8-åriga Yara Alnajjar mördad i Karlskrona (2014-05-01)

Yara kan mycket väl ha fått kallelsen med sig från skolan, det har hänt då jag hämtat barn från dagis/skola att de skickat med papper om föräldramöten/träffar, dessutom så var ju Rami och Amani svåra att få tag på, sa lärare, de var ju heller inte där och hämtade flickan och kunde ta emot papperet.
De kanske helt enkelt fick panik då de förstod att ett möte skulle hållas, kanske trodde yara hade berättat om hemförhållandena och skulle ge igen? Usch!

Många araber använder samma ord för det. För såna är aga att uppfostra och det är då samma sak

Jag tror två viktiga saker hände.

Den engagerade läraren som var oroad över Yara och faktiskt fick se hur skadad (blåslagen) Yara var och vilken misär det var i hemmet. Tidigare hade hon inte blivit insläppt alls.

Dom kamrater som Yara anförtrodde sig åt och visade sina skador för hade trots Yaras avkrävda löften att dom inte fick föra det vidare (för då skulle dom slå ihjäl henne, enligt Yara).

Hade ändå gjort det. Till en lärare (möjligen densamma/e som gjorde hembesöket).

Det är barn/lärare som säkert skuldbelägger sig.

Trots att dom var modiga och borde vara stolta. Det är Rami och Amani som är dom straffskyldiga.

EDIT. Jag tror faktiskt att dom kände sig trängda i ett hörn. Hittills hade dom klarat sig på att Rami kunde komma med förklaringar. Nu, var första gången, någon fått insyn i hur Yara hade det.

Fakta klarar inte ens Rami att prata bort. Det tror jag dom båda insåg.

Ja, vi är nog många som vill att hans del i det hela kommer fram ordentligt. För egen del tänker jag på hans omhändertagna pojkar. Får han en kort fängelsevistelse kan han börja träffa sina barn i familjehemmet och till slut få dem hem till sig. Det är inte gjort i en handvändning - men det är i fullt möjligt och troligt.

Jag tror (hoppas) att han inte får det. Dels för att jag tycker hans medverkan varit så stor. Dels för barnens skull, inte minst.

Dom behöver återhämta sig från det trauma dom levt i, återfå trygghet och tillit. Kunna slappna av och känna glädje.

Jag tror att dom tyckte Yara "förrått" dom och skulle bestraffas.

Ok. Det är möjligt. Sedan är väl frågan det verkligen är en adekvat reaktion att slå ihjäl barnet om de nu kända sig trängda för att misshandeln skulle upptäckas. Även om båda i någon bemärkelse är galna.Men du har en poäng även om jag tvivlar på att oro över kallelsen faktiskt är det primära den dagen.

Visst var det så att folk i Sverige för inte alls så länge sen bodde trångt men oftast kunde samsas. Absolut. Vi är ju ett vänligt och förståndigt folk.

Men din mamma (jag jämför med Amani) bodde i det land där hon föddes, talade språket, hade antagligen bekanta runt om som hon kunde umgås med och hon uppfostrade er barn på det sättet som man gör i det här landet och som hon kände till. Och hon var antagligen psykiskt balanserad. Ni barn lekte förmodligen ute själva från det ni var ganska små med de andra barnen på gården. (Jag var också barn på 50-talet).

Amani däremot verkar ha varit psykiskt störd redan från början. Hon var med om en skilsmässa, vi vet inte varför den inträffade, men det var ett stort nederlag i hennes miljö.

Sen kommer en karl som nådigt erbjuder sig att gifta sig med henne fast hon nu är andrasortering. Om det verkligen var mot familjernas vilja som de säger, vet jag inte, det kan ha varit vad de sa för att ha några asylskäl att visa upp. Men hon fattar väl att äktenskapet bara är till för att fixa en bättre tillvaro för Rami. De får ett barn, en son till och med!, vilket höjer henne ordentligt.

Varför det är hon som ska lämna sitt barn och åka iväg till Sverige för att ordna asyl vet jag inte. Men hon hade ju en massa släktingar här. Så kommer man och barn hit och snart har hon två små. Livet i Sverige blir dock inte det paradis hon väntat. Hon känner ingen, hon kan inte språket, hon fattar inte hur samhället fungerar, hon sitter instängd och isolerad i en liten lägenhet med två småbarn, 7/24, utan pengar.

Mannen bryr sig inte om familjen, han har en massa annat för sig och han slår henne. Det är möjligt att hon är en bortskämd överklasskvinna och det skulle förklara varför hon inte kan sköta ett hushåll. Jag tror hon är förvirrad, känner sig misslyckad, känner sig ensam och rädd och besviken, inte ser någon utväg, är deprimerad.

Fallet Amani visar att det inte alltid är någon god idé att flytta människor mellan länder.

Vem misshandlar sina barn över huvud taget och så regelbundet varje dag som dessa gör?

Sedan den "gode mannen" slutande och Rami utsågs som särskild vårdnadshavare försvann all tillsyn om Yara.

Enligt mig. Det skall inte få hända. Om man placerar ett inkommande flyktingbarn hos en släkting skall barnet ha en god man upp till myndighetsåldern.

Det är min åsikt.

Som sagt Amani valde själv att flytta, hon kunde lämnat in sitt yngsta barn på dagis, gått en svenskkurs osv.

Hon har valt sitt liv och sin isolation samt förhindrat barnen från att "lära sig det svenska språket", umgås med jämnåriga barn, få stimulans och lära sig saker.

Hur kan du försvara det? Det är inte Amani som är ett offer, som det är synd om. Hon har plågat, dagligen misshandlat och sedan haft ihjäl Yara på ett sådant brutalt sätt så obduktionsläkarna aldrig sett maken till det tidigare.

Hur tror du att dom små barnen som sett detta mår?

EDIT. Jag kommer från ett - i Sverige - mångkulturellt samhälle där svenska snudd på var ett minoritetsspråk. Det var inga som slog ihjäl barn där.

Nej Amani är ingen palestinsk överklasskvinna. De som är inblandade i fallet är vad man skulle kunna kalla vanliga människor (syftar sammantaget på den familj de kommer ifrån). Enkelt uttryckt medelklass. De tillhör definitivt varken den politiska, ekonomiska eller intellektuella eliten i Palestina. Hur de än försöker framställa sig via utbildningar eller släktskap. Du har en mycket stor medelklass i Palestina av olika schatteringar.

Det som gör dem unika är fallet. Inte deras sociala tillhörighet. Sedan måste jag få säga en sak eftersom det börjar bli tröttsamt.

Jag känner en drös med palestinska män som skulle skratta rätt bittert över att få sina kvinnor beskrivna som undergivna. Och förmodligen fundera på var de skulle hitta den karamellen. Palestinska kvinnor är INTE kända för att vara undergivna.

Sedan är regelsystemet kring hur man lever inom familjer givna och ytterst konservativa med våra ögon. Vi talar om olika samhällsformer och vi är ofta blinda för bristerna i våra individualistiska samhällen eftersom vi ser våra regelsystem som självklara. Lika självklara är deras system för dem. Själv tycker jag att kollektiva familjebaserade samhällen ibland har sina fördelar. Även om jag vet bristerna.

För Amani och Rami hade aldrig kunnat leva ut sina störningar i Palestina på det sätt som skedde i Sverige. För det krävs att människor lever isolerade utan social insyn och kontroll. Yara hade varit skyddad av ett stort kollektiv i Palestina även om hennes hemförhållanden varit dåliga. Här hemma så får vi istället lita på att Karlskrona socialförvaltning sköter det jobbet. Så på vissa nivåer är vi nog mer utsatta.

Jag tror dessutom att den "första" tiden yara var i Sverige var ganska okej, ( då hon hade den första gode mannen) De har ju lagt upp en hel del bilder för att visa upp Y i Sverige, där hon dessutom ser ganska glad ut, ( senare foton ser hon eländig ut, mager, blek och inget leende) hon hade dessutom egen facebook där hon var ganska flitig i början med att spela spel och lägga upp egna bilder, i ett par månader kanske.
Sedan brast nog allt, slavarbete hemma och misshandel