Sexuell makt förbises trots att det är en essentiell del i jämställdhet och feminism.

Vad man gjort inom forskningen på denna mycket intressanta fråga är ju att kolla på homosexuella par. Där har man upptäckt att homosexuella män har tveklöst flest sexuella partners genom en livstid - några rapporter upp till tusen partnerns genom en livstid. Men i genomsnitt ligger antalet sexuella partners runt 40-45 för homosexuella män, medans den mellan 8-12 för heterosexuella män. Siffran varierar lite från land till land men heterosexuella kvinnor har ungefär hälften av de partners som hetro-män har. För lesbiska är antalet partners i samma som för hetero-män; runt 10.

Frågan är ju då varför homosexuella män är så mycket mer promiskuösa än heterosexuella män? Svaret är att de är de inte; de har samma sexualdrift som hetro-män. Skillnaden är att i hetro-förhållanden så är det kvinnan som är den begränsanden faktorn, som bestämmer när män får ha sex. I homo-förhållanden är det män som bestämmer när män får ha sex. Slutledning? Män har en högre sexualdrift än kvinnor. Inte sagt att det finns undantag; kvinnor med extremt hög sexualdrift, likasom män med nära ingen drift. Men detta är förekommande nog för att bli statistiskts förutsägbar.

Men vad innebär det liksom för den "sexuella ekonomin"? Män är villiga att "betala" mer för en tjänst, vilket ger kvinnor ett övertag i förhandlingen. Detta skulle man kunna kalla för "sexuellt/erotiskt kapital" och är alltså en reell socialt maktmedel inte olikt andra typer av personliga resursers. Vad män därför historiskt gjort för att kompensera är att ansamla andra typer av kapital och resurser - ekonomiskt kapital, fysiskt kapital, symboliskt kapital. Denna typ av dynamik har man försökt fånga i "sociala exchange theory".

Det har varit min erfarenhet att feminister har svårt att erkänna sexuellt kapital då detta bryter mot deras förutbestämda "slutledning" om kvinnan som underordnade i alla avseenden.


Man kan ju också vända på det; män kan tillfråga hundra tjejer på en kväll och enbart en svarar positivt på hans förförande. Hur är detta makt för män, att behöva tillfråga hundra kvinnor för att finna en sexuell partner? Kommer inte ihåg vem som sagt det, men ett citat lyder "if men have the power of choice, then women have the power of rejection. If you truly want to know which is more powerful, then you have never been rejected." Själv har jag några vänner som aldrig vågat sig på att närma tjejer eftersom tanken att bli avvisad skrämmer dem till icke-handling.

Hade jag varit ledig och intresserad och på spaning efter en man på flykt…(sorry kunde inte låta bli)
så kan jag ge mig på att de män i en lokal som jag varit intresserad av på ett sexuellt plan, antingen är upptagna eller inte ger mig en blink. Utan jag sitter återigen igen med de som jag vänligt måste avböja. Ska jag flörta upp en som jag verkligen är intresserad av så har det oftast krävts sitt svett även från mig. Är typen som gillar lite för snygga män för mitt eget bästa och de måste dessutom ha nått bakom pannbenet annars tappar jag lusten, måste därför prata skallen av dem, mina ögonfranser räcker inte att se svärmisk ut, så humor är min främsta raggningsteknik, få dem att garva ofta och prata på, till taxin och sen är det bara stuva in honom och prata vidare, när de vaknar på morgonen har de inte fattat vad som hänt…mycket effektivt.
men är inget som bara kommer flygande gratis, som ni tycks tro, utan jag har fått slita på charmen, fått ont i fossingarna av högklackat, bränt skallen av locktänger och haft alldeles satans för obekväma kläder.

Så? var är min makt här som kvinna menar du? har ni verkligen så svår fantasi att föreställa er den andra sidan av myntet?

Våldäkter ja,, ja jisses varför tror du kvinnor är skiträdda för det tror du? Om ni kunde få era kompisar till män att sluta våldta så kvinnor kunde leva absolut säkra sexuella liv, så kan jag lova dig att kvinnor skulle vilja följa med hem avsevärt oftare. Det är väl det främsta skälet till att kvinnor idag tackar nej.

Finns ingen sexuell makt, kvinnor vill gärna tro det dock. En man måste inte ha sex för att må bra.

Ett fantastiskt bra inlägg, säkert också det som trådstartaren ville beskriva. Fast det blev lite för luddigt. Man kan ibland undra om de män som hävdar att den här obalansen inte existerar, och att kön bara är en social konstruktion ens tror på det själva.

Finns ingen sexuell makt, kvinnor vill gärna tro det dock. En man måste inte ha sex för att må bra.

Så när man säger nej till en kvinna att sitta i styrelsen eller bli brandman så är det bara att utöva fri vilja? Då finns det ju inte ett patriarkat med makt över kvinnor heller?

Män som betalar för sex tex. Tror du männen inte hellre skulle haft samma sex fast utan pengatransaktionen?

Allvarligt talat?

Hur ger det henne makt att ha 100 killar som är villiga dansa efter hennes egen pipa?

Skojar du med oss nu, förstår du inte kopplingen mellan makt och denna efterfrågan?

Vad man gjort inom forskningen på denna mycket intressanta fråga är ju att kolla på homosexuella par. Där har man upptäckt att homosexuella män har tveklöst flest sexuella partners genom en livstid - några rapporter upp till tusen partnerns genom en livstid. Men i genomsnitt ligger antalet sexuella partners runt 40-45 för homosexuella män, medans den mellan 8-12 för heterosexuella män. Siffran varierar lite från land till land men heterosexuella kvinnor har ungefär hälften av de partners som hetro-män har. För lesbiska är antalet partners i samma som för hetero-män; runt 10.

Frågan är ju då varför homosexuella män är så mycket mer promiskuösa än heterosexuella män? Svaret är att de är de inte; de har samma sexualdrift som hetro-män. Skillnaden är att i hetro-förhållanden så är det kvinnan som är den begränsanden faktorn, som bestämmer när män får ha sex. I homo-förhållanden får män ha sex med partners som vill ha lika mycket sex som de själva. Det är alltså män som bestämmer när män får ha sex. Slutledning? Män har en högre sexualdrift än kvinnor. Inte sagt att det finns undantag; kvinnor med extremt hög sexualdrift, likasom män med nära ingen drift. Men detta är förekommande nog för att bli statistiskts förutsägbar.


Men vad innebär det liksom för den "sexuella ekonomin"? Män är villiga att "betala" mer för en tjänst, vilket ger kvinnor ett övertag i förhandlingen. Detta skulle man kunna kalla för "sexuellt/erotiskt kapital" och är alltså en reell socialt maktmedel inte olikt andra typer av personliga resursers. Vad män därför historiskt gjort för att kompensera är att ansamla andra typer av kapital och resurser - ekonomiskt kapital, fysiskt kapital, symboliskt kapital. Denna typ av dynamik har man försökt fånga i "social exchange theory".

Det har varit min erfarenhet att feminister har svårt att erkänna sexuellt kapital då detta bryter mot deras förutbestämda "slutledning" om kvinnan som underordnade i alla avseenden.


Man kan ju också vända på det; män kan tillfråga hundra tjejer på en kväll och enbart en svarar positivt på hans förförande. Hur är detta makt för män, att behöva tillfråga hundra kvinnor för att finna en sexuell partner? Kommer inte ihåg vem som sagt det, men ett citat lyder "if men have the power of choice, then women have the power of rejection. If you truly want to know which is more powerful, then you have never been rejected." Själv har jag några vänner som aldrig vågat sig på att närma tjejer eftersom tanken att bli avvisad skrämmer dem till icke-handling.

Eftersom du är så oerhört keen på att köra dumma jämförelser med arbetsmarkanden så allrigt…
100 sökande till ett jobb. 99 personer får nej, dansar de då efter denna arbetsplats pipa? hmm?
Hur då? kommer de köpa massa saker från just detta företag, bara för att dansa lite pipa?
Komma med tårtor till chefen? Öppna dörrar för chefen och slicka gången hon går till bilen för att komma hem? hmm?

Men hallå….arbetsmarknad är en sak med sina regler, den sexuella "marknaden" en helt annan.
Sorry men kan inte tänka mig två så monumentalt skilda företeelser på flera plan att jämföra.

Styrelser är arbetsplatser där kompetens, meriter, begåvning ska styra inte nått så flyktigt och känsligt som sexuell vilja. Beroende på vilken typ av styrelse ska där ev. även finnas en jämn fördelning av grupper.
Kön hör överhuvudtaget inte hit förrän möjligen då i den sista punkten. Om man inte på allvar verkligen lallar runt och är så blåst att man seriöst tror att endast män kan vara försedda med de kompetenser jag räknade upp först, så lär man fatta att där finns andra dolda strukturer som man kanske måste se över.

Den sexuella marknaden styrs bara av folks sexuella vilja och kön. Och eftersom varje individ bara sitter med 1 sak att erbjuda nämligen sin kropp och vilja och inget annat, så utövas ingen makt över någon annan förrän man börja tvinga på folk saker de inte vill.

De 100 killarna dansar inte efter hennes pipa bara för att hon säger nej till dem, get it?
Hon är helt enkelt 0 intresserad och har inget att erbjuda dem alltså får de försöka nån annanstans.

Eftersom du är så oerhört keen på att köra dumma jämförelser med arbetsmarkanden så allrigt…
100 sökande till ett jobb. 99 personer får nej, dansar de då efter denna arbetsplats pipa? hmm?
Hur då? kommer de köpa massa saker från just detta företag, bara för att dansa lite pipa?
Komma med tårtor till chefen? Öppna dörrar för chefen och slicka gången hon går till bilen för att komma hem? hmm?

Kvinnor har bara den lust de har i den livssituation eller samhällssituation hon lever i.
Går liksom inte att begära mer sex från en part om där inte finns mer sexuell vilja att få, eller hur?
Då pratar vi sexuellt tvång, utnyttjande kort och gott.

Ja, vad gör inte folk för att få ett jobb!? Skojar du med mig nu eller?

Visst, men efter att de fått nej?
Och dessutom skulle jag hävda att i båda fallen finns en begränsning i hur mycket du kan göra faktiskt utan att vågen tippar över till din nackdel och du betraktas som allmänt ko-ko och därmed blir oattraktiv både för arbetsplatsen och kvinnan eller hur?