Citat:
Ursprungligen postat av
ZuparN
Bra skrivet. I slutändan handlar allt om makt, inte om civila, demokrati och rättigheter. Det är sekundära mål för många av staterna som manifesterat att de bryr sig om Syrien.
Detta gäller alla även regiemen som med näbar och klor försöker behålla sin makt. Makt över folk, pengar, matrial, resurser och teritorium är viktiga saker för en andel av populationen, men absolut inte hela. Den här konflikten intiterades av oorganiserade och opolitiska individer som drevs av olika saker, men det var rättigheter och maktförhållandet mellan stat/provins/kommun/myndighet och medborgare som de hade gemensamt. Inte ens demonstrationerna var samordnade i början, dem plopade upp här och var, i ett kvarter där och den delen av staden där osv. Det var studenter och ungdomar, de hade ingen guide att följa utan de och hela den här rörelsen utvecklades och förändrades via traial och error. De traditionella oppositionsgrupperna vara alla utomlands och de var lika chockade som regimen, det tog tid innan de hunnit smälta allt och därför så tog det lång tid innan veteranerna involverade sig i det som hände.
Facebook var bra, det underlättade arbetet för ungdomarna att föra samman alla isolerade demonstranter över hela landet. Bashar gav syrien facebook. Verkligheten är kaotisk och när vi ska förklara den så är förklaringen i själva verket en förenkling av något komplext.
Makt och pengar är oftast avgörande för hur stater handlar, men ideer, värden och åsikter har också betydelse. Alla är mån om att sprida sin ide/åsikt/ideologi/religon etc. USA är intresserad av pengar som alla andra, men dom är också intresserade av att sprida sin ide om hur ett samhälle ska se ut. Jag har sett talespersoner för state department utala landets hållning i enskild händelse som skett i KRG och syftet med detta har varit att vägleda på vägen till ett mer demokratiskt samhälle. Deras stats apparat är gigantisk och består av miljontals individer som överlag tror på demokrati och mångfald, det är klart att när dessa individer samverkar med omvärlden så har deras åsikter betydelse. Troligtvis sekundärt, men sekundärt har också betydelse.
Med allt detta sagt så anser jag att makten i Damskus ska utgå från en folkvald parlament som återspeglar landets befolkningssammansättning och inte som nu där allt ligger i händerna på en skara okända personer inom säkerhetstjänsten med alavitisk härkomst och Bashar. Vidare så ska inte Damaskus diktera maktförhållandet mellan centrum och periferi, systemet ska bygga på checks and ballans. Det ska finns en uppsjö av diverse maktcentra och i denna miljö ska en balans uppstå. Landets kurder har sedan landes korta självständighetstid varit föremål för förtyck och varit de eviga förlorarna, om inte det framtida Syrien kan övertyga dem så kan landet bli 100% arabiskt istället för 90% arabiskt.
