Citat:
Ursprungligen postat av
AdmiralCanaris
I GrK tar man upp just det att en terrororganisation kanske gjorde en felaktig bedömning om opinionen. Men RAF brydde sig aldrig om opinion i och för sig.
Man ska inte tro att alla terrororganisationer är lika toppstyrda som underrättelsetjänster.
Det fanns många vildhjärnor inom etablerade terrororganisationer och fritt agerande terrorister på 70- och 80-talet. Fanns terrorister som gjorde beställningsjobb till de som betalade bäst.
Många terrororganisationer utvecklas för eller senare till att bli kriminella organisationer som sysslar med drogsmuggling, utpressning, människohandel eller vad de nu tjänar bäst på.
Visst kan det finnas en liten grupp som inte tillhör någon mer etablerad organisation alls som utförde MOP. Det jag vänder mig mot är att statsmaktens myndigheter skulle konspirerat mot sin egna ledning och utfört MOP. Sedan till den värsta stolle teorin att några valpiga nazisnutar skulle planerat mordet på statsministern, suck.
I boken "Operation Norrsken" tar DN-journalisten
Christoph Andersson upp RAF som tänkbara palmemördare. Detta var något som också gjordes på STASI-högkvarteret i Öst-berlin natten till första mars 1986.
Erich Mielkes underlydande satte det beska kaffet i vrångstrupen när rapporterna kom in om samtalet 0245 till
Peter Tejler på ambassaden i Bonn.
STASI-officerarna trodde att några av deras sponsrade RAF-terrorister snetänt och mördat OP. En grundlig utredning sattes igång medan Mielke plockade på sig järnhandskarna redo för att trycka till de chefer som inte höll koll på RAF. Den tolfte mars var utredningen klar och STASI kunde pusta ut, de hittade inga belägg för RAF-inblandning.
Sedan vidtog STASI nästa steg. Genom sina svenska presskontakter, både agenter och nyttiga idioter började man peka mot EAP, något som fick gott genomslag i den svenska pressen. STASI följde spåret att peka mot höger-om-höger som
Georgij Arbatov börjat med redan dagen efter mordet. Inte så konstigt då alla hemliga tjänster utnyttjar möjligheterna som ett mord av MOPs dignitet ger.
Att inte STASI hittar några kopplingar i sin då hemliga utredning talar mycket starkt för att RAF inte var inblandade i MOP. Andersson visar i boken hur viktig
Olof Palme var för DDR och i förlängningen Sovjet,
Erich Honecker stoppade en Sverige och palme-kritisk bok så tidigt som 1974 för att inte skada OP politiskt.
DDRs djupa inblanding i den väst-tyska terrorismen är idag ordentligt blottlagd och med tanke på den tyska ordnungs-mentaliteten lämnades säkerligen ingen sten ovänd när det febrilt letades efter kopplingar till RAF den första veckan i Mars 1986.