Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Jag hör att du inte levt ihop med en människa som kan svänga från glad till ledsen/rasande på mindre än en minut. Det har jag och jag kan berätta precis hur det kan ha gått till utifrån mina erfarenheter:

- De åker i bilen och pratar och har trevligt "nästan som på den gamla goda tiden". VB är glad
- När han lämnat av henne känner hon sig först fortfarande glad. Men sen uppstår en känsla av diskrepans i hennes känsloliv: De har ju fortfarande känslor för varandra! (tycker hon åtminstone) Men de är inte ihop ändå! Hon är olycklig över det! Vems fel är det att hon är olycklig? Naturligtvis "Mickes"!
- Den tanke- och känslokedjan svänger hela hennes känslostämning och när hon är uppe i lägenheten är hon lika arg och ledsen som hon nyss var glad.

Det är faktiskt lika troligt eller troligare att detta händer med en person av hennes typ om de haft trevligt i bilen än om de mest suttit och moltigit.

Så du vet inte hur en person med dubbeldiagnos beter sig. Tack för det, då slipper vi fler påståenden om hur KJ skulle ha betett sig.

Ja. Vid en helhetsbedömning av hela handlingsmönstret och övriga fakta. Den som du och flera andra nogsamt undviker hela tiden. Diagnosen har också använts av er som ett get out of jail-card alldeles för mycket. Beter han sig konstigt? Äsch - det är bara hans diagnos. En icke-förklaring.

För att ta ett exempel (och nu snackar jag också utifrån min egna högst konkreta erfarenheter av AS på nära håll): Man kan absolut tänka sig en AS-person resonera så att det inte är någon idé att ringa för hon är ju försvunnen, samtidigt som vederbörande deltar intensivt i en sökinsats. Men när det personen inte ens ringer på uppmaning och till och med låtsasringer och ljuger om att han ringt - då är det något annat. Förväntat typiskt AS-beteende för mig vore att istället börja argumentera med den som ber ringa och dra upp långrandiga argument om varför det inte är meningsfullt.

*Ingen har väl egentligen uttalat att KJ skulle vara den svartsjuka typen? Men, det betyder ju inte att han inte kan ha dödat VB i ett anfall av svartsjuka/raseri?
*Om man läser fup noga, och främst då all sms-konversation, framgår det med all önskvärd tydlighet att KJ levde i en nedåtgående spiral där besvikelser och sorger avlöste varandra under åtminstone att halvår före mordet/dråpet.
*Jag har inga sidhänvisningar eller en exakt tidslinje nu, men det jag räknar upp här nedan hände alltså under månaderna före dråpet. Den som verkligen vill försöka förstå att t o m en kille som betraktas som harmlös, ja nästan menlös, av sin omgivning, faktiskt kan drabbas av en mental härdsmälta, bör ta sig en närmare titt.

*Strax före jul i december 2012 deltog VB och KJ på en fest tillsammans med några andra kompisar. Av sms-konversationerna efter festen framgår det att VB stannade kvar, medan KJ och en kamrat gick därifrån. VB hade senare traskat hem i -30 graders kyla och på kuppen tappat rösten. KJ förebrådde henne och sa att hon borde ha låtit honom skjutsa hem henne. Därefter följer en intressant ordväxling där det framgår att KJ (på festen) tydligen bedyrat henne sin kärlek. Han sms:ar och skriver att, jag menade allt jag sa. VB är sval. KJ trånar, som så många gånger förr. Förmodligen hade han fått nobben totalt och sett sina drömmar om ett förhållande med henne gå fullständigt i kras.
*Någonstans vid den här tiden sms:ar KJ med en kompis och säger att han är deprimerad. Han orkar inte äta eller gå ur sängen. Detta visar att det inte handlar om en munnens bekännelse. Exakt så, beter sig en djupt deprimerad människa. Och depression är en dödlig sjukdom.
*I februari händer detta med hunden. Oavsett hur hunden dog, gör händelsen honom inte gladare.
*Hans morfar eller farfar dör och det blir begravning. Ytterligare en känslomässig påfrestning.
*VB ringer från tid till annan och vill ha skjuts, låna pengar och/eller mat. Hon är fortfarande sval, mer än vän vill hon inte bli. Men KJ hoppas fortfarande - och han gör nya försök.
*Sedan får han nobben på sin ansökan till den grundläggande militärutbildningen. Det är inte särskilt svårt att förstå att han känner sig ännu mer misslyckad och deprimerad. Han är fullt på det klara med vad hans handikapp gör med honom och att han inte heller kommer att få se den militära drömmen gå i uppfyllelse.
*Så gör han ett försök att försonas med en tidigare flickvän. Han reser till henne och tror att allt ska vara precis som förr. Men så lätt går det inte. Hans drömmar om en gemensam framtid är så orealistiska att flickvännen blir skrämd. KJ vill nämligen gifta sig, skaffa hus på landet och djur. Han har t o m sett ut bröllopsringarna och visar bild på dem! När han inser att hans frieri ratas, faller han bildligt. Han parkerar sig i hennes soffa och tittar på teve, samt förser sig med allt ätbart som finns i skafferi och kylskåp. Förödmjukad reser han hem till Boden.

*VB sms:ar och vill ha hjälp med än det ena, än det andra. KJ ställer upp efter bästa förmåga. Han fortsätter sina framstötar. Hon glider undan. Anförtror istället KJ sina känslor för karatetränaren. "Det är ju AB:s pappa", säger hon när KJ frågar om det är någon han känner. Men hur han än försöker att få VB på andra tankar, går det inte. Hon vet exakt var hon har KJ och misstänker inte för ett ögonblick att hans känslor för henne är på väg att gå överstyr. Och KJ är inte dummare än att han vet att han blir utnyttjad. När så VB sms:ar på natten till den 4 maj och säger att hon tänker komma och plugga, med betoning på att det bara gäller plugg och inget annat, blir han glatt överraskad. Just då kan han knappast veta att VB bestämt sig för (som jag tror) att spela MB ett spratt. Den 2 maj var VB vansinnig på MB, det visar de sms hon skickade efter det att han kört hem henne från karaten. Att MB säger att hon var glad när de skildes är kvalificerat trams. Hon var urförbannad på honom och trodde hon skulle kunna göra MB svartsjuk. Eller möjligen att få honom att fatta att hon minsann klarade sig utan MB och att hon hade andra killar som ställde upp.
*KJ fick naturligtvis klart för sig hur det verkligen låg till. Återigen blev han känslomässigt utnyttjad. Jag tror inte det behövdes särskilt många förflugna ord från VB för att få honom att tappa besinningen. KJ kan ha tänkt ungefär som så: Nu har du utnyttjat mig för sista gången. Kan inte jag få dig, ska ingen annan det heller...
*Som jag beskrivit det tidigare: Proppen gick på den 'harmlöse', unge mannen. Och tragedin är ett faktum...

*Ingen har väl egentligen uttalat att KJ skulle vara den svartsjuka typen? Men, det betyder ju inte att han inte kan ha dödat VB i ett anfall av svartsjuka/raseri?
*Om man läser fup noga, och främst då all sms-konversation, framgår det med all önskvärd tydlighet att KJ levde i en nedåtgående spiral där besvikelser och sorger avlöste varandra under åtminstone att halvår före mordet/dråpet.
*Jag har inga sidhänvisningar eller en exakt tidslinje nu, men det jag räknar upp här nedan hände alltså under månaderna före dråpet. Den som verkligen vill försöka förstå att t o m en kille som betraktas som harmlös, ja nästan menlös, av sin omgivning, faktiskt kan drabbas av en mental härdsmälta, bör ta sig en närmare titt.

*Strax före jul i december 2012 deltog VB och KJ på en fest tillsammans med några andra kompisar. Av sms-konversationerna efter festen framgår det att VB stannade kvar, medan KJ och en kamrat gick därifrån. VB hade senare traskat hem i -30 graders kyla och på kuppen tappat rösten. KJ förebrådde henne och sa att hon borde ha låtit honom skjutsa hem henne. Därefter följer en intressant ordväxling där det framgår att KJ (på festen) tydligen bedyrat henne sin kärlek. Han sms:ar och skriver att, jag menade allt jag sa. VB är sval. KJ trånar, som så många gånger förr. Förmodligen hade han fått nobben totalt och sett sina drömmar om ett förhållande med henne gå fullständigt i kras.
*Någonstans vid den här tiden sms:ar KJ med en kompis och säger att han är deprimerad. Han orkar inte äta eller gå ur sängen. Detta visar att det inte handlar om en munnens bekännelse. Exakt så, beter sig en djupt deprimerad människa. Och depression är en dödlig sjukdom.
*I februari händer detta med hunden. Oavsett hur hunden dog, gör händelsen honom inte gladare.
*Hans morfar eller farfar dör och det blir begravning. Ytterligare en känslomässig påfrestning.
*VB ringer från tid till annan och vill ha skjuts, låna pengar och/eller mat. Hon är fortfarande sval, mer än vän vill hon inte bli. Men KJ hoppas fortfarande - och han gör nya försök.
*Sedan får han nobben på sin ansökan till den grundläggande militärutbildningen. Det är inte särskilt svårt att förstå att han känner sig ännu mer misslyckad och deprimerad. Han är fullt på det klara med vad hans handikapp gör med honom och att han inte heller kommer att få se den militära drömmen gå i uppfyllelse.
*Så gör han ett försök att försonas med en tidigare flickvän. Han reser till henne och tror att allt ska vara precis som förr. Men så lätt går det inte. Hans drömmar om en gemensam framtid är så orealistiska att flickvännen blir skrämd. KJ vill nämligen gifta sig, skaffa hus på landet och djur. Han har t o m sett ut bröllopsringarna och visar bild på dem! När han inser att hans frieri ratas, faller han bildligt. Han parkerar sig i hennes soffa och tittar på teve, samt förser sig med allt ätbart som finns i skafferi och kylskåp. Förödmjukad reser han hem till Boden.

*VB sms:ar och vill ha hjälp med än det ena, än det andra. KJ ställer upp efter bästa förmåga. Han fortsätter sina framstötar. Hon glider undan. Anförtror istället KJ sina känslor för karatetränaren. "Det är ju AB:s pappa", säger hon när KJ frågar om det är någon han känner. Men hur han än försöker att få VB på andra tankar, går det inte. Hon vet exakt var hon har KJ och misstänker inte för ett ögonblick att hans känslor för henne är på väg att gå överstyr. Och KJ är inte dummare än att han vet att han blir utnyttjad. När så VB sms:ar på natten till den 4 maj och säger att hon tänker komma och plugga, med betoning på att det bara gäller plugg och inget annat, blir han glatt överraskad. Just då kan han knappast veta att VB bestämt sig för (som jag tror) att spela MB ett spratt. Den 2 maj var VB vansinnig på MB, det visar de sms hon skickade efter det att han kört hem henne från karaten. Att MB säger att hon var glad när de skildes är kvalificerat trams. Hon var urförbannad på honom och trodde hon skulle kunna göra MB svartsjuk. Eller möjligen att få honom att fatta att hon minsann klarade sig utan MB och att hon hade andra killar som ställde upp.
*KJ fick naturligtvis klart för sig hur det verkligen låg till. Återigen blev han känslomässigt utnyttjad. Jag tror inte det behövdes särskilt många förflugna ord från VB för att få honom att tappa besinningen. KJ kan ha tänkt ungefär som så: Nu har du utnyttjat mig för sista gången. Kan inte jag få dig, ska ingen annan det heller...
*Som jag beskrivit det tidigare: Proppen gick på den 'harmlöse', unge mannen. Och tragedin är ett faktum...

Sant - bra post!

Blev det någonsin klart vem som hade FB-profilen Martin Något? Om det nu är KJ så ger han ju inte direkt intrycket att vara balans i sina poster fram till och med den 3e maj även om det bara är som han spyr ut sitt hat mot Schulman. Sen försvinner den som postar och har varit borta. Kanske ett tecken på att det är KJ som någon varit inne på i detta forum tidigare.

Jag misstänker dessutom att advokaten kan ha rått dem att ligga lågt för att inte utsätta familjen och Kristoffer själv för onödig exponering - samma advokat som tycks ha lyckats övertyga sin klient (och hans familj) om det meningslösa i att överklaga domen till HD.

*Ingen har väl egentligen uttalat att KJ skulle vara den svartsjuka typen? Men, det betyder ju inte att han inte kan ha dödat VB i ett anfall av svartsjuka/raseri?
*Om man läser fup noga, och främst då all sms-konversation, framgår det med all önskvärd tydlighet att KJ levde i en nedåtgående spiral där besvikelser och sorger avlöste varandra under åtminstone att halvår före mordet/dråpet.
*Jag har inga sidhänvisningar eller en exakt tidslinje nu, men det jag räknar upp här nedan hände alltså under månaderna före dråpet. Den som verkligen vill försöka förstå att t o m en kille som betraktas som harmlös, ja nästan menlös, av sin omgivning, faktiskt kan drabbas av en mental härdsmälta, bör ta sig en närmare titt.

*Strax före jul i december 2012 deltog VB och KJ på en fest tillsammans med några andra kompisar. Av sms-konversationerna efter festen framgår det att VB stannade kvar, medan KJ och en kamrat gick därifrån. VB hade senare traskat hem i -30 graders kyla och på kuppen tappat rösten. KJ förebrådde henne och sa att hon borde ha låtit honom skjutsa hem henne. Därefter följer en intressant ordväxling där det framgår att KJ (på festen) tydligen bedyrat henne sin kärlek. Han sms:ar och skriver att, jag menade allt jag sa. VB är sval. KJ trånar, som så många gånger förr. Förmodligen hade han fått nobben totalt och sett sina drömmar om ett förhållande med henne gå fullständigt i kras.
*Någonstans vid den här tiden sms:ar KJ med en kompis och säger att han är deprimerad. Han orkar inte äta eller gå ur sängen. Detta visar att det inte handlar om en munnens bekännelse. Exakt så, beter sig en djupt deprimerad människa. Och depression är en dödlig sjukdom.
*I februari händer detta med hunden. Oavsett hur hunden dog, gör händelsen honom inte gladare.
*Hans morfar eller farfar dör och det blir begravning. Ytterligare en känslomässig påfrestning.
*VB ringer från tid till annan och vill ha skjuts, låna pengar och/eller mat. Hon är fortfarande sval, mer än vän vill hon inte bli. Men KJ hoppas fortfarande - och han gör nya försök.
*Sedan får han nobben på sin ansökan till den grundläggande militärutbildningen. Det är inte särskilt svårt att förstå att han känner sig ännu mer misslyckad och deprimerad. Han är fullt på det klara med vad hans handikapp gör med honom och att han inte heller kommer att få se den militära drömmen gå i uppfyllelse.
*Så gör han ett försök att försonas med en tidigare flickvän. Han reser till henne och tror att allt ska vara precis som förr. Men så lätt går det inte. Hans drömmar om en gemensam framtid är så orealistiska att flickvännen blir skrämd. KJ vill nämligen gifta sig, skaffa hus på landet och djur. Han har t o m sett ut bröllopsringarna och visar bild på dem! När han inser att hans frieri ratas, faller han bildligt. Han parkerar sig i hennes soffa och tittar på teve, samt förser sig med allt ätbart som finns i skafferi och kylskåp. Förödmjukad reser han hem till Boden.

*VB sms:ar och vill ha hjälp med än det ena, än det andra. KJ ställer upp efter bästa förmåga. Han fortsätter sina framstötar. Hon glider undan. Anförtror istället KJ sina känslor för karatetränaren. "Det är ju AB:s pappa", säger hon när KJ frågar om det är någon han känner. Men hur han än försöker att få VB på andra tankar, går det inte. Hon vet exakt var hon har KJ och misstänker inte för ett ögonblick att hans känslor för henne är på väg att gå överstyr. Och KJ är inte dummare än att han vet att han blir utnyttjad. När så VB sms:ar på natten till den 4 maj och säger att hon tänker komma och plugga, med betoning på att det bara gäller plugg och inget annat, blir han glatt överraskad. Just då kan han knappast veta att VB bestämt sig för (som jag tror) att spela MB ett spratt. Den 2 maj var VB vansinnig på MB, det visar de sms hon skickade efter det att han kört hem henne från karaten. Att MB säger att hon var glad när de skildes är kvalificerat trams. Hon var urförbannad på honom och trodde hon skulle kunna göra MB svartsjuk. Eller möjligen att få honom att fatta att hon minsann klarade sig utan MB och att hon hade andra killar som ställde upp.
*KJ fick naturligtvis klart för sig hur det verkligen låg till. Återigen blev han känslomässigt utnyttjad. Jag tror inte det behövdes särskilt många förflugna ord från VB för att få honom att tappa besinningen. KJ kan ha tänkt ungefär som så: Nu har du utnyttjat mig för sista gången. Kan inte jag få dig, ska ingen annan det heller...
*Som jag beskrivit det tidigare: Proppen gick på den 'harmlöse', unge mannen. Och tragedin är ett faktum...

Se fetad text: du har helt rätt här. Vad gäller högfungerande autism...

Förenklat: Autism och adhd/add som dubbeldiagnos har som jag tidigare skrivit en tendens att ta udden av ytterligheterna i respektive diagnos. De är varandras motsatser i flera avseenden och kompletterar ofta varandra vilket ibland kan vara till fördel.
I KJ´s fall tycker han inte att det är någon idé att ringa - logiskt tänkande. Att han låter bli att argumentera och bli långrandig? Där kommer hans add in som en "räddare". Adhd/add är allt annat än rigid och betydligt mera social i sitt uttryck.