Nu sitter M.Beming åter igen och passar på att utnyttja trådstarten till att omedelbart placera sig som självaste referenspunkten och det är FEL väg att bedriva vettigt resonemang på.
TS frågar efter vilken slags intellekt som efterfrågas att ta till sig de religiösa koncepten - hur svårt ska det vara?
Tråden handlar inte om vad M.Beming gillar ateism eller hur han konceptualiserar DFSM, eller om han klarar av att se andra ta en öl utan att omedelbart få för sig att det handlar om alkoholism... jag menar
hur pass linjär intellektuell linjeföring och hur endimensionellt behöver man gå, att svälja kristna konceptet?
jag är själv uppfödd som katolik och hela min släkt och många vänner är katoliker, dvs kristna.
de flesta kloka, dock inte alla - vissa har förlorat sig så totalt att de gått o blivit nunnor, jag ser det som att de blivit mentalt förtappade, dock goda och vill mkt gott. inte minst är de kunniga i omvärlden, men.. ändå rubbade, enl mig. (att tala med jesus... är enl, mig inte alldedels friskt, har träffat tillräckl. många nunnor och minns det som igår... det är inte kärnfriskt)
det går rakt emot livsidén att sätta sig i internering.
så också buddhistmunkar, många labila stackare där, synd om dem. att politik kan vara en del av svaren, gör att jag ändå försöker inte se dem som sjuka, då absoluta merparten är just friska.
man kan inte generalisera, kristenhetens goda sidor är alltför många att jag kan såga det utmed knölarna, så även svk.
velat för mkt gott, dock mkt , mkt naiva. kan man se som oförmåga eller avsaknad av knölar elelr at man är för lättsinnig, vilket jag för all del tycker o står för!
jag har nog träffat mestadels kristna i mitt liv vart jag än levt och rest, kan säga att det skiljer enormt på sekter och katolicism... diskutera hellre IFRÅN din person.. vad får en TS att ogilla kristna..
jag tror, att ts kan kanske sakna tillräckliga erfarenheter, då jag inte klassar kristna som mentalrubbade, aldrig gjort kommer aldrig göra heller, men sedan har vi sekternas värld.. och de olika underavdelningarna... vissa måste, då varje religion besitter samtidigt försvarskapital, hur svårt ska det vara att förstå när ett jehovas vittne som börjar kallas sig "kristen" , inser att den bryter de medmänskliga systemet, som all sjukvård bygger på :
t.ex vad som kan få mig (ingen nämnd, är HELT ointresserad av era diagnoser!) att höja ordentligt på ögonbrynet, när föräldrar ruycker loss barnwt ifrån sin rätt att leka med andra barn, utifrån att MAN SJÄLV ALLIENERAR SIG. Det har kanske intemed kristna att göra, då kristna nog är den grupp som är mest nåderik för sin nästa, det kristna budskapet är mycket mytcket generöst, dock att gud-finns.... det är ett TROS-koncept man kan gå in i olika fanatiskt, jag har några fanatiker i min släkt..
men, de levde under helt andra betingelser, som har med fascism att göra... att ta sin tillflykt till kyrkans änglar där.. skulle jag troligtvis också göra under vissa förhållanden, dock.. att känn SIG MANAD ATT KASTA HELVETESBESVÄRJELSER p åateister, det har jag aldrig sett bland alla de kristna ur olika trosriktn ingar jag mätt, aldrig!
för mig är det en form av mental störning - ja, definitivt.
kände någon sig förbaskat träffad?
det finns ju obildade kristna, sedan finns dem med lite hum om hur tingens ordning ligger till... så sett, ser jag judendom och islam som tiofalt värre.. de karvar i barnet... som jag ser som ett stort brott, men har aldrig mer än varit välkommen i synagogan för det... men, skulle gå ur den också precis som jag gått ur kyrkan.
jag ser inte dopet som en rubbad deremoni, jag ser det som något av det finaste ett barn kan få genomgå.. och utan rispa av kraftig smärta som åverkas - är det rubbat? det är ju vackert, barnet älskas av samfundet. vad är rubbat med det? att välkomnas av hela samhället, inte enbart av lille mor och lille far? bort ifrån all glädje och fest?
annars, kan jag tycka att det låter omedvetet.. att häbda gud.. det är hävdandet jag också kan störa mig på ibland, vad som fick mig att gå ur kyrkan, aldrig ångrat det heller.
låter lika falskt om så mahatma gandhi skulle ställa sig att orda gud, det skär sig sanningen.
om så han ville och gjorde mycket gott... en hjälte, men gudsbilden.. har jag mkt svårt för...krishna och sådant. r sju resor värre än den sirligaste katolicism.
att älska jesus.. ja han är hårt suggererad.. och hårt lanserad, konstigt att folk inte skulle falla för sådan reklam faktiskt, så jag ser det inte alldeeles omedelbart som störning.. men det kan te sig otroligt rubbat, när evangeliska fosterlandsstiftelsen hade sin folkhögskola... minns jag att de såg lätt sinnesförvirrade ut... det oavsett att dt annars handlar om duktiga studenter, inget om det.. men någonstans på det mentala plandet.. händer faktiskt något... inte diagnos direkt, alls inte.. men.. ngr creepy händer med vissa... och de smittar mer än gärna av sig , vad som däremot inte är okej, BITSKHETEN som är som en kletig kråka att behöva få på sig.
annars sansade männnskor, jag tycker alltså inte det är normalt nej, men inte sagt til dem direkt, att hördudu.. du kanske orde ta ledigt ... ingen sa det till knutby-idioten helelr "kristna bruden", var drottning .. men vore hon normal om idioten inte spårat ur?
enl mig -- NEJ, hon var klart sinnesrubbad och många fler därtill.
långt inlägg, varöf .. läser du.. om du eventuellt, ska börja klaga på antal ord, handlar inte om ordhantering här.. se topic
(van att folk på fl.b har uppenbart kassa läsvanor)
en text på tjugo cm. skummar man på tre sekunder vad är era problem egentligen?!
eller låter bli, känns det maniskt tvunget att "ge igen" utifrån att gud lyser med sin sannliga tillvaro bland er?
bara sådan sak, man har NOLL EVIDENS, men behagar angripa ateism - why?
hur?
TS frågar efter vilken slags intellekt som efterfrågas att ta till sig de religiösa koncepten - hur svårt ska det vara?
Tråden handlar inte om vad M.Beming gillar ateism eller hur han konceptualiserar DFSM, eller om han klarar av att se andra ta en öl utan att omedelbart få för sig att det handlar om alkoholism... jag menar
hur pass linjär intellektuell linjeföring och hur endimensionellt behöver man gå, att svälja kristna konceptet?
jag är själv uppfödd som katolik och hela min släkt och många vänner är katoliker, dvs kristna.
de flesta kloka, dock inte alla - vissa har förlorat sig så totalt att de gått o blivit nunnor, jag ser det som att de blivit mentalt förtappade, dock goda och vill mkt gott. inte minst är de kunniga i omvärlden, men.. ändå rubbade, enl mig. (att tala med jesus... är enl, mig inte alldedels friskt, har träffat tillräckl. många nunnor och minns det som igår... det är inte kärnfriskt)
det går rakt emot livsidén att sätta sig i internering.
så också buddhistmunkar, många labila stackare där, synd om dem. att politik kan vara en del av svaren, gör att jag ändå försöker inte se dem som sjuka, då absoluta merparten är just friska.
man kan inte generalisera, kristenhetens goda sidor är alltför många att jag kan såga det utmed knölarna, så även svk.
velat för mkt gott, dock mkt , mkt naiva. kan man se som oförmåga eller avsaknad av knölar elelr at man är för lättsinnig, vilket jag för all del tycker o står för!
jag har nog träffat mestadels kristna i mitt liv vart jag än levt och rest, kan säga att det skiljer enormt på sekter och katolicism... diskutera hellre IFRÅN din person.. vad får en TS att ogilla kristna..
jag tror, att ts kan kanske sakna tillräckliga erfarenheter, då jag inte klassar kristna som mentalrubbade, aldrig gjort kommer aldrig göra heller, men sedan har vi sekternas värld.. och de olika underavdelningarna... vissa måste, då varje religion besitter samtidigt försvarskapital, hur svårt ska det vara att förstå när ett jehovas vittne som börjar kallas sig "kristen" , inser att den bryter de medmänskliga systemet, som all sjukvård bygger på :
t.ex vad som kan få mig (ingen nämnd, är HELT ointresserad av era diagnoser!) att höja ordentligt på ögonbrynet, när föräldrar ruycker loss barnwt ifrån sin rätt att leka med andra barn, utifrån att MAN SJÄLV ALLIENERAR SIG. Det har kanske intemed kristna att göra, då kristna nog är den grupp som är mest nåderik för sin nästa, det kristna budskapet är mycket mytcket generöst, dock att gud-finns.... det är ett TROS-koncept man kan gå in i olika fanatiskt, jag har några fanatiker i min släkt..
men, de levde under helt andra betingelser, som har med fascism att göra... att ta sin tillflykt till kyrkans änglar där.. skulle jag troligtvis också göra under vissa förhållanden, dock.. att känn SIG MANAD ATT KASTA HELVETESBESVÄRJELSER p åateister, det har jag aldrig sett bland alla de kristna ur olika trosriktn ingar jag mätt, aldrig!
för mig är det en form av mental störning - ja, definitivt.
kände någon sig förbaskat träffad?
det finns ju obildade kristna, sedan finns dem med lite hum om hur tingens ordning ligger till... så sett, ser jag judendom och islam som tiofalt värre.. de karvar i barnet... som jag ser som ett stort brott, men har aldrig mer än varit välkommen i synagogan för det... men, skulle gå ur den också precis som jag gått ur kyrkan.
jag ser inte dopet som en rubbad deremoni, jag ser det som något av det finaste ett barn kan få genomgå.. och utan rispa av kraftig smärta som åverkas - är det rubbat? det är ju vackert, barnet älskas av samfundet. vad är rubbat med det? att välkomnas av hela samhället, inte enbart av lille mor och lille far? bort ifrån all glädje och fest?
annars, kan jag tycka att det låter omedvetet.. att häbda gud.. det är hävdandet jag också kan störa mig på ibland, vad som fick mig att gå ur kyrkan, aldrig ångrat det heller.
låter lika falskt om så mahatma gandhi skulle ställa sig att orda gud, det skär sig sanningen.
om så han ville och gjorde mycket gott... en hjälte, men gudsbilden.. har jag mkt svårt för...krishna och sådant. r sju resor värre än den sirligaste katolicism.
att älska jesus.. ja han är hårt suggererad.. och hårt lanserad, konstigt att folk inte skulle falla för sådan reklam faktiskt, så jag ser det inte alldeeles omedelbart som störning.. men det kan te sig otroligt rubbat, när evangeliska fosterlandsstiftelsen hade sin folkhögskola... minns jag att de såg lätt sinnesförvirrade ut... det oavsett att dt annars handlar om duktiga studenter, inget om det.. men någonstans på det mentala plandet.. händer faktiskt något... inte diagnos direkt, alls inte.. men.. ngr creepy händer med vissa... och de smittar mer än gärna av sig , vad som däremot inte är okej, BITSKHETEN som är som en kletig kråka att behöva få på sig.
annars sansade männnskor, jag tycker alltså inte det är normalt nej, men inte sagt til dem direkt, att hördudu.. du kanske orde ta ledigt ... ingen sa det till knutby-idioten helelr "kristna bruden", var drottning .. men vore hon normal om idioten inte spårat ur?
enl mig -- NEJ, hon var klart sinnesrubbad och många fler därtill.
långt inlägg, varöf .. läser du.. om du eventuellt, ska börja klaga på antal ord, handlar inte om ordhantering här.. se topic
(van att folk på fl.b har uppenbart kassa läsvanor)
en text på tjugo cm. skummar man på tre sekunder vad är era problem egentligen?!
eller låter bli, känns det maniskt tvunget att "ge igen" utifrån att gud lyser med sin sannliga tillvaro bland er?
bara sådan sak, man har NOLL EVIDENS, men behagar angripa ateism - why?
hur?
__________________
Senast redigerad av Honey.B.Blue 2015-01-04 kl. 23:11.
Senast redigerad av Honey.B.Blue 2015-01-04 kl. 23:11.