Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Avgörande för den här "soppan" är fynden i bakluckan.

Och det vet du? Att många kvinnor hellre går på en trafikerad 70-väg i skymning än på en upplyst gångväg?

Vad väljer du, påkörd eller överfallen och våldtagen?

Jag skulle känna mig tryggare på gångvägen. Även fast det var fullt dagsljus när jag var på Sävastvägen var det otäckt när bilarna svischade förbi.

Och då ska vi se det som ett bevis på att alla skulle göra det.

Nej, mörkrädda. Det var det jag skrev när jag svarade på ett lika tvärsäkert påstående som mitt.

VB hade i varje fall inga större problem att gå hem ensam från Sandenskolan till Ugglegatan, tidigt på morgonen den 22 december 2012. En promenad på cirka en kvart.
Fram till skolan hade hon sällskap av två kompisar. De skildes åt vid skolan och VB fortsatte ensam hem. Det var nog rätt mörkt ute vid den tiden...

Min fetning.

Hittade detta gamla inlägg av Rubar. Intressant. För vi har ju bara VB:s egna ord på att hon var mörkrädd. I fup vittnar visserligen RK om att hon var mörkrädd."Det har R märkt exempelvis när de gått ute när det varit mörkt." Men han är också den ende som gör det.

Glöm nu för all del inte bort att vi inte vet om VB verkligen lämnade KJ:s lägenhet vid
nioslaget på kvällen den 4 maj 2013 och promenerade iväg.
Det är bara som du och andra spekulerar i att hon gjorde.

Håll gärna det i minnet så ni inte får det till ett faktum att det förhöll sig så.

Det som försöker påvisas är att det för VB likt Quarrel själv är mörkret i sig som räds och att det då för VB skulle uppvägas mot de risker en ensam kvinna utsätter sig för med att välja en "ödsligare" väg men dock upplyst.

Sannolikheten var lika med "noll" för denna kommun släcker gatu och cyckelbanebeslysning 1 maj. Det framgick tidigt i tråden.

Sen vittnar KJ's sällskap ute på söket utefter cyckelbanan mot sävast om just mörkret och det berodde på att belysningen efter cyckelbanan var släckt.

Vad har det med saken att göra!? – Hon har tidigare varit borta ett par gånger och sovit över hos kompisar (eller kanske killar hon ej velat upplysa sin mor om). En gång hade hon haft sin mobil avstängd.

Den här kvällen den 4/5 hade hon tillbringat tillsammans med KJ, de hade anlänt till hans lägenhet vid 16-tiden. – Fem timmar senare skulle VB alltså få för sig att med en gul plastpåse som enda sällskap promenera i väg mot T-vägen och då välja en enslig genväg som skulle ta henne mer än en timme, innan hon nådde tänkt destination. Väl framme skulle hon ha ringt på dörren och ställt till med en scen varefter hon så småningom mördats och styckats och planterats ut så att KJ skulle få skulden. – Ytterligt långsökt.

Eller hade MB stämt möte med henne utefter vägen och ljugit ihop en historia för sin svartsjuka fru om ett fiktivt ärende vid 22-tiden på lördagskvällen? – Varför skulle VB då gå L-backsv ända till Torp-sv-v; även detta är ytterligt långsökt.

Betr. MB borde han ha sett slutet på historien inom en rel. snar framtid: VB skulle gradera för blått bälte den 25/5; därefter planerade hon att göra ett årslångt uppehåll i träningen (sms 16/4). Studierna skulle också komma att ta allt mer tid i anspråk, och snart nog skulle VB träffa en yngre kille. Trots enträgna försök från VB:s sida att upprätthålla kontakten skulle det hela så småningom rinna ut i sanden. MB hade också garderat sig gentemot sin hustru: VB var ”konstig”, ”kontaktsökande”, osv.

VB skulle aldrig ha utsatt MB för sveket att avslöja hela historien för AN. När hade hon visat prov på sådana takter? – Svar: Aldrig. Det är inte heller logiskt eftersom VB trots allt fick skjuts av MB emellanåt och kunde sms:a honom om allt mellan himmel och jord; han var hennes tränare och auktoritet; han verkade också fungera som en ventil; som något av en ”Kära dagbok…”. Han tycktes tåla att hon ibland var upprörd och förbannade honom. Också vetskapen om hur MB tidigare reagerat – och agerat – när hon oförhappandes dykt upp vid restaurangen för att träffa MB (ej AN), eller när hon skrivit om privata saker på klubbens hemsida, eller när AF intervenerat genom att ringa AN, eller när hon i samband med någon reklamutdelning visade sig ha skällt ut en släkting till MB, utgjorde närmast en garanti för att hon inte skulle försöka sig på en direktkonfrontation.

Flera ytterligt långsökta förklaringar utmynnar i ett händelseförlopp som inte finner stöd någonstans – annat än i mycket förvridna tankebanor om vad som är troligt, möjligt, sannolikt eller psykologiskt försvarbart.

Att försöka kombinera förvridna fakta med reella fakta (blod, skadebild, y-kromosomalt DNA, försvunnen kniv, fyndplats mm) kan endast utmynna i ett förvridet händelseförlopp som saknar verklighetsanknytning.