Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

När byggdes egentligen berget som Måsen låg i?

Ja det är en bra fråga jag forskat i under flera år. Ingen av de äldre kringboende som visste, finns kvar enligt folk som bor runt inslaget. Det enda spår jag funnit är i denna förteckningen http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/46-61_Forsvaret.htm

Där näms "ammunitionsförråd Örebro 1943"

Det skulle möjligen kunna förväxlas med bla. Hallsberg där det står omnämnt "58.6 Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar Hallsberg 1942-56".

I en bok beskrivs funktionen LFC Måsen vara färdigbyggd 1956, men om den var det första skeppet därinne är ej klart. Själva G-platsen hette GÖTA och inhyste bla. senare Fo-staben enl. andra böcker.

Intressant, jag har alltid utgått från årtalet 1956 vad gäller berget i Örebro. Det är såklart möjligt att bergrummet är äldre än så, men det skulle förvåna mig lite om ett ammunitionsförråd förlades så pass centralt i Örebro (i och för sig så förändras ju en orts geografi på 70 år, men i alla fall).

Årtalet 1956 tror jag förövrigt är intressant om vi talar om dessa trakter, jag tror att det var året det så kallade "Trestabsberget" togs i bruk som högkvarter.

[quote=Årtalet 1956 tror jag förövrigt är intressant om vi talar om dessa trakter, jag tror att det var året det så kallade "Trestabsberget" togs i bruk som högkvarter.[/QUOTE]

Varför just detta år?

Kan i och för sig ha varit året innan också. Det förrådsberg som jag tror blir Trestabsberget "försvinner" ur rullorna som förrådsberg 1955.

En liten ledtråd kan vara följande bild som visar kross av stenmassor från byggandet av bergrummet, bilden är märkt "60-tal". Vore anläggningen mycket äldre än 1956 borde de ju kommit lite längre, kan man tycka.

http://mediaarkiv.orebro.se:8080/Cumulus_ark/Compatible/ShowRecordConnect.jsp?server=localhost&catalogName =Bildarkivet&user=&password=&recordID=67698&record View=SearchResult_RecordInfo

Vattentornet Svampen, som är med på bilden, blev klar 1958. Vad nu det kan säga oss om när berget stod klart?

Anledningen till min fråga är följande uppgift:
I somras fick jag höra uppgifter av en äldre fd FV-officer att den civila ledningen under en period skulle haft sin upphållsplats i "Måsen-berget". Uppgiftslämnaren hade bl a arbetat i berget och det var då en "officiell hemlighet" att CL skulle inhysas i detta berg.

Frågan är om detta kan stämma rent praktiskt. Om jag spekulerar, kan det varit så här?

Före mitten 50-talet hade inte CL någon fortifierad krigsuppehållsplats. Vid behov skulle man flytta från Stockholm till lämpligt herresäte på landsbygden och bl a använda Per-Albin bussen som kommunikationsanläggning.

Från mitten av 50-talet ökade dock oron för angrepp med atomvapen från Sovjetunionen dramatiskt. Utredning och projektering av RB60 startade.
Tidigast 1958, eller kanske ett par år senare, stod RB60 klar.

Vi har alltså ett glapp på några år mellan tiden för stor oro för atomkrig och färdig RB60.

Man beslöt därför kring 1955-56 att det stora "Måsen-berget", som höll på att färdigställas, även skulle fungera som en provisorisk RB tills RB60 var klar.
Berget låg inom rätt FO, vilket förenklade vid byte till RB60. Det var av tillräcklig storlek. Det låg på lämpligt avstånd från försvarsledningen i Trestabsberget i söder.

Efter att RB60 var klart blev berget RB60 B-anläggning.

Personligen tycker jag det finns två i tråden kända och namngivna anläggningar som känns lite extra intressanta vad gäller dess funktion. Och lite frågor som skulle vara intressanta att veta svaret på. Dessa är Norakorset, samt Lillsjön.
För att börja med korset:
Varför finns det 2st inslag, vad säger det om möjlig användning?
Varför finns det helikopteranslutning till anläggningen?
Eftersom en stor antennpark funnits i direkt anslutning till anläggningen (och möjligen varit uppdelat i 2st delar, en längs riksvägen samt en på hjässan) var detta en mottagarpark eller en sändarplats?

Lillsjön:
Varför var det personalen från SFV som driftade just Lillsjön men ingen av övriga anläggningar öster om Nora?
Vilken funktion hade det lilla televäxelhuset(eller vad det är) vid lärkesån i detta samanhang?

Eftersom det är så nära anläggningen säger jag spontant mottagare. Det är sällan man sätter en sändare så nära en anläggning.

Ang två inslag i korset, kan det inte ha att göra med att det underlättar att köra in lastbilar för av och på lastning, plus att du får en stötvågstunnel på köpet? Dock vet jag ju inte hur det ser ut invändigt utan bara från utsidan. Helikoptermärket är intressant och det är ju där av någon anledning så att säga, höga befäl gillade att åka helikopter. Korset känns väldigt stort invändigt och kan säkert haft plats för mer än bara pallar av diverse matriell.

Jag är också inne på detta. Tycker det verkar rimligt.


En annan intressant omständighet som jag inte vet om det tagits upp i tråden förut är ju även närheten till järnvägen, samt raka landsvägssträckor, några är byggda senare men tex Mogetorpsrakan har funnits en längre tid, detsamma gäller rakan vid frövirondellen.