Mina erfarenheter av Gang Stalking i Sverige

Regeringsmedlemmar är de främsta offren. De flesta är helt maktlösa eller utpressade till att spela med och hålla tyst. Palme, Anna Lindh och Bo Holmberg exv. visste för mycket och kunde vara beredda att avslöja hela terrorsystemet.
Det är just kreativa och självtänkande människor som de anonyma har svårast för.
Stalkarna jobbar säkert gratis under hot eller falska löften som ingen vågar knysta om. De är fast i systemet helt enkelt.

Det är upp till dig Det kan vara rätt så kul faktiskt! Men du måste börja bli kreativ! Se bara på Alex förändring från att som dig vara förtvivlad och deprimerad över sin situation till att ha börjat utnyttja sin stalking som ett verktyg för sin egna personlighetsutveckling.

Kanske du borde sett det som en lek (de kanske är dina alldeles privata gycklare till för att underhålla dig med en privat show varje dag!), ett tillfälle att öva dina sociala färdigheter och lära dig självsäkert presentera dig inför andra människor? Kanske det var vad han hoppades på och fiskade efter, att du självsäkert skulle ta kontroll över situationen och berätta lite om dig själv? Kanske t.o.m spela lite teater och bara improvisations-ljuga ihop nån story för att driva med honom och se hur långt du kan gå? istället för att vända taggarna utåt, se det som ett "angrepp" och bli ledsen, och hänga ansvaret för situationen på att han förklarade sig? Kanske du kan utnyttja stalkingen till att bygga upp mental styrka, självförtroende och sociala färdigheter som i sin tur kanske leder till att du vågar följa dina drömmar och hitta ett drömjobb, istället för att kanske slippa vara arbetslös och bli placerad i nån bättre-än-inget-tjänst?

Sluta fly och vänd på steken helt enkelt Om du nu har så många privata fans kanske du borde göra något kreativt, typ gå konstskola och börja spela musik eller måla - kanske du kan utnyttja dina stalkers och få dom att bli dina kunder?

Tack. Du har en poäng. Har varit inne på liknande tankar själv. Är inte säker på om jag köper hela argumentet dock, men ska kontemplera lite ... Kan ge dig ett längre svar imorgon eller nåt. Är lite för trött ikväll ... återkommer!

Dessa kompletteringar med dina senaste tankar gör dina faktiska upplevelser från början mycket trovärdiga. Det gäller att kunna gissa sig till vilka som kunnat ha haft de främsta motiven och kontakterna för att sätta igång spelet. Resten sköts med automatik genom folk som på olika sätt redan har gett efter för den anonyma överheten utan att vilja erkänna det för sig själva.
Av ren instinkt härmar man och spelar med i sina fienders elaka spel tills man hittar sin egen öppning. De flesta blir så fast i GS-karriären och behöver hjälp att återfinna sitt rätta jag.
Med omvänd attityd till sina antagonister och öppen rak dialog åt alla håll går fenomenet ändå att ringa in till alla parters lättnad vill jag fortfarande tro. Man får då inte heller dra sig för att förklara sina närmstas aningslösa inblandning eller t o m sina föräldrars medverkan som rosalotus kom fram till.
Folk som känner sig ha haft oskälig tur i karriären och börjat jobba som kommunpolitiker eller som i mitt fall en servicechef utan branschkunskap är utmärkta studieobjekt för att kunna börja rulla upp historien baklänges.
Med fenomenet på jobbet inringat efter dryga tio år gick även det bland grannarna jag inte ens hade reagerat mot att förstå och när jag slutligen även fick svartsjukedramer i släkten med både psykförsvar, mäklarbransch och frimureri inblandat så kan historieförfalskningen härledas hur långt och till vad högt eller lågt som helst.

Kul läsning ändå, att se de paranoida människorna knyta vänskapsband och förstärka varandras vanföreställningar.

Jävlar vad jag, om jag hade den psykiska benägenheten, skulle kunna få för mig att jag själv var en "targeted inidvidual".

Jag skall lägga fram några (helt sanna!) händelser från mitt liv :


Så, visst skulle man kunna se dem som en del av ett system.

Men man skulle lika gärna, vilket känns mer troligt, kunna se dem som anekdoter helt utan sammanhang. Eller med olika förklaring.


Jag måste ju iaf vara ett stort misslyckande för dessa stalkers eftersom jag inte tror på att jag är gangstalkad..

Du är inget misslyckande för GS-typerna utan tvärtom just en sådan de behöver fler av så länge vi är några kvar som vare sig gått att skrämma till tystnad eller göra paranoida.
Under de första 20 åren är det knappast någon som märker något och man kan se det mesta som just anekdoter men när liknande konstigheter upprepas under 20 år till och i ännu högre grad drabbar närstående och en ny generation från början dessutom så måste man fundera över vilka anonyma intressen som kan ligga bakom.
Lyckligast blir man kanske av att inte bry sig men varför så många likt du tar aktiv del i det mest barnsliga spelet på nätet mot oss som ställer frågor är ett ännu märkligare psykologiskt fenomen.
Under mina ytterligare 20 år med att genom nätdebatt och andra studier komma fram till den förklaring jag först nu fått tillräckliga belägg för har jag fått alla upptänkliga varianter dokumenterade som ingen gärna kan bortförklara.
Varifrån kommer alla debattsabotörers behov av att blanda sig i och ständigt avleda från frågor som knappast annars skulle angå dem?

Men visst är väl, enligt de här spekulationerna om sk "gang stalking", själva syftet med Gang stalkingen att offret/TI ska uppleva sig förföljd? De vill att offret ska bli osäker och känna sig störd.

Isåfall måste det ju kännas som bortslösad tid om en TI inte känner sig förföljd.

PS.
Hursomhelst så är jag ingen elak människa, så om ni upplever "skeptikers" medverkan i tråden som att vi försöker störa eller förstöra eller som personliga angrepp så lovar jag att från och med nu inte skriva något mer. Att man ändå "lägger sig i" beror nog, i alla fall från min sida sett, mest om frustration när man ser någon som man själv tror lider av vanföreställningar dyka djupare ner i dessa. Men jag lovar att från och med nu inte skriva mer här.

Så som jag förstått det så gör tekniken att man känner sig förföljd, de inducerar tankar, känslor i offret om att denne är stalkad...och de få gånger jag fått den känslan så har jag också varit förföljd! Sen kan dom även vända på det så att man får klart för sig att man har varit förföljd, efter en händelse tex.

Nä troligen är du bara en vanlig människa som försöker hitta det mest logiska, och det skulle vi nog alla göra om vi inte var utsatta för denna teknik! Det svåra är att förstå!

Och GS är inte bara så att en grupp människor förföljer en, det vore att förenkla....GS kan te sig på väldigt många vis och det förklaras ju här...

Lite reflektioner på ditt inlägg:

Jag håller med om att kreativiteten är viktig. Det gäller att vara kreativ och komma på sätt som gör att man inte dras ner i ett depressionsmörker och tappar sin livslust eller livskraft. Jag tror att den personliga utvecklingen kan få sig en skjuts i rätt riktning ifall man lyckas bemöta det här på ett sätt som gör att man samtidigt förstår mer av sig själv och den som man verkligen är under alla lager av världslig programmering. Dessutom så stärks de egna inre värderingarna om vad som är rätt och fel. Jag har i alla fall blivit starkare i min övertygelse om vikten av kärlek, ömsesidig respekt, empati, applikationen av inre visdom osv, osv ... sådant som går tvärtemot de beteenden som man möts av inom GS.

Jag håller dock inte riktigt med om att det är speciellt kul att befinna sig i den här situationen. Jag tycker personligen att det är sorgligt att tvingas inse att det finns individer med psykopatiska drag som verkar må bra av att skada andra. Vad som skulle kunna vara kul (tillfredsställande) längre fram är väl att se att man trots allt klarar av att överleva, vara stark inom sig och fortsätta kämpa för det som man tror på.

Personligen så anser jag att jag har rätt till min egen tid att sörja, vara ledsen och känna ilska över det som man har utsatt mig för under alla dessa år. Att inse att ens egna föräldrar m fl medvetet har velat skada mig blir ju som att drabbas av ett djupgående trauma, och det är inte något som man bara skakar på axlarna åt eller borstar av sig som om det vore lite damm och sedan direkt går vidare som om det vore en liten bagatell. Istället kräver detta att man ger sig i kast med en ganska lång läkeprocess. Så jag tycker att det är förståeligt om en TI har stunder av förtvivlan och kanske också depressiva tankar. Sedan när tiden är mogen så kan man gå vidare till nästa steg - att börja vara kreativ och finna metoder som gör en starkare, trots att GS:en helt säkert kommer att mala på som vanligt i bakgrunden ... tills den dag vi alla förhoppningsvis får en välförtjänt upprättelse.

Du skrev att detta kunde vara "ett tillfälle att öva dina sociala färdigheter".

Mina sociala färdigheter är det nog inte speciellt mycket fel på, snarare är det stora fel på förövarnas sociala färdigheter, skulle jag vilja säga.

Angående den här analysen som du gjorde:

"Kanske det var vad han hoppades på och fiskade efter, att du självsäkert skulle ta kontroll över situationen och berätta lite om dig själv? Kanske t.o.m spela lite teater och bara improvisations-ljuga ihop nån story för att driva med honom och se hur långt du kan gå? istället för att vända taggarna utåt, se det som ett "angrepp" och bli ledsen, och hänga ansvaret för situationen på att han förklarade sig?"

Hela den analysen kan jag absolut inte hålla med om. Ifall denna perp skulle behandla mig på det sättet som han gjorde för att han medvetet skulle vilja hjälpa mig för att han skulle vara godhjärtad, är för mig uteslutet. Det skulle ju innebära att han var någon slags ängel förklädd till djävul. Dessutom så tydde hela hans ansiktsuttryck med det där nöjda flinet på att han njöt av att driva med mig.

Jag är heller inte en person som önskar spela upp någon teater eller improvisationsljuga ihop någon story. Jag tror på sanning, äkthet, autenticitet och så vidare IRL. Däremot kan jag vara kreativ på min kammare och skriva poesi som blandar verklighet och saga/fantasi, men jag har inga intentioner att vara annat än ärlig och uppriktig när jag interagerar med människor IRL, även om jag så klart inte alltid lyckas med detta fullt ut, men det är i alla fall min intention.

Jag håller med om att det skulle vara bra för mig att ägna mig mera åt kreativa saker som jag tycker om - måleri, dans, skrivande m.m. just för avleda fokus bort från GS och kunna finna glädje i sådant som är kul istället. Det är bra att bli påmind om detta, så tack för det!

"kanske du kan utnyttja dina stalkers och få dom att bli dina kunder?"

Jag är inte en person som medvetet önskar utnyttja andra för egen vinning - inte ens mina stalkers

Har uppmärksammat att fler politiker nu än tidigare har drabbas av olika trakasserier som gjort att många har slutat. Kopplar du det till GS?

Och när det gäller de flesta stalkarna så har de isf inte så mycket bättre än de utsatta. De verkar då ha en gemensam problemkälla.

Här har du bevisat ett vinnande koncept med oslagbar inställning även för våra stalkers. Bättre sätt att genomskåda och frigöra sig från dem finns bara inte!