Skating to New York (2013)
En uppväxtberättelse om fem ungdomar som spelar ishockey tillsammans i en förort till Ontario. De har tröttnat på samhället och får en idé om att de ska korsa Ontariosjön hela vägen till New York på skridskor.
Hade egentligen ingen aning om vad jag skulle få se och ge mig i kast med då jag laddade hem denna och bestämde mig för att se den igår kväll, förutom att ishockey skulle vara en central roll i filmen och var egentligen den enda anledningen till att jag laddade hem den från första början, och att den är Kanadensisk. Själva hockeydelen är inte direkt central i filmen som kompisgängets mödor och problem i en förort till Ontario, detta är mera av en
Stand by Me än någon ny, modern
Mighty Ducks-film.
De fem vännerna bestämmer sig en morgon för att dra över till New York, lite bara så där i förbifarten efter att ha bollat runt idén med varandra, och sen bär de iväg, på deras livs äventyr och lämnar trasiga familjeförbindelser och förluster i sina hockeymatcher bakom sig. Till en början går allt smutt och fint, men det dröjer inte snabbt innan filmen vänder och puttrar under ytan med lite hinder och problem på vägen, och det är egentligen först där som filmen börjar att intressera mig på allvar. Innan det var det lite väl mycket ungdomsfilm med inslag av äventyr och drama, men relationerna mellan de fem killarna sätts rätt snabbt och omgående på prov vilket jag gillar, filmen blir allvarlig och fortsätter i det spåret, och redan där är jag fast.
Jag är glad att jag väljer att inte läsa alltid så ingående om handling och så innan jag ser på filmer, behöver bara en pytteliten handlingsbeskrivning oftast för att jag ska bli intresserad, och det är oftast med dom filmerna som man vet minst om som man blir hooked på och gillar mest.
Skating to New York är inget undantag, men sedan är jag å andra sidan hockeyintresserad och gillar coming of age-historier, gärna ifrån andra länder än USA. Blev verkligen fast i filmen, kanske är lite väl generös med mitt betyg men det skiter jag i, jag uppskattade denna väldigt mycket, den är hjärtvärmande och lite gripande, spännande i andra delar och sen gillade jag hockeyscenerna en hel del.
Filmen är långt ifrån felfri, men jag har blivit ganska bortskämd med bra coming of age-filmer efter
The Way Way Back, och denna är nästan lika bra, dock mer allvarlig och inte lika full av querky humor, men en bra film är det absolut!
4/5