Tänkte sammanfatta och komplettera tråden med några inlägg. Syftet är att främja vidare forskning och att ge andra underlag för utgivning av litteratur i detta intressanta ämne. Kopiera gärna och referera gärna till detta utmärkta forum. Vi tar det ifrån början:
I Finska kriget 1808-1809 Tog Ryssland Finland ifrån Sverige och trängde djupt ner i norrlands inland. I detta det sista av många svenska stormaktskrig med Ryssland, var "* allierat med Napoleon, och fransmännen, i förbund med Ryssland, sände stora truppförband (under ledning av marskalk Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Sveriges kung*Karl XIV Johan) till*Jylland*för en planerad invasion i södra Sverige, och på grund av detta hot, tvingades svenskarna hålla stora truppnumerärer förlagda till*Skåne*och norska gränsen. Sverige å sin sida var allierat med Storbritannien och skyddades av*dess flotta. Det betydde att den fransk-danska invasionen aldrig materialiserades och att den ryska örlogsflottan höll sig i hamn under hela kriget. ”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_kriget
Under Finska kriget ockuperades Åland av Ryssland. Fienden stod nu fyra mil ifrån svenska fastlandet och bara tretton mil ifrån Stockholm. Detta utgjorde ett utomordentligt hot och Ålandsfrågan har alltsedan dess varit ett svenskt försvarsdilemma för inte minst huvudstaden. Vi återkommer till det längre fram.
”Efter*Napoleonkrigen (bl.a. Finska kriget) *befann sig Danmark-Norge på förlorarnas sida. Vid*freden i Kiel, som undertecknades den 14 januari 1814, tillföll Norge kungen av Sverige. Den svenska kungen*Karl XIII*förkastade tanken på ett självständigt Norge och drog den 26 juli samma år ut på ett*fälttåg*mot Norge. Huvudstyrkan anföll från havet och ockuperade öarna*Hvaler*innan de intog staden*Fredrikstad*och belägrade*Fredrikstens*fästning utanför*Halden.
Samtidigt gick en mindre styrka in i Norge från*Värmland och hotade Kristiania (Oslo). Då norrmännen insåg att svenskarna hade fri väg till huvudstaden ingick de vapenvila och började förhandla. Resultatet blev en löst sammansatt och av norrmännen oönskad union som Sverige nu behövde hålla militär koll på i väst.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fälttåget_mot_Norge
Utifrån ovanstående potentiella hot ifrån alla håll, utvecklades Centralförsvarsidén
http://sv.wikipedia.org/wiki/Försvarsprinciper och Karlsborgs fästning började byggas 1819 under namnet Vanäs fästning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlsborgs_fästning#Om_f.C3.A4stningen Den var ursprungligen tänkt som depåfästning försvarad av två operationsfästningar där fienden var tänkt att stoppas. Den ena planerades till Jönköping och den andra till Askersund men de kom aldrig att byggas. Kanske krigsarkivets karta ”Närke, detaljkartor. Positions-karta öfver passen vid Hammars Kyrka, på stora landsvägen mellan Askersund och Motala. ” har med Askersundsfästningen att göra?
http://korta.nu/8V1
Konungens-, regeringens- och riksdagens uppehållsplats i krig planerades till depåfästningen i Karlsborg. Hit fanns knappt några vägar och platsen låg väl skyddad bakom Vättern. 1810 börjades Göta kanal byggas och kanske var den bl.a. tänkt att utgöra en av evakueringsvägarna för Riksstyrelsen i dess transport till Karlsborg?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Göta_kanal
1855-1862 byggdes Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Förmodligen nu tänkt som lämplig evakueringsväg.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Västra_stambanan#Historia En kraftledning drogs också till Karlsborg ifrån Trollhätte kraftverk (minns ej årtalet nu).
1870 hade artilleriets utveckling gjort Karlsborg sårbart och en omsvängning att strategin mot ett Periferiförsvar som med kraft skulle ta upp striden redan vid landets gränsfästningar började ta form. Det beslöts att Karlsborg skulle färdigställas, vilket skedde i maklig takt för redan 1833 hade huvudstaden fått ett bättre skydd genom utvecklingen av Vaxholms fästning.
Vad hände då med de planerade operationsfästningarna i Vätterns båda spetsar? Ja kanske var det järnvägens utveckling som ledde till att istället Hallsberg blev viktigt 1881? På krigsarkivet finns en karta som visar prickar ett antal planerade befästa platser i en cirkel kring Hallsberg. En av dessa platser kom att 1940 inköpas av Fortifikationsverket som hade ansvaret för rikets befästningar. Det gäller Dalabergen vid gården Tomta sydväst om staden. ”Närke, detaljkartor. [Karta över befästningsplaner omkring Hallsberg.] ”
http://korta.nu/fV1 Observera att kartan är daterad 1881.
Med järnvägens utveckling i norrland blev de stora malmfyndigheterna däruppe ekonomiskt utvecklingsbara. För att skydda denna strategiska råvaruresurs byggdes Bodens fästning 1900-1916. I den spända tiden inför första världskriget kom järnmalmen att bli ett alltmer viktigt spelkort i både nationens möjligheter att ha råvaror för det egna behoven och kanske dessutom i handelsförhandlingar med stormakterna. Förutom malmkropparna uppe i norr hade landet sedan länge den viktiga gruvindustrin i Bergslagen. Även här ökade nu detta områdes strategiska betydelse med järnvägsbyggandet.
När övergavs då Karlsborg som uppehållsplats i krig för Riksstyrelsen? Redan 1830-talet med Vaxholms förstärkning som ökade huvudstadens skydd? På 1870-talet med järnvägen och ”Hallsbergskartan”´s intresse för denna ort? Vad som talar emot detta är att Kungsvillan ute på udden i Karlsborg byggdes först 1923 och att fästningen inte alls behövde vara så starkt försvarad för att Riksstyrelsen skulle kunna ha det som reservhuvudstad. En annan sak är det spända internationella läget med Unionsupplösningen med Norge samt det första revolutionsförsöket i Ryssland 1905.
Förmodligen satt man kvar i Karlsborgsplaneringen till tiden efter första världskriget då få trodde på framtida krig längre. Här har vi en faktauppgift: ”*1915 togs beslut om att uppföra en "storstation för korrespondens med andra länder".[1]Då*Karlsborgs fästning*fortfarande var planerad att skydda riksdag, regering och krigsledning i ofredstid, valdes platsen*Kråks mosse*5*km sydväst om*Karlsborg*med tanke på att stationen skulle trygga Sveriges radioförbindelser i krig som centralradiostation.[2] ”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlsborg_radio#cite_ref-sid_141-144_2-0
Wikipedia hänvisar här till Ahlström, Arne (2006).*Svenska marina kustradiostationer: en historik 1900-2000. Uppsala: Columna. Sid.*141-144.*Libris*10194517.*ISBN 91-7942-081-8
Andra faktorer som talar för att man hade kvar Karlsborg i planeringen var ju självklart första världskriget och Ryska revolutionen 1917. Gustaf V lär i slutet av 40-talet (?) ha sagt sig haft resväskan packad alltsedan dess. Då kungen också var rikets högste militäre befälhavare så har kanske en planering för ”längre in i landet” alltid existerat i någon form.
I ett försök att bringa klarhet i frågan, ställde jag den till en mycket historiskt kunnig gammal man. Svaret löd tyst efter en stunds betänketid: ”Viby kyrka, efter vad jag har hört...”
http://www.kyrkokartan.se/056691/images/56691_80705006 (Notera ”ovanligt stor läktare” i länkens text).