Citat:
Hehe, vilken dålig formulering. Absolutmakt och styr allt betyder samma sak, men poängen som jag ville förmedla var att Assad och säkerhetstjänsten styrde allt och att landets regering inte hade samma funktion som i andra länder som tex den vi befinner i oss nu. Jag hade inte de förstnämndas maktfördelning sinsemellan i åtanke, det ingick inte i min poäng. Håller inte med. Assad har ingen absolut makt. Hans inre krets har mer inflytande än vad man kan tro. Detta har jag tidigare skrivit om. Aron Lund som skrev Drömmen om Damaskus talade även om detta i nämnda bok. Det fanns uppgifter om att Assad fick över 200 dektet avslagna av den inre kretsen. Har inte de exakta siffrorna i huvudet, men kan försöka hitta sidhänvisningen senare vid intresse. Det har gjort flera försök att motarbeta honom. Hafez al-Assad lyckades dock göra sig av med de allra största hoten.
Det stämmer inte riktigt att Assad styr och ställer allt i Syrien. Det finns en stark makt hos Assads närmaste krets och han kan absolut inte fatta beslut själv utan medgivande från flera andra i denna krets. Assad skulle exempelvis högst sannolikt aldrig kunna besluta om ett anfall mot Israel utan medgivande från andra viktiga personer i hans närhet. Nu när kriget i Syrien dragit i gång är hans makt säkerligen än mer begränsad då de militärt kunniga fått ett större utrymme att fatta beslut.
Här hittade jag ett av mina tidigare inlägg rörande detta:
Vem är Bashar al-Assad? - 2013-09-01
Läser som ni säkert vet boken "Drömmen om Damaskus", skriven av Aron Lund. Boken baseras i stora drag av intervjuer från aktivister, politiska fångar och oppositionsledare. Aron är mycket kritisk till den syriska regeringen men jag är faktiskt förvånad över bilden man får av Bashar al-Assad när man läser boken.
Bilden jag fick var att Bashar al-Assad varit väldigt reformvillig. Aron Lund beskriver dock att det är något som hindrar Bashar från att reformera, politikerna från hans far, Hafez tid. Tydligen ska det ha funnits en intern maktkamp mellan reformisten Bashar al-Assad och de högt uppsatta i Baathpartiet. Assad lyckades få igenom många moderna reformer, men nästan 70% av hans dektet har inte gått igenom. Frågan är om det egentligen är presidenten Bashar al-Assad som varit mannen bakom spakarna? Motståndet mot honom var starkt inom partiet när han kom till makten och därför försökte hans fader rensa bland de äldre och konservativa generalerna och politikerna i regeringen. Några av dessa lever nu i exil. Bilden av Bashar som den onda diktatorn är inte riktigt det som målas upp. Utan det känns mer som att Bashar är den goda bland många onda.
(FB) Konflikten i Syrien
Ett annat inlägg om Bashar al-Assad - 2013-07-25
Jag läste dock precis kapitlet "Bashar". Blev förvånad över hur mycket motstånd Bashar al-Assad mött under sin tid som president. Visste ni att han misslyckats med att få igenom över 200 dektet? I kapitlet om Bashar fick jag en helt oväntad bild av presidenten och tydligen har han velat reformera landet mycket snabbare än vad många i toppskiktet velat, vilket ställt till med problem för honom. Redan tidigt försökte han även rensa bort många av hans faders tidigare rådgivare. Från 1995 till 2000, då han tog makten hade i princip alla stora och konservativa namn försvunnit. Om dessa inte hade försvunnit hade risken varit stor att Assad inte hade lyckats refomera Syrien, vilket han gjort under dessa 12 år vid makten. Exempelvis tilläts privatägda tidningar, internet, mobiltelefoni, satellittelevision. Mycket av den tidigare åsiktskontrollen hade slopats. Det var dock omöjligt för Assad att sänka den militära underrättelsetjänstens övervakning, då denna byggts upp under Hafez och var därmed mycket stark, vilket den även är idag. Assad liberaliseringsprocess gav honom ett stort stöd och han sågs därefter som representant för det moderna Syrien.
"Det var inte staten som givit syrierna mobiltelefoni, e-post och utlandsresor - det var Bashar. Den regim han styrde över förblev korrupt och oduglig, en källa till ständiga frustrationer för vanliga syrier, men presidenten hade blivit deras stora hopp om förändring. Att reformtakten snart saktade in förläts han för. Att presidenten "vill väl men har dåliga rådgivare", var en vanlig refräng och många delade dessutom argumentet att Syrien måste gå försiktigt fram när hoten i regionen ökade" s.146.
Bilden av att Assad varit den "hårdföre" diktatorn får jag inte då jag läser biografin om Assads politiska vilja att reformera Syrien. Det känns som att han hade kunnat reformera ännu mer om, men att detta hade varit för riskfyllt, med tanke på hur mäktiga männen i de innersta kretsarna kring honom verkar vara. Det finns mycket mer intressant att läsa om Bashar al-Assad i boken. Assads lärare som undervisade Assad i London beskriver även honom, på ett helt annat sätt än vad västerländsk media beskriver honom. Trots att boken än så länge är västerländskt baserad, får jag inte alls samma bild av Assad, som jag hade tänkt, vilket var förvånande.
(FB) Konflikten i Syrien
Det var tiderna man hade tid att skriva längre inlägg.
Det jag ville framföra med detta är att Bashar al-Assad inte har den makt många tror att han har. Han är visserligen president, men hans närhet och innersta krets utövar ett starkt inflytande och Assad kan inte fatta alla typer av beslut på egen hand.
Det stämmer inte riktigt att Assad styr och ställer allt i Syrien. Det finns en stark makt hos Assads närmaste krets och han kan absolut inte fatta beslut själv utan medgivande från flera andra i denna krets. Assad skulle exempelvis högst sannolikt aldrig kunna besluta om ett anfall mot Israel utan medgivande från andra viktiga personer i hans närhet. Nu när kriget i Syrien dragit i gång är hans makt säkerligen än mer begränsad då de militärt kunniga fått ett större utrymme att fatta beslut.
Här hittade jag ett av mina tidigare inlägg rörande detta:
Vem är Bashar al-Assad? - 2013-09-01
Läser som ni säkert vet boken "Drömmen om Damaskus", skriven av Aron Lund. Boken baseras i stora drag av intervjuer från aktivister, politiska fångar och oppositionsledare. Aron är mycket kritisk till den syriska regeringen men jag är faktiskt förvånad över bilden man får av Bashar al-Assad när man läser boken.
Bilden jag fick var att Bashar al-Assad varit väldigt reformvillig. Aron Lund beskriver dock att det är något som hindrar Bashar från att reformera, politikerna från hans far, Hafez tid. Tydligen ska det ha funnits en intern maktkamp mellan reformisten Bashar al-Assad och de högt uppsatta i Baathpartiet. Assad lyckades få igenom många moderna reformer, men nästan 70% av hans dektet har inte gått igenom. Frågan är om det egentligen är presidenten Bashar al-Assad som varit mannen bakom spakarna? Motståndet mot honom var starkt inom partiet när han kom till makten och därför försökte hans fader rensa bland de äldre och konservativa generalerna och politikerna i regeringen. Några av dessa lever nu i exil. Bilden av Bashar som den onda diktatorn är inte riktigt det som målas upp. Utan det känns mer som att Bashar är den goda bland många onda.
(FB) Konflikten i Syrien
Ett annat inlägg om Bashar al-Assad - 2013-07-25
Jag läste dock precis kapitlet "Bashar". Blev förvånad över hur mycket motstånd Bashar al-Assad mött under sin tid som president. Visste ni att han misslyckats med att få igenom över 200 dektet? I kapitlet om Bashar fick jag en helt oväntad bild av presidenten och tydligen har han velat reformera landet mycket snabbare än vad många i toppskiktet velat, vilket ställt till med problem för honom. Redan tidigt försökte han även rensa bort många av hans faders tidigare rådgivare. Från 1995 till 2000, då han tog makten hade i princip alla stora och konservativa namn försvunnit. Om dessa inte hade försvunnit hade risken varit stor att Assad inte hade lyckats refomera Syrien, vilket han gjort under dessa 12 år vid makten. Exempelvis tilläts privatägda tidningar, internet, mobiltelefoni, satellittelevision. Mycket av den tidigare åsiktskontrollen hade slopats. Det var dock omöjligt för Assad att sänka den militära underrättelsetjänstens övervakning, då denna byggts upp under Hafez och var därmed mycket stark, vilket den även är idag. Assad liberaliseringsprocess gav honom ett stort stöd och han sågs därefter som representant för det moderna Syrien.
"Det var inte staten som givit syrierna mobiltelefoni, e-post och utlandsresor - det var Bashar. Den regim han styrde över förblev korrupt och oduglig, en källa till ständiga frustrationer för vanliga syrier, men presidenten hade blivit deras stora hopp om förändring. Att reformtakten snart saktade in förläts han för. Att presidenten "vill väl men har dåliga rådgivare", var en vanlig refräng och många delade dessutom argumentet att Syrien måste gå försiktigt fram när hoten i regionen ökade" s.146.
Bilden av att Assad varit den "hårdföre" diktatorn får jag inte då jag läser biografin om Assads politiska vilja att reformera Syrien. Det känns som att han hade kunnat reformera ännu mer om, men att detta hade varit för riskfyllt, med tanke på hur mäktiga männen i de innersta kretsarna kring honom verkar vara. Det finns mycket mer intressant att läsa om Bashar al-Assad i boken. Assads lärare som undervisade Assad i London beskriver även honom, på ett helt annat sätt än vad västerländsk media beskriver honom. Trots att boken än så länge är västerländskt baserad, får jag inte alls samma bild av Assad, som jag hade tänkt, vilket var förvånande.
(FB) Konflikten i Syrien
Det var tiderna man hade tid att skriva längre inlägg.
Det jag ville framföra med detta är att Bashar al-Assad inte har den makt många tror att han har. Han är visserligen president, men hans närhet och innersta krets utövar ett starkt inflytande och Assad kan inte fatta alla typer av beslut på egen hand.
Författaren har inte skrivit så ingående i den nya boken om ämnet som du tar upp , men ideen genomsyrar hela boken och plopar upp här och där genom vitt skilda aktörer med varierande dignitet som nämns och citeras i boken. Det är iprincip alls uppfattning att det är skillnad på Assad och resten av regimen, att den första är mer reformvillig och den andra mindre. Alla aktörer har ju också gått efter detta när de gjorde beslut i inledningen av denna konflikt. Demonstranter, aktivister och utländska politiker riktade inte sin kritik direkt mot Assad utan det var mot andra element inom regimen.
Alla dessa aktörer gjorde dock en fundamental förändring i sin hållning gentemot Assad när tiden gick och hundratusentals dödats på ett brutalt sätt. Jag vet inte hur det ligger till idag, men under denna period så var Assad helt tyst och gjorde nästan inga framträdanden. I och med att han inte tog avstånd från det som skedde så blev han en del av det och med tiden blev han också själva angrippsobjektet för de oppositionellt lagda personerna.
Begreppet inre krets har jag inget minne av att ha läst i boken, men däremot beskrivs säkerhetstjänsten med samma attribut. Det står i boken att säkerhetstjänsten styr allt.
Den nya boken ska handla mer om den aktuella konflikten, den tar upp lite bakgrund information i korthet vid början av boken, men sen är det bara konflikten och det är mycket om den. Har läst drygt 28% av 588 sidors boken och är endå bara vid maj-juni 2011. Den är bra, den balanserar upp ens förenklade bild genom att fylla i det som saknas. Skulle inte precis säga att hans regimkritiska läggning påverkat hans bok på ett avgörande sätt, det är sakligt och balanserad information som ges. Han verkar genuint intresserad av hela regionen och att döma av det han producerat hittils så är han en expert på området.
Sedan är frågan om regimkritiskt är ett användbart begrepp i sammanhanget. Alla är väl emot att brott mot männsliga rättigheter, ingen tycker om förtryck och totalitära stater, men detta innebär inte att man per automatik tagit ställning i den aktuella konflikten som utkämpas på fronten. I en sån här miljö som vi befinner i oss nu så är det inte säkert alla kan se detta.
Saknar du dem gamla goda tiderna då du skrev långa inlägg.
__________________
Senast redigerad av interiorcore 2014-11-09 kl. 16:30.
Senast redigerad av interiorcore 2014-11-09 kl. 16:30.
