Är språk som är rika på böjningsformer objektivt svårare än andra?

Ja, absolut. Men vad är svaret på frågan?

Svaret är: Olika från individ till individ.

Där har språkläran verkligen valt trivialiserande termer: fast förbindelse / lös förbindelse. Svenska Akademiens språklära (SAS) har visserligen exempel i tabellform, men inte i kontextlös tabellform. Kontextlös grammatik är över huvud taget genast lite svårare.

Ja, hade jag varit allvarlig hade jag förmodligen argumenterat att det inte spelar någon roll i vilken ände man börjar - gapet måste ändå överbryggas.

Du menar alltså att det inte finns språk som är objektivt svårare än andra? Att det bara är individuellt?

Finns det verkligen ingen sannolikhet att ett av språken visar sig vara mer svårinlärt?

USAs militär lär ut språk till en del av sin personal. De har ett språkinstitut som jag har glömt vad det heter.

Detta språkinstitut har delat in språk i klasser A, B, C, D tror jag att det är.

De har sedan bedömt hur lång tid det tar för en engelsktalande person att komma till en viss nivå i de olika klasserna. Listan finns tillgänglig för allmänheten. De klassifecerar så´klart bara språk som deras personal har nytta av att kunna - språk där de bedriver krig, ockuperar, har baser, samt länder de har samarbete med, eller spionerar på i stor omfattning.

De testar även sin personal och endast de som kategoriseras som språkbegåvade få lära sig de svåra språken. De som anses medelmåttiga men ändå vill lära sig språk får nöja sig med språk som är lätta för engelsktalande, tex franska. Det finns inte med nedan, men de har beräknat hur lång tid det ska ta att nå vissa nivåer av kompetens. Googla den som är intresserad.

Ok jag googlade lite för att inte verka alltför lat - Det här finns massor av info om för den som är intresserad

http://anarmylinguist.blogspot.com/2013/12/language-difficulty-categories.html

Säkert är det så, men det lär inte skilja så mycket att det är meningsfullt att diskutera om. Dessutom blir det ju aldrig något som har reell betydelse eftersom vi lär oss vårt modersmål på naturligt väg och sedan är vi präglade av det när vi fortsätter vår inlärning av andra språk.

Har för mig att Lars-Gunnar Andersson i Språket i P1 för flera år sedan sade att de agglutinerande språken var de lättaste att lära sig.

Hur resonerade han när han sa så?

Jo, det är väl bara att välja en metod som ger det resultat man vill ha?

Det är ju knappast så att det finns nån allmänt erkänt standardmetod som folk kan hänvisa till och säga att man har fel.

Man kan ju tänka sig konstgjorda språk som antingen är väldigt begränsade eller speciellt framtagna för att vara enkla.

Men även det kan vara vanskligt. Esperanto är ju inte helt trivialt för t.ex. kineser eller japaner.