Citat:
Det spontana svaret är att det är få eller bara en som sitter inne med svaret.
I dagsläget kanske alla som vet sanningen knallat vidare.
Risken finns.
Men det finns andra i historien som hållit käft med stor framgång.
Svenska SS-veteraner.
SS-veteraner som flydde till Sydamerika.
Svenska Stasiagenter.
Svenska KGB-agenter.
Svenska CIA-agenter.
Rote Arme Fraction.
IB-agenter.
Svenska korrupta poliser.
Svenska korrupta politiker.
Svenska korrupta kungligheter.
Finns säkert många andra exempel i vår geografiska närhet.
Det var de jag kom på direkt på rak arm.
Sedan som furir Revär skrev: DEN SVENSKA FLATHETEN. Den öppnar inte många dörrar till sanningen, den inte.
Om det nu finns en ensam GM eller ett Hit-Team med en rik uppdragsgivare så är frågan varför ska de avslöja något? De har lyckats hålla sig undan i snart 29 år och av vilken anledning skulle de avslöja något nu?
Har de klarat sig så länge finns inget behov att skryta eller erkänna dådet av propagandaskäl.
De har inga ekonomiska skäl att avslöja sig.
Få rent samvete? Tror tvärtom de njuter av att kunna ta denna hemlighet med sig i graven.
Det horribla är om man jämför mordet på Gustaf III och Olof Palme.
Citerar Wikipedia hatet mot Gustav III var stort hos svenska aristokratin. Slut citat.
Det är ju ingen statshemlighet att hatet mot Olof Palme var mycket stort hos den svenska överklassen.
Gustaf III:s agerande bidrog till att öka det förbittrade hat mot honom. Hans rysslandspolitik bidrog till statsekonomisk ruin och genom förenings- och säkerhetsakten försämrade han ekonomiskt för adeln och minskade även deras politiska makt.
(Även Erik XIV beskärde adelns makt och stärkte de ofrälse och blev utsatt för en konspiration.)
Jämför med OP:s rysslandresa och förslag på kärnvapenfriazon (direkta motsatsen till Gustaf III:s krig men ändå med fokus på missnöje med svensk politik gällande den östra stormakten), löntagarfonder, ökade skattetryck och fruktansvärda marginalskatter. Så visst finner man vissa likheter mellan dessa två mord?
Det mest horribla är dock att Polismästare Liljensparres utredning gick snabbt och effektivt.
Redan dagen efter var man Anckarström på spåren. Polismästaren upptäckte att det var en konspiration av stora mått med förgreningar långt upp, men när han upptäckte att spåren ledde upp till det som skulle bli Konung Karl XIII la han ner den delen av utredningen.
Gjorde kanske Hans Holmér eller någon annan Palmeutredare samma sak?
De kom något på spåret som var för hett?
__________________
Senast redigerad av AdmiralCanaris 2015-01-25 kl. 22:18.
Senast redigerad av AdmiralCanaris 2015-01-25 kl. 22:18.