Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

Håller med!

Vad finns det som säger att illusion inte kan vara verklighet?

Detta har inte att göra med Solipsism, det ligger närmare Buddhism, faktiskt.

Nej, om du enbart existerar utan att fylla ditt liv med någonting kommer du att plågas av saker som hunger, törst, uttråkning, sexuell otillfredsställelse m.m.: ett grundtillstånd med ren och skär existens, och inget mer, leder till olycka. Olyckan förekommer lyckan, som måste eftersträvas genom att uppfylla ständiga begär som uppkommer i kroppen; som aldrig riktigt blir nöjd.

Dessa begär är endast fiktion, det går att leva utan dem.

Smärta är nervsignaler som skickas till dig, ditt medvetande. Men du kan välja om du vill tro på dessa eller ej. Du kan välja att acceptera dem och fokusera på något annat. Fokusera på något bra och positivt som har mening.


Elitsoldater vet hur man fokuserar på någonting meningsfullt, att fokusera på ett mål.

Det går att uppnå bra saker genom mental träning och meditation.

Att vara soldat i tjänst hos en aggressiv statsmakt måste vara bland det mest meningslösa, destruktiva man kan göra av sitt liv. Ge upp sin frihet för syftet att döda andra människor och gynna psykopatiska särintressen -- rakt igenom idiotiskt och äckligt.

Det fiffiga är ju att vårt syfte är just det vi tänker och känner i varje given sekund.

Allt vi upplever är ju svaret, inte frågan.

Universum tar sig uttryck genom oss, och det vi upplever är exakt det vi ska uppleva. Om du funderar på vad "meningen" med livet är, då är meningen just att du ska fundera på det.

Svaren är så nära oss att vi inte ser dom.

Men det där är ju bara fysiska krafter. Död materia följer bara naturlagarna. Levande motiveras av hunger och kåthet (som bara är en tillkrångling av naturlagarna). Fortfarande poänglöst och banalt.

Att det skulle vara någon distinkt skillnad mellan levande och död materia är ju dessutom bara ännu en av människors alla villfarelser.

Allt är materia i olika strukturer och det finns ingen hemlig ingrediens eller "livskraft" i materia som klumpat ihop sig på ett sådant vis att det ger upphov till tankar och känslor.

Korrekt, kära anka. Kvantmekaniken visar att "medvetande" är en egenskap hos materien, så när vi kallar oss levande är det bara ett sätt att göra oss märkvärdiga.

Du får lägga fram tydligare kriterier; om du menar att allt är en illusion, i mån av nihilism så är det en självmotsägelse eftersom du då inte kan veta att din teori om huruvida allt är en illusion är en illusion.

Antagandena bakom frågan är lika viktiga att, ursäkta, dekonstruera som svaren eller teorierna.

Om universum har en liten punkt på jorden som tänker i termer om poänglöst och banalt, då är det en del av syftet med universum.

Vi gör ingenting av det, det gör någonting utav oss.

I ett stadie av icke verklighet ... Vad betyder det?

Nära så skulle jag vilja beskriva ett fantasiliv som ett spel där varje handling enbart styrs av egen vinning. Om allt var en illusion så skulle jag leva på samma sätt i min vardag som när jag spelar ett spel poker eller gta. Jag gör det som gagnar mig och det jag tycker är roligt utan betänklighet.

I ett samhälle där du inte kan skada finns inget utrymme för empati eller medkänsla. Dessa skulle nog i mitt fall leda till ett liv där endast reptilhjärna fick regera. Jag skulle äta och dricka vad jag ville när jag ville, ligga med den jag ville, skada den jag ville, säga precis vad jag ville etc ...

Känslan kan verka ganska lockande vid första anblick. Jag tror dock för min del att jag skulle sakna känslan av sammanhang och förmåga att glädja andra om jag var medveten om att världen var en illusion. Till trots kroppsliga attribut så tror jag snabbt att en känsla av extrem ensamhet skulle infinna sig.

Likt som en rik man tvivlar på om hans vänner tycker om honom för person eller pengar så tror jag att en känsla av att inget har betydelse snabbt skulle växa och det man tidigare drömt om snart skulle vara utan mening och tilldragning.