Interstellar (2014)

Angående maskhål.

Ok tack för svar. Men varför skulle de flygas upp med raket till stationen i rymde o docka när de lika väl kunde ta det lilla rymdskeppet som de gjorde påse andra planeterna? Det var mer det bränsle som jag tänkte på. Att bromsa en sådan rymdfärja måste dra allt bränsle.

Jag är på din sida, gillade den inte direkt men hatade den inte heller utan den var bara ett enda stort oengagerande meh från min sida, musiken hyllas men den lägger jag typ aldrig märke till då det är Hans Zimmer då allt låter lika anonymt i mina öron. Ska sova på betyget men lutar åt att det blir "enbart okej" från min sida, ska se om Inception någon dag och se om den är "så pass bra" som jag minns den som.

Jag såg filmen i fredags och måste få skriva av mig lite. Ser dock att det blev mer än lite så jag måste göra åtminstone två inlägg för att få plats. Detta är ju trots allt en av de få filmerna som jag har sett fram emot mest det här året. Måste säga att jag gick in med rätt låga förväntningar för att inte riskera att bli besviken. Jag förväntade mig en bra film - en stabil trea, varken mer eller mindre. Ingen film jag har sett av Nolan har fått mer än en fyra i betyg av mig, men då har jag inte sett Insomnia. Så en intressant fråga är: Kan Interstellar överraska rejält och bli min första femma av Nolan?

Första delen av filmen är riktigt bra, det är här karaktärerna etableras och inte som plot devices utan som faktiska karaktärer i ett drama. Tjejen som spelar 10-åriga Murph imponerar i synnerhet här och är den som stjäl showen tillsammans med McConaughey. Det som leder upp till själva "kallet" för äventyret är välgjort med hintar av utomjordiskt liv.

Den andra akten är briljant och är det där rymdäventyret som jag hade hoppats på vilket var rätt episkt och till och med lite skrämmande. Den innehåller även de mystiska bitarna jag ville ha som väckte många intressanta frågor. Hade dock förväntat mig något mer spektakulärt, men jag är inte besviken. Zimmer skall ha kredd för sina kusliga kluster som verkligen hjälper till att sätta stämningen och Hoyte för det fina fotot. Sättet man klipper filmen på överraskar ibland och det positivt, men samtidigt är tempot en av filmens största svagheter. Ljudet tyckte jag var lite väl högt mixat - det kändes inte som normala nivåer alls, men det kanske bara var min biograf som hade det här problemet. Detta blev dock bara ett problem under de mer högljudda stunderna. Jag har lite svårt att tro att filmen har sådan mixning och gissar att det bara var min biograf som hade problemet. Det var definitivt ett litet irritationsmoment som förstörde en del av upplevelsen.

Till den tredje och sista delen av filmen är allt riktigt bra. I tredje akten faller det som jag hoppades skulle vara en jämn och fin film - Nolan ger filmen ett undermåligt slut som drar ner filmen avsevärt, mer än något annat gör. Den tredje akten drar ner filmen mest av allt för mig, därefter är tempot det näst största problemet. För mycket förklaring ges här; rymden som är så komplex skall inte behövas brytas ner för att vi skall försöka att förstå oss på den när inte ens världsledande vetenskapsmän vet i närheten av mycket. Det som filmen har stora problem med annars är som sagt tempot, men det är inte alls lika stort sett till den tredje aktens stora problem. Lite märkligt slut också måste jag säga att man klipper
Antar att det bara jag som fick Shyamalan-vibbar vid Tycker skådespelarinsatserna var bra överlag, vissa gjorde strålande insatser, en del bra och andra mer neutrala. Den sämsta var nog Casey Affleck - han kändes som en kall, mer ointressant och som en plattare karaktär än de flesta andra. Tur att han inte fick mer tid att att inte fokus låg där. Den bästa var utan tvekan McConaughey som bara växer i mina ögon. Han tillsammans med den unga tjejen som spelar den yngre Murph stal showen. Hathaway gör en habil insats, men knappast något extraordinärt. Chastain gjorde bra ifrån sig med, men inget som direkt stod ut. Matt Damon kändes verkligen malplacerad, lite som Bourne i rymden. Han brukar vara en duktig skådespelare, men här blir han en typisk stereotyp och fördummar insatsen - hade hellre sett någon annan skådespelare än honom i den rollen. Vissa karaktärer i filmen kändes lite väl tunna än vad jag hade önskat, tänker främst på Det var dock inte skådespelarna som filmen hade störst problem med.

Filmen börjar stabilt, andra akten är också bra, men tredje akten håller inte. Filmen slår knut på sig själv där. Den tredje akten och tempot är det absolut största problemen filmen har, hade dessa bitar sköts på ett mästerligt sätt hade filmen varit betydligt bättre.

Interstellar inspirerar och fascinerar ändock och får mig att vilja förstå fysiken som behandlas i filmen som jag inte är det minsta insatt i även om inte allt överensstämmer med verkligheten. Filmen ställer många riktigt intressanta frågor och ger tyvärr lite för många svar än vad jag hade önskat. Jag trodde att Interstellar skulle vara en mer visuellt berättande film som skulle ta Nolan till outforskade territorier där tvetydighet skulle spela en stor roll. Så blev det tyvärr inte då vi fick för mycket förklaringar, men jag gillar filmen trots detta. Jag uppskattar vetenskapen i filmen, men är verkligen inget krav för min del.

Nolan förklarar för mycket i onödan eftersom han inte lyckas knyta ihop allting på ett bra sätt, vilket vore önskvärt när han ändå valde att förklara, men det blir samtidigt svår att förklara allt på ett bra sätt därför vore det bättre att inte göra det. Nolan slår med andra ord knut på sig själv här, vilket tyvärr är det en av filmens största svagheter tillsammans med tempot. Förstår att filmen skall vara en hyllning av mänsklighetens potential gällande framtiden och problem vi kommer att ställas inför, men filmen flöt inte på så effektivt som den kunde ha gjort. Tredje akten tar bort den det där mystiken och äventyret som var så fascinerande innan varför den tredje akten drar ner filmen avsevärt för mig. Allt i tredje akten handlar bara om att få handlingen att gå ihop och behöva förklara, förut fick vi brottas med betydligt intressantare saker och frågor. Problemet är hur det har utförts, jag köper valet görs, men det blir för mycket förklarande och prat och mindre fokus på det som just gjorde filmen så fascinerande innan - det mystiska och de intressanta frågorna. Det här visar att sådana här filmer gör bäst i att strunta i att försöka förklara allting utan bara det absolut nödvändigaste maximalt och lämna resten obesvarat.

Fram till det svarta hålet och t.o.m bokhyllorna är det riktigt bra, men sedan måste vi få svar på allting och få det förklarat för oss. Gillade inte att , tyckte att det gjorde att själva äventyret tappade en stor del av sin mystik - allt förminskades helt enkelt. Tvetydigheten är som bortblåst och plötsligt handlade det mindre om de känslorna som mycket av filmen lägger fokus på fram tills dess - de intressanta frågorna om hur långt man är beredd att gå för att rädda mänskligheten. Nu får handlingen fullt fokus istället där vi är tvungna att minnas alla smådetaljer sedan tidigare som leder upp till den här stora förklaringen. Tråkigt!

Stort plus till all vetenskap bakom filmen och tankeverksamheten bakom allt detta jobb, visuellt som teori som gör filmen mer intressant för en som är intresserad av detta. Tror också att det kan göra en relativt ointresserad person intresserad. Filmen är annorlunda, sci-fi brukar vara mörkare, men det här känns som en film som snarare kan locka folk till vetenskapen om något vilket får ses som positivt. Den får i alla fall mig som redan var intresserad (trots att jag är oinsatt) mer intresserad, vilket måste ses som positivt.

Interstellar är verkligen ingen perfekt eller banbrytande film, men det är en intressant, underhållande och inspirerande film. En riktigt bra film helt enkelt, men knappast ett mästerverk då den har problem med tempo och tredje akten som drar ner helheten mer än något annat. Gillar inte heller förklarandet, men samtidigt kan jag förstå Nolan till viss del varför han gör som han gör, men inte att det inte gjordes på ett bra sätt. Hade dessa delar skötts bättre hade filmen nog varit betydligt bättre. Riktigt kul att få en mer personlig film av Nolan som faktiskt berör, det skall han ha kredd för, tycker många av hans filmer känns för kalla för att jag skall bli berörd på riktigt, så Interstellar är ett steg i rätt riktning även om den har uppenbara problem.

Betyget landar på 4/5 trots två större problem och ett ganska stort antal mindre problem som inte är tillräckligt störande då de två största problemen är såpass kritiska medan det andra är mindre saker som man kan köpa. Det är framförallt en problematisk tredje del med ett märkligt slut och tempot som drar ner filmen mest för mig. Det höga betyget får den främst på grund av de två oerhört starka två första akterna (som jag endast tyckte hade mindre problem), samt McConaughey, men också för att Zimmer imponerar faktiskt trots att filmen har uppenbara problem. Jag kan heller inte klaga på fotot, men femman är inte nära alls då min fyra inte är så stark. Nolan vill för mycket, men misslyckades i synnerhet mest med den sista tredjedelen av filmen, resterande två tredjedelar håller en klart högre nivå (även om det finns mindre problem där med, men inget jag stör mig på alls i lika stor grad). I en sista akten tycker jag att Nolan förstör mycket av det han byggt upp innan. Hade han lyckas få ihop trådarna på ett mycket bättre sätt hade jag kanske köpt den tredje akten, men nu misslyckas han med detta och det känns som om alternativet att inte försöka sig på att förklara allt vore helt klart vore bättre.

Jag hoppas inte att Nolan slutar att försöka då jag gillar hans ambitioner skarpt och fortsätter han såhär kommer han sannolikt att nå det mästerverket han siktar på en vacker dag. Hade jag inte varit så intresserad hade jag nog tyckt att filmen var sämre. Nolan tar sikte bortom vår galax, men hamnar tyvärr endast precis på månen.

Tar och recenserar musiken för sig i ett till inlägg (dock svårt utifrån endast en titt eftersom jag inte ens har hört den utanför filmen och kan därför bara analysera ur minnet av det jag kommer ihåg från filmen). Gör en utläggning om varför jag tycker musiken är något speciellt och det bästa med hela filmen i mitt andra inlägg för det fick inte plats i detta inlägget, ser att en del verkar ha svårt att se hur musiken skulle vara något speciellt. Får återkomma med den delen när jag är klar.

Nej det är inte Hans Zimmer bästa soundtrack, det är långt ifrån hans bästa. Det här är typiskt rutinjobb för honom. Låter precis som det gör i Amazing Spiderman 2.

Bra skrivet och framför allt det jag tog med i citatet. Mitt i prick!

En av de bästa filmerna jag sett! Mycket känslor. Hörde många på biografen säga att dom inte fattade den, dock intresserad av allt som förekommer i filmen så förstod det mesta.

Men till frågan:

Ju mer man läser här inne destu mer mörkrädd blir man. Folk kan inte ha sett mycket film i sitt liv.