Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Så här gick Palmemordet till.
En man som råkar äga en revolver, fick tidigt på kvällen syn på paret Palme. Endera när de var på väg till tunnelbanan eller i tunnelbanan eller efter de gått av. Mannen som förmodligen är en lite udda ensam typ, har inget speciellt för sig, utan börjar lite nyfiket med diskret följa efter paret. Det visar sig att paret skall gå på bio. Mannen följer paret på lite avstånd ända fram till biografen. Efter att paret gått in, står han kvar utanför en stund. Då kommer han på att paret ju kommer att komma ut igen efter några timmar och knalla hemåt igen. Jag har alltså tid till att gå hem och hämta relovern jag äger och om ett bra tillfälle skulle ges, skulle jag faktiskt kunna skjuta dem. (Jag förstår om detta låter konstigt i mångas öron, men vi pratar om en udda, rubbad typ. Och det finns faktiskt en hel del sådana). Sagt och gjort, mannen går hem och hämtar revolvern och är tillbaka inom en timme. det är kallt den här kvällen, han står utanför biografen och huttrar. Går fram och kollar om han kan se när föreställningen de tittar på slutar. Kikar in genom fönstret. (Här ser faktiskt ett vittne honom). Till slut öppnas dörrarna och folk börjar strömma ut. Mannen ställer sig lite diskret en bit bredvid och tittar in i ett skyltfönster, men sneglar samtidigt hela tiden mot öppningen efter paret Palme. Till slut kommer de ut i sällskap med Mårten och hans flickvän. De står och pratar en stund och ser även de in i ett skyltfönster. Till slut börjar de gå åt var sitt håll. Mannen tittar efter paret och förbereder sig för att smyga efter. (Här observerar Mårten mannen). Promenaden längs Sveavägen. Paret Palme går först, mannen på ett lagomt diskret avstånd. Det enda som händer är att kanske ytterligare något vittne ser honom, t ex mannen i korvkiosken. Men det finns ju ingen som helst anledning att någon ska misstänka någonting, så promenaden fortsätter lugnt och fint. Paret korsar gatan. Eventuellt tittar paret i några skyltfönster nu, mördaren ser dem från andra sidan gatan. Samtidigt ser han den mörka gränden en bit framför dem. Gör jag det där, kan jag springa rätt in i den mörka gränden och fly. Mördaren korsar gatan diskret, inte mycket folk ute i kylan heller, så det är få ögon som kan se honom. Han är nu före paret och går fram till den mörka gränden (tunnelgatan). Här kan jag fly rätt uppför trapporna och försvinna direkt efter jag skjutit. Han ställer sig bakom hörnet, men ändå så han kan se runt det mot paret. Han står nu där, med ena handen innanför sin jacka och håller i sin laddade och osäkrade revolver. Till slut kommer paret promenerande fram till honom och precis som de passerat honom tar han några steg rakt fram mot Palme samtidigt som han drar fram pistolen. Eftersom de bara är några metrar framför honom, tar det bara någon sekund från det han har börjat röra sig tills han avlossat ett skott mitt i ryggen på Olof på mycket när håll. Olof faller handlöst. Mördaren knäpper nu av ett skott till mot frun. Nästan lite paff själv över vad som hänt, backar mördaren något steg och tittar på vad som hänt. Vänder sig sedan om och tar flyktvägen han tänkt. Det bär av uppför trapporna och något kvarter till. Sedan lugnar han sig något och promenerar diskret men hyfsat snabbt hemåt. Inom en kvart är han hemma i sin lägenhet igen. Vem det är, är naturligtvis omöjligt att veta, för inom en kvart gångavstånd finns lägenheter till säkert hundratusen människor.