Citat:
Nej, tokfel. Det finns exempel på fartyg som lagt sig uppochner och förblivit flytande på grund av att tillräckligt med luft finns i skrovet, men dessa brukar typiskt inte vara RoRo-färjor. RoRo-färjor brukar typiskt sjunka om bildäck tar in tillräckligt med vatten och anledningen är enkel. Vatten har alltsomoftast gott och väl tid på sig att rinna nedåt i skrovet innan fartyget får sådan slagsida att upp blir ner. Huvudteori? Det är mer är att det är tekniskt omöjligt att en färja sjunker bara genom ett vattenfyllt bildäck om skrovet är intakt i övrigt. Den lägger sig som jag skrev i ett tidigare inlägg, upp och ned. Men den sjunker inte. Den sjunker bara på det sätt som den gjorde om det är hål genom skrovet under bildäck. Sedan är dock frågan om det rör sig om ett rosthål som öppnat upp sig eller om det rör sig om annan åverkan typ sprängladdning. Det sistnämnda känns mest troligt.
Att något vore "tekniskt omöjligt" och dessutom skulle gälla bilfärjor generellt är ett tämligen otekniskt och svepande påstående ej förankrad i empiri eller stabilitetsteori. Överhuvudtaget är det väldigt ovanligt att stora fartyg oavsett typ kapsejsar så att de hamnar uppochner och förblir flytande. Det kräver smått ideala omständigheter och är en mycket ovanlig form av olyckssekvens, även om det bevisligen har hänt enstaka gånger. Men jag kan på rak arm inte hitta ett enda exempel på att en RoRo-färja skulle betett sig så även om jag naturligtvis inte kan utesluta det. Förlista RoRo-färjor finns det annars gott om och förloppet svår slagsida -> sjunka är typiskt. Den vanligaste förklaringen till varför ett förlist fartyg fortfarande har betydande delar över vattnet är grynnor, grund och lågt vattendjup, inte oplausibla och ovanliga förflyttningar av metacentrum på ett sätt som gör att fartyget plötsligt blir tyngre i överbyggnaden än i de delar av skrovet som normalt är under vattenlinjen.
Sprängladdningar o.dyl behövs ej för att förklara olyckan utan är bara ad hoc-teorier som den som prompt måste hitta på fantasiförklaringar tar till. Dåligt underhåll, dåligt väder, dåligt sjömanskap både räcker som "metaförklaring" och har historiskt sätt räckt rent empiriskt då dessa kombinationer är tämligen typiska vid förlisningar.
Luckor och osäkra detaljer i haveriutredningar är belägg för konspiration lika lite som ett olöst brott är belägg för att gärningsmannen var ett spöke, dvs inte alls.