Varför vill folk inte avkriminalisera eget bruk?

Poängen med att ha det olagligt ÄR skapandet av en svart marknad, som gynnar organiserad brottslighet och bankväsende vars avsikter mot vårt folk och land är fientliga, så att man kan stigmatisera vanligt folk, frihetsberöva och ta deras arbeten ifrån dem, montera ned polisväsendet och se till att de inte utreder brott människor blir utsatta för, se till att svenskar som William Petzäll dör i så hög utsträckning som möjligt så att folkutbytet påskyndas.

Vid sidan av massinvandring och feminism står den kulturmarxistiska narkotikapolitiken bland de mest förödande för vårt land,

Håller med dig.

Men skulle vilja se om generalen kan svara, och se om han inser problemet som är med vad han säger.
Och han kan förklara vart fördelarna finns.
Vi vet ju redan att de som har liberala lagar om narkotika, har mindre problem kring narkotika.
Så vi får se om han är medveten om detta, eller om det bara är ordbajseri.

Jag vill inte ha tygre droger i samhället. Opiater, Benso och amfetamin gör folk till dåliga riktigt avtrubbade människor. Medan gräs och alkohol har jag uppfattat som ett lugnare missbruk!
Tjackisar har en tendens att förstöra allt i deras väg liksom...

Jag anser att det ska fortsätta vara olagligt med eget bruk, eftersom det skadar andra. Hade det enbart rört sig om den egna psykiska och fysiska hälsan så hade jag inte brytt mig.
Men när det skadar andra så är det fel.
Alltså ska det aldrig legaliseras

Då har du nog lite mer problem med alkohol, som trots allt står för 70% av våldsbrotten(när man är påverkad av alkohol).
Cannabiskonsumenten orsakar extremt få skador, möjligtvis dessa 4%(Källa:Nida) som ställer till det för nära och kära.
Men varför ska vi straffa 96%, bara för några få inte kan sköta sig?

De senaste åren har jag inte träffat någon förutom några ytterst ytterst bestämda macho-män (idioter kort och gott som vägrar lyssna och "vet" att de har rätt i allt)


Väljer man orden rätt så vill ingen empatisk människa sparka på de som redan ligger ner (missbrukare) så pratar man på lite till och vips så tycker de att man ska avkriminalisera personligtbruk


Fråga om de känner någon som missbrukar (oavsätt drog/aktvitet)
Fråga om hur man hjälper de bäst
Fråga om man ska hjälpa de? Om så, ska vi inte hjälpa andra som har liknande problem?
Om ja, säg att det inte finns något annat alternativ än att ta bort förbudet så polisen och myndigheter slutar slå på de som redan ligger ner.


De är dessa frågor jag brukar ställa och jag vet inte hur hög effektivitet frågorna har, men för mig är de ruskigt effektivt även bland den äldre populationen. Självklart ska ni ställa frågorna naturligt och med er egen touch på.


Försök att humanisera missbrukaren genom att få personen att föreställa sig att denne är sin vän och hur man bäst tar hand om personen.


Människor är goda innerst inne, bara man ger dem chansen

Samhällets kostnader för de skador alkoholen orsakar beräknas till 45 miljarder per år.

Jag vill inte betala ännu mer i skatt för att fler personer med bristande självkontroll och eller/missbruksgener ska få laglig rätt att "göra vad dom vill" dvs då även missbruka cannabis och annan narkotika som ytterligare en sten i den fiskala bördan.

Vad kostar det att ha folk i häkte och fängelse för massa mindre narkotikabrott hela tiden? Snutar som griper folk för lite weed bara. Skulle det kosta mindre om man tänker så? Jag vet inte.

Jag klistrar in en text jag skrev om passar in i detta ämne:

Kanske människorna blir deprimerade, självmordsbenägna och kriminella av att staten pushar ut dom ur samhället? Polisen använder sig av avskräckande metoder: Röker du cannabis kommer du att bli nerjagad, eftersökt, infångad och kriminaliserad. Du kommer att få en prick i registret. Polisen får cannabisrökare att återgå till ferala instinkter, många gömmer sig när de röker, använder sig av hörsel och syn mot eventuella förbipasserande osv osv. Staten gör så att dessa personer bygger upp dessa djuriska "traits", t.ex rädsla, som i sin tur kan leda till opposition mot samhället, t.ex att gå med i gäng. När personer blir nedtryckta, vilket cannabisrökare i sverige blir, blir det svårt att hantera dessa känslor. Detta kan leda till depression, aggression, social rädsla osv osv.

Med tanke på de "bieffekter" du nämnde, är det som om att staten vill förstärka och utöka dessa effekter.

Samhället ska vara öppna och erbjuda vård, inte avskräcka folk. Läs om "harm-reduction". Samhället ska vara planerat efter statistik, fakta och realism, inte en Drömvärld där droger, speciellt cannabis som är en mycket lättkultiverad planta, helt plötsligt inte existerar.

För mig är det nästintill uppenbart att polisen i sverige VILL att cannabisrökare ska bli deprimerade, självmordsbenägna, eller bli socialt aggressiva eller rädda. Jag menar givetvis inte att poliserna medvetet gör detta, även fast det finns en del poliser som gärna trycker ner narkotiker, men deras taktik framkallar utan tvekan de "bieffekter" du nämnde.

Tror knappast att det är cannabiskemin i sig som orsakar problem, utan det är intrycken utifrån, från omgivningen, som blir misstolkade pga rädsla att bli ifångatagen osv. Polisen skapar en flykt / kamp reaktion hos många rökare. Kriminaliseringen av droganvändare är det dummaste som någonsin har införts i sverige.

Ber om ursäkt om detta räknas som "dubbelpost", men kändes som att denna tråd var mycket mer aktiv än den första tråden jag skrev i.

Precis, legalisering av t.ex. cannabis leder till ökad ekonomisk ofrihet för alla som ska betala för konsekvenserna istället för att använda dessa pengar till ett bättre liv... För dem som ändå vill röka lite privat och odla lite privat (rekommenderas ej förstås, olagligt!) utan att sälja vidare så är riskerna små att åka dit men hälsoriskerna kvarstår förstås... Dock finns i praktiken, men inte juridiskt, den "frihetsgraden".

Samtidigt drar alkoholbruket in skattepengar, medan knarkarnas vård inte alls får samma intäkter som motpol till vårdbehovet.

Hade folk missbrukat droger som inte är alkohol/nikotin så hade sjukvårdskostnaderna sjunkit markant.

Det finns inget tvång på att ha ett socialistiskt hälsovårdssystem. Jag är redo att avstå från rådande system för att få rätten till min egen kropp respekterad.