Sämsta bok?

Själv orkade jag bara med en drygt 25-30 sidor av den, som tur är var det inte jag som köpte boken utan morsan som enbart läser den typen av böcker, deckare stöpta i samma form.

Utan att blinka, Sara Lidman Din tjänare hör

David Lagercrantz, Himmel över Everest.
Läste den under en period när jag slukade alla böcker om bergsbestigning. Karlen skriver riktigt uselt (i alla fall då 1997) så det var en riktig plåga att läsa den.

Han har ju senare gjort stor succé som spökskrivare av Zlatans självbiografi som skall vara så "jävla bra". Mina tidigare erfarenheter av Davids skrivande har dock fått mig att hålla tassarna borta från den. Missar jag något?

Nej, jag tyckte att den boken var dålig. Vissa saker var naturligtvis intressanta men i slutet blev det för mycket upprepningar och egotrippande. Men det kanske är ett svårt ämne att skriva om på ett annar sätt.

Min sämsta bok som jag nu kommer på är nog Sinuhe, egyptiern av Mika Waltari. Jag har försökt att läsa den ett par ggr men stupat varje gång. Boken är tråkigt skriven och saknar driv nog att få mig att fortsätta längre än halvvägs. Jag kanske hade fel förväntningar men skallborrandet var inte min grej.

Något av Renzo Aneröd, som Fiender eller Vildsvinet. Det är skämskudde på varannan sida för människan lever ju i en fantasivärld där det verkligen går till så bland nazister och gangstablattar. Nog för att jag gillar EAK, men mannen, du är en pajas och det blir bara pinsamt när vi försöker framstå som något vi inte är.

"Handen i fickan" är så nedlåtande och manipulativ mot sina läsare.

Resten av boken är lika bra som inledningen. Alltså lysande. En av mina favoritböcker faktiskt. Har säkert läst den tre gånger, men nu är det längesen.

PS; man får väl debattera?

What?!

Det där fordrar en motivering.

Det är fan en svår fråga alltså. Det finns rätt många böcker som jag har inte har läst ut men bland dom jag har försökt ge flera chanser så är nog Ayan Rands Atlas Shrugged högt upp på listan. Jag tycker bara att den är så full av sig själv.

Kan i viss mån hålla med om "To kill a Mockingbird".

Dock: Catcher in the Rye. Läste den i "rätt" ålder, men störde mig något så fruktansvärt på allt. Precis allt.


Sämsta bok? Nej, men kanske mest överskattade...

Kommer ihåg att jag läste den för några år sedan, minns knappt själva innehållet. Säger väl nog om vad den lämnade för intryck på mig. Dock hade jag inga större förväntningar, var väl 14 år och läste allt som verkade ha en spännande handling. Det var innan man fick upp ögonen för skönlitteratur.

OnT: Har läst alldeles för många dåliga böcker för att kunna nämna endast en. Det de dock har gemensamt är att de är förutsägbara, platta och tråkiga. En bok som skiljer sig från mängden är American Psycho, men här råkade jag mig på en upplaga med en otroligt dålig översättning. Det var som att hela boken var översatt med google translate. Handlingen i sig var dock mycket spännande och boken kommer jag alltid minnas. Får ge mig på att läsa den på engelska någon gång inom snar framtid.

Hypnotisören av "Lars Kepler" AKA Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril.

Har inget emot svenska deckare egentligen och kan gott koppla av med
en Mankell/Wallander när jag är på det humöret men denna smörja måste vara
det sämsta skit som har knåpats ihop i Sverige sen Eldkvarn brann!

Personer som knappt kan gå springer utan problem ifrån poliser och har inga problem
med att finta bort en polishelikopter i en stulen V70 med sönderskjutet däck på E4an från Karolinska.
Sen när de hittar den dolda källare i familjens villa så slog jag ihop boken och lovade mig själv att
aldrig mer läsa någonting av dessa sumprunkare.

Finns det någon här som gillar Lars Kepler och kan förklara vad som är så bra med en dålig story som inte håller ihop?