaren (som egentligen är en barberare i den här filmen) hamnar i konflikt med nazisterna. Führen själv (också spelad av Chaplin) råkar ut för diverse missöden och olyckor. Det är inte lätt alla gånger man ska försöka invadera Österrike (Osterlich). Behöver inte spoila slutet av filmen utan det får tittaren ta reda på själv.
Ja men det här var ju faktist väldigt bra.
Vet inte om jag skulle vilja kalla det för ett mästerverk då det är ett starkt ord men det är nästan så att Chaplins första riktiga talfilm snuddar vid det. Tyvärr så tycker jag fortfarande att Chaplins stil är fjantig och löjlig, även om han lyckas bättre i den här filmen. Kanske att göra narr av nazisterna och Hitler alltid kommer att vara tidlöst? Tyckte mig också att The Great Dictator var mer sammanhängande och lättare att följa än de tidigare filmerna jag sett av honom. Kanske helt enkelt är så att jag inte gillar stumfilmsgenren/formatet vilket gör att den här ljudfilmen går hem lättare hos mig. En annan sak kan kanske vara att krigsgenren gör att man är mer vaken och villig att följa med det som händer.
Det finns ju såklart också en betydligt mer allvarligare politisk ton i den här filmen än den rent sociala kritiken mellan fattiga och rika som man kan säga genomsyrar Chaplins filmografi. Förföljelse och trakassering av judarna tas upp, vilket lämnar en deprimerande känsla av hur hemskt det egentlgien var. Vi får inte se några hårresande scener från koncentrationslägren dock. Kanske att folk inte visste så mycket om förintelsen år 1940 eller att det inte hade passat att visa upp döende Auschwitzfångar i filmen. Men ändå så finns vetskapen om att miljontals människor dog som bakgrund till filmens berättelse.
Som en sidonot så älskar jag ordvitsen de gjorde på Goebbels och Garbitsch. Skrattade till nästan varje gång de sa hans namn.
Folk verkar ha regerat på mitt låga betyg på Modern Times. Den här var dock bättre på nästan alla sätt och vis. Särskilt slutet ger mig gåshud och det står utom allt tvivel att vår luffare har ett hjärta av guld. Ett vackert budskap som såhär i efterhand kanske är gemensamt för flera av hans filmer. Det här är en film som jag mycket troligen kommer att se om i framtiden vilket är ett krav på att jag ska anse den vara någorlunda bra.
Velar mellan en stark trea eller en svag fyra på en femgradig skala. Det får blir en stark 3/5 tills vidare. Kanske att när jag ser om den efter att ha sett flera andra gamla filmer att betyget kan uppgraderas.
Är det förlåtet nu Lotso?
#2 The Great Dictator
1940
Charlie Chaplin
Vår lille luffare har blivit äldre, om man nu kan kalla honom för luffare i den här filmen. Soldat i första världskriget (?) som efter en minnesförlust stannar kvar på sjukhus under tiden som nazisterna tar över makten i samhället. I vanlig ordning blir det problem och strul som gör att luffaren (som egentligen är en barberare i den här filmen) hamnar i konflikt med nazisterna. Führen själv (också spelad av Chaplin) råkar ut för diverse missöden och olyckor. Det är inte lätt alla gånger man ska försöka invadera Österrike (Osterlich). Behöver inte spoila slutet av filmen utan det får tittaren ta reda på själv.
Ja men det här var ju faktist väldigt bra.
Vet inte om jag skulle vilja kalla det för ett mästerverk då det är ett starkt ord men det är nästan så att Chaplins första riktiga talfilm snuddar vid det. Tyvärr så tycker jag fortfarande att Chaplins stil är fjantig och löjlig, även om han lyckas bättre i den här filmen. Kanske att göra narr av nazisterna och Hitler alltid kommer att vara tidlöst? Tyckte mig också att The Great Dictator var mer sammanhängande och lättare att följa än de tidigare filmerna jag sett av honom. Kanske helt enkelt är så att jag inte gillar stumfilmsgenren/formatet vilket gör att den här ljudfilmen går hem lättare hos mig. En annan sak kan kanske vara att krigsgenren gör att man är mer vaken och villig att följa med det som händer. Det finns ju såklart också en betydligt mer allvarligare politisk ton i den här filmen än den rent sociala kritiken mellan fattiga och rika som man kan säga genomsyrar Chaplins filmografi. Förföljelse och trakassering av judarna tas upp, vilket lämnar en deprimerande känsla av hur hemskt det egentlgien var. Vi får inte se några hårresande scener från koncentrationslägren dock. Kanske att folk inte visste så mycket om förintelsen år 1940 eller att det inte hade passat att visa upp döende Auschwitzfångar i filmen. Men ändå så finns vetskapen om att miljontals människor dog som bakgrund till filmens berättelse.
Som en sidonot så älskar jag ordvitsen de gjorde på Goebbels och Garbitsch. Skrattade till nästan varje gång de sa hans namn.
Folk verkar ha regerat på mitt låga betyg på Modern Times. Den här var dock bättre på nästan alla sätt och vis. Särskilt slutet ger mig gåshud och det står utom allt tvivel att vår luffare har ett hjärta av guld. Ett vackert budskap som såhär i efterhand kanske är gemensamt för flera av hans filmer. Det här är en film som jag mycket troligen kommer att se om i framtiden vilket är ett krav på att jag ska anse den vara någorlunda bra.
Velar mellan en stark trea eller en svag fyra på en femgradig skala. Det får blir en stark 3/5 tills vidare. Kanske att när jag ser om den efter att ha sett flera andra gamla filmer att betyget kan uppgraderas.
Är det förlåtet nu Lotso?
Citat:
Filmprojekt osedda gamla klassiker
#2 The Great Dictator
1940
Charlie Chaplin
Vår lille luffare har blivit äldre, om man nu kan kalla honom för luffare i den här filmen. Soldat i första världskriget (?) som efter en minnesförlust stannar kvar på sjukhus under tiden som nazisterna tar över makten i samhället. I vanlig ordning blir det problem och strul som gör att luffaren (som egentligen är en barberare i den här filmen) hamnar i konflikt med nazisterna. Führen själv (också spelad av Chaplin) råkar ut för diverse missöden och olyckor. Det är inte lätt alla gånger man ska försöka invadera Österrike (Osterlich). Behöver inte spoila slutet av filmen utan det får tittaren ta reda på själv.
Ja men det här var ju faktist väldigt bra. Vet inte om jag skulle vilja kalla det för ett mästerverk då det är ett starkt ord men det är nästan så att Chaplins första riktiga talfilm snuddar vid det. Tyvärr så tycker jag fortfarande att Chaplins stil är fjantig och löjlig, även om han lyckas bättre i den här filmen. Kanske att göra narr av nazisterna och Hitler alltid kommer att vara tidlöst? Tyckte mig också att The Great Dictator var mer sammanhängande och lättare att följa än de tidigare filmerna jag sett av honom. Kanske helt enkelt är så att jag inte gillar stumfilmsgenren/formatet vilket gör att den här ljudfilmen går hem lättare hos mig. En annan sak kan kanske vara att krigsgenren gör att man är mer vaken och villig att följa med det som händer.
Det finns ju såklart också en betydligt mer allvarligare politisk ton i den här filmen än den rent sociala kritiken mellan fattiga och rika som man kan säga genomsyrar Chaplins filmografi. Förföljelse och trakassering av judarna tas upp, vilket lämnar en deprimerande känsla av hur hemskt det egentlgien var. Vi får inte se några hårresande scener från koncentrationslägren dock. Kanske att folk inte visste så mycket om förintelsen år 1940 eller att det inte hade passat att visa upp döende Auschwitzfångar i filmen. Men ändå så finns vetskapen om att miljontals människor dog som bakgrund till filmens berättelse.
Som en sidonot så älskar jag ordvitsen de gjorde på Goebbels och Garbitsch. Skrattade till nästan varje gång de sa hans namn.
Folk verkar ha regerat på mitt låga betyg på Modern Times. Den här var dock bättre på nästan alla sätt och vis. Särskilt slutet ger mig gåshud och det står utom allt tvivel att vår luffare har ett hjärta av guld. Ett vackert budskap som såhär i efterhand kanske är gemensamt för flera av hans filmer. Det här är en film som jag mycket troligen kommer att se om i framtiden vilket är ett krav på att jag ska anse den vara någorlunda bra.
Velar mellan en stark trea eller en svag fyra på en femgradig skala. Det får blir en stark 3/5 tills vidare. Kanske att när jag ser om den efter att ha sett flera andra gamla filmer att betyget kan uppgraderas.
Är det förlåtet nu Lotso?
#2 The Great Dictator
1940
Charlie Chaplin
Vår lille luffare har blivit äldre, om man nu kan kalla honom för luffare i den här filmen. Soldat i första världskriget (?) som efter en minnesförlust stannar kvar på sjukhus under tiden som nazisterna tar över makten i samhället. I vanlig ordning blir det problem och strul som gör att luffaren (som egentligen är en barberare i den här filmen) hamnar i konflikt med nazisterna. Führen själv (också spelad av Chaplin) råkar ut för diverse missöden och olyckor. Det är inte lätt alla gånger man ska försöka invadera Österrike (Osterlich). Behöver inte spoila slutet av filmen utan det får tittaren ta reda på själv.
Ja men det här var ju faktist väldigt bra.
Vet inte om jag skulle vilja kalla det för ett mästerverk då det är ett starkt ord men det är nästan så att Chaplins första riktiga talfilm snuddar vid det. Tyvärr så tycker jag fortfarande att Chaplins stil är fjantig och löjlig, även om han lyckas bättre i den här filmen. Kanske att göra narr av nazisterna och Hitler alltid kommer att vara tidlöst? Tyckte mig också att The Great Dictator var mer sammanhängande och lättare att följa än de tidigare filmerna jag sett av honom. Kanske helt enkelt är så att jag inte gillar stumfilmsgenren/formatet vilket gör att den här ljudfilmen går hem lättare hos mig. En annan sak kan kanske vara att krigsgenren gör att man är mer vaken och villig att följa med det som händer. Det finns ju såklart också en betydligt mer allvarligare politisk ton i den här filmen än den rent sociala kritiken mellan fattiga och rika som man kan säga genomsyrar Chaplins filmografi. Förföljelse och trakassering av judarna tas upp, vilket lämnar en deprimerande känsla av hur hemskt det egentlgien var. Vi får inte se några hårresande scener från koncentrationslägren dock. Kanske att folk inte visste så mycket om förintelsen år 1940 eller att det inte hade passat att visa upp döende Auschwitzfångar i filmen. Men ändå så finns vetskapen om att miljontals människor dog som bakgrund till filmens berättelse.
Som en sidonot så älskar jag ordvitsen de gjorde på Goebbels och Garbitsch. Skrattade till nästan varje gång de sa hans namn.
Folk verkar ha regerat på mitt låga betyg på Modern Times. Den här var dock bättre på nästan alla sätt och vis. Särskilt slutet ger mig gåshud och det står utom allt tvivel att vår luffare har ett hjärta av guld. Ett vackert budskap som såhär i efterhand kanske är gemensamt för flera av hans filmer. Det här är en film som jag mycket troligen kommer att se om i framtiden vilket är ett krav på att jag ska anse den vara någorlunda bra.
Velar mellan en stark trea eller en svag fyra på en femgradig skala. Det får blir en stark 3/5 tills vidare. Kanske att när jag ser om den efter att ha sett flera andra gamla filmer att betyget kan uppgraderas.
Är det förlåtet nu Lotso?
3/5 är fortfarande lite i min mening, men film är subjektivt
Det som jag finner humoristiskt lär inte andra finna roligt. Så enkelt är det.Det är för övrigt inte Luffaren i denna filmen. Ja Chaplin bär samma kläder, men han har själv sagt att tittaren inte ska associera karaktären i denna med hans Luffar karaktär så den sista filmen med Luffaren är Modern Times.
Chaplin visste inte om koncentrationslägren när han gjorde filmen. Han har själv sagt också att hade han vetat om koncentrationslägren existerade hade han aldrig gjort filmen.
Citat:
Ja den verkar ju synnerligen obskyr också. Mitt arma jag försökte googla efter svenska undertexter till denna. Men ja.. testa själv och sök "Found swedish subtitles" eller rentav bara "Found subtitles".. helt jävla omöjligt haha!
(Jag behöver oftast text då jag alltid kollar film på datorn med en liten pojk som sover bredvid så det får ogärna vara hög volym. Men jag gav upp till slut och körde utan text med lurar ist och dialogen var ju långt ifrån svår.. amerikanska är ju mer eller mindre alltid onödigt att ha subs till..men ja..)
Blir oavsett ett solklart köp till hyllan iaf!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera