• 1
  • 2
2014-08-11, 01:13
  #1
Medlem
HerbertMarcuses avatar
Jag tnkte att vi kunde diskutera Immanuels Kants ider om "tinget i sig" i utbildande syfte. Fr jag r rtt sker, vgar jag pst, att det r rtt mnga som inte riktigt frstr det hr. Jag r en av dem. Det r det som trden r till fr, en kritisk - men pedagogisk - diskussion kring vad Kant menade med "tinget i sig" och vad hans metafysik gr ut p. En diskussion dr vi bde kan lra ut och ven ge perspektiv.

Till att brja med s kan jag brja skissa p hur jag frstr begreppet, varur ni som frstr er p Kant kan hjlpa mig (och andra) att frst det hela p korrekt stt. Som jag uppfattar det hela s menar Kant att vi inte kan f ngon objektiv, frutsttningsls, bild av verkligheten. Detta p grund av att vi inte kan komma t "tinget i sig", och "tinget i sig" r det som vi med frdel kan kalla fr en objektiv verklighet. En verklighet som existerar oberoende av mnniskans sinnen, sledes r inte Kant ngon fullstndig subjektivist som lutar sig t solipsistiska verklighetsuppfattningar. Men vi kan som sagt inte komma t "tinget i sig", allts: s som den objektiva verkligheten r i sig sjlvt utan mnskligt medvetande. Detta p grund av att vi mste kunna kategorisera verkligheten fr att frst den. Utan skdningsformerna, begrepp ssom lngd, form, avstnd, frg, lukt, bredd, storlek, s kan vi inte urskilja tingen frn varandra och uppfatta dem. Vi mste allts sortera vra sinnesintryck fr att ht f ngon verklighetsuppfattning alls. Utan skdningsformerna s skulle vi inte kunna frst ngonting alls, men med skdningsformerna s kan vi inte heller se "tinget i sig" d vr perception styrs av vr prioritering och sortering.

P s vis kan vi inte f ngon direkt kunskap om omvrlden, utan kunskapen blir subjektiv. Och p grund av detta s r Kant mer intresserad av epistemologin -- till skillnad frn senare fenomenologer som r intresserade av ontologin (Husserl, Heidegger, Sartre) -- d det r underskandet av hur vi vet ngot som vi kan f fram sanningar och riktig kunskap om verkligheten, d "tinget i sig" r fr oss frmmande.

Denna metafysik kan i viss mn, lite motsgelsefullt kanske, bevisas empiriskt. Om vi ska delvis tro p Sapir-Whorf-hypotesen, att sprket styr vrt stt att tnka och uppfatta vrlden, s blir det tydligt att vr perception inte r ren och objektiv. Den r inte frutsttningsls. Dr en 1400-talsmnniska i Sverige ser tv nyanser av rd s ser vi samtida svenskar tv distinkta egna frger, nmligen rosa och rd. Vr sprkliga struktur och stt att begripliggra vrlden (diskurs) formar vrt stt att uppfatta tingen och vi hamnar ytterliga lngre ifrn "tinget i sig".

Vid det hr laget fr ni grna rtta mig om jag har fel. Men frgan som jag stller mig r vad det hr har med det rena frnuftet som Kant mnade att underska. r det s att han ville gra oss medvetna om hur varken frnuftet eller erfarenheten kan avgra hur verkligheten r? Fr frnuftet kan inte p egen hand ta reda p "tinget i sig" men andra sidan s kan inte erfarenheterna det heller d vi inte har ngon direkt, frutsttningsls, uppfattning om "tinget i sig". Jag tycker det hr r en rtt spnnande filosofi d det frutstter att vi mste reflektera mer ver hur vi fr kunskap om vrlden; genom att kritiskt granska skdningsformerna s kan vi n kunskap om deras begrnsningar.

Men hur ska denna kunskap ns? Hur ska vi bygga kunskap om vi inte kan f verkligt grepp om "tinget i sig"? r det intersubjektivitet som r lsningen?

Vad r era sikter om Kants "tinget i sig" och hans filosofi? Skulle vara intressant att diskutera detta med kunniga i mnet.
Citera
2014-08-11, 01:55
  #2
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbertMarcuse

Denna metafysik kan i viss mn, lite motsgelsefullt kanske, bevisas empiriskt. Om vi ska delvis tro p Sapir-Whorf-hypotesen, att sprket styr vrt stt att tnka och uppfatta vrlden, s blir det tydligt att vr perception inte r ren och objektiv. Den r inte frutsttningsls. Dr en 1400-talsmnniska i Sverige ser tv nyanser av rd s ser vi samtida svenskar tv distinkta egna frger, nmligen rosa och rd. Vr sprkliga struktur och stt att begripliggra vrlden (diskurs) formar vrt stt att uppfatta tingen och vi hamnar ytterliga lngre ifrn "tinget i sig".

Liknande hypoteser dyker upp inom antropologin. Men det visar sig att folk som inte har ngon inbyggd grammatik fr tid, som tempus, kan prata om freteelser som igr och i morgon nd. Skert pverkas vi av sprket, men det hindrar oss knappast frn att uppfatta frgnyanser lngt bortom det sprkliga.

Jag ser skdningsformerna som liggande nra sinnena, och med sinnena betraktar vi verkligheten. All erfarenhet av verkligheten r slunda subjektiv i den mening av den sker genom observationer, och tinget-i-sig r inte bara otkomligt, den r ett hjrnspke, ngot som inte finns.

ven Kants syntetiska satser a priori r hjrnspken som inte finns. Det finns inga frdiga sanningar av det slaget, som inte r beroende av hur vrlden r.

Idag r dessa saker allt mer uppenbara tack vare modern teoretisk fysik och modern kosmologi. Dvs sdant som observationens roll i kvantfysiken, och vr plats i ett multiverse dr ven naturlagarna skiftar. Men p Kants tid var det inte lika uppenbart.

Jag vet inte riktigt vad Kant har fr relevans idag, eller varfr det r intressant med hans hjrnspken. Sjlv tilltalas jag mer av Hegels syn p saken

[edit: satte Hegel-stycket inom spoiler, d ingen bett om Hegel i en Kanttrd.]
__________________
Senast redigerad av BaalZeBub 2014-08-11 kl. 02:10.
Citera
2014-08-11, 02:07
  #3
Medlem
particulum1s avatar
Fr mig lter det som han frsker frklara den fundamentala naturen i alla ting,
det som sterlndska traditioner kallar "buddha-nature". "Embryot" frn dr allt vxer eller manifesterar sig ifrn.

Fr att bli medveten om denna natur eller verklighet enligt sterlndska traditioner krvs ett "Luminous mind", ett renat sinne, ett sinne som ej r ockuperat av tankar, knslor eller ego. Vilket i sig gr tolkningen obeskrivlig med ord och enbart en subjektiv upplevelse.

Jag har ven sttt p i diverse sjlvlitteratur jag har lst ett mne som kallas kvantpsykologi (vilket idag rknas som pseudovetenskaplig teori) som ocks r vldigt nra i sin beskrivning p detta. Men ter s blir oftast slutsatsen nr man grver s djupt man kan i detta att det frblir ngonting man inte kan beskriva med ord och inte frst med ett tankekoncept utan bara bli medveten om.
Citera
2014-08-11, 07:39
  #4
Medlem
Jag r vertygad om att ni kommer att finna inlggen p dessa tv Flashback-sidor givande fr er diskussion:

Inlgg om Kants Tingen-i-sig (del 1)
(FB) Ser vi samma frger?

Inlgg om Kants Tingen-i-sig (del 2)
(FB) Ser vi samma frger?

Avser dialogen mellan skribenterna GudsSon och Onitic!
Citera
2014-08-11, 13:27
  #5
Medlem
HerbertMarcuses avatar
Jag undrar om jag ska tolka det hr som att jag har frsttt Kants ider? Ingen har n s lnge klagat i varje fall.

Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Liknande hypoteser dyker upp inom antropologin. Men det visar sig att folk som inte har ngon inbyggd grammatik fr tid, som tempus, kan prata om freteelser som igr och i morgon nd. Skert pverkas vi av sprket, men det hindrar oss knappast frn att uppfatta frgnyanser lngt bortom det sprkliga.

Det var drfr jag skrev "delvis", problemet med Sapir-Whorf-hypotesen r ju att den rimligen borde omjliggra att sprk ht uppkommer och att sprk utvecklas. Hur ska sprk kunna utvecklas om sprket samtidigt frn brjan begrnsar vrt tnkande och vra horisonter? Var kommer spontaniteten och kreativiteten in i bilden?

Min pong var mer bara att vi kan observera att vi p kulturellt sett kan ha olika stt att betrakta vrlden och att vi sledes inte har ngon direktkontakt -- om vi jmfr kulturer emellan -- med "tingen i sig".

Citat:
Jag ser skdningsformerna som liggande nra sinnena, och med sinnena betraktar vi verkligheten.

Jag kan inte riktigt hlla med hr. Visst, det r genom sinnena som vi fr en verklighetsuppfattning. Det r genom sinnena vi kan frst vrlden och det r sinnena vi till stor del fr frlita oss p. Men skdningsformerna kan inte helt reduceras till enkla sinneserfarenheter; de r verktyg fr att gra sinnena begripliga. Som exempel: lt oss sga att du kan se, du har en syn och frstr att det finns en vrld framfr dig nr du har gonen ppna, men du kan samtidigt inte urskilja ett fenomen frn ett annat, en bordslampa ter sig se ut likadan som ett berg eller som en barnvagn, d kan du se -- du har sinnet -- men du kan samtidigt inte gra ngonting vettigt med ditt sinnesintryck frn gonen. Och samma sak gller om du kan hra, dvs, du frstr att det finns ljud och du frstr skillnaden mellan ljud och avsaknad av ljud, men samtidigt inte kunna avgra avstndet till ljudkllan. Allts, du skulle inte mrka om ljudet kom ifrn tv kilometers hll eller frn tv centimeter frn ditt ra.

Sinnen och skdningsformerna gr visserligen hand i hand, men sinnena r inte lika beroende av skdningsformerna som skdningsformerna r av sinnet. Det vore mjligt, teoretiskt sett, att ha ett sinne med begrnsade skdningsformer, liksom de jag skissat hr ovan, om n att sinnet skulle vara vldigt annorlunda frn det vi r vana vid. Medvetande, som sinnena ger, r inte detsamma som den information de ger oss. Just drfr r vl nd skdningsformerna bde all kunskaps ursprung samtidigt som vi, de som besitter dessa skdningsformer, r de som skaffar all denna kunskap. Och d blir givetvis problemet fljande: hur vet vi inte om just det vi skdar sger oss mer om vrt frhllande till det skdade, om vr frmga att skda, n vad det sger om det skadade? ("tinget i sig")

Citat:
All erfarenhet av verkligheten r slunda subjektiv i den mening av den sker genom observationer, och tinget-i-sig r inte bara otkomligt, den r ett hjrnspke, ngot som inte finns.

Dtiden r ocks otkomligt, liksom framtiden, men r vl inte ett hjrnspke fr det? Det jag inte frnimmer r fr mig ocks otkomligt, men inte r vl mnens baksida ett hjrnspke fr mig? "Tingen i sig" belyser just problemet med den objektiva verkligheten, som den r i sin mest objektiva form helt fri frn mnskligt frstnd, missfrstnd och ider, och hur vi aldrig kan n kunskap om den fastn vi mste frutstta att den finns (om vi ska tro p att det existerar en verklighet bortom vra ider och sinnen).

Citat:
ven Kants syntetiska satser a priori r hjrnspken som inte finns. Det finns inga frdiga sanningar av det slaget, som inte r beroende av hur vrlden r.

Hur menar du hr? Eller kanske frst och frmst: hur menar Kant?
Citera
2014-08-11, 13:32
  #6
Medlem
HerbertMarcuses avatar
Citat:
Ursprungligen postat av particulum1
Fr mig lter det som han frsker frklara den fundamentala naturen i alla ting,
det som sterlndska traditioner kallar "buddha-nature". "Embryot" frn dr allt vxer eller manifesterar sig ifrn.

Fr att bli medveten om denna natur eller verklighet enligt sterlndska traditioner krvs ett "Luminous mind", ett renat sinne, ett sinne som ej r ockuperat av tankar, knslor eller ego. Vilket i sig gr tolkningen obeskrivlig med ord och enbart en subjektiv upplevelse.

Jag har ven sttt p i diverse sjlvlitteratur jag har lst ett mne som kallas kvantpsykologi (vilket idag rknas som pseudovetenskaplig teori) som ocks r vldigt nra i sin beskrivning p detta. Men ter s blir oftast slutsatsen nr man grver s djupt man kan i detta att det frblir ngonting man inte kan beskriva med ord och inte frst med ett tankekoncept utan bara bli medveten om.

Som jag frstr det sysslar fenomenologin just med medvetandet och hur tingen (fenomenen) framstlls i medvetandet, och som jag frstr det pminner det mycket om buddhistiskt filosofi. Kant var dremot inte intresserad av varat, dvs ontologin, och hur detta vara gr sig i medvetandet utan han var mer kunskapsteoretiskt lagd. Faktum r ju det att han verkar se "tingen i sig" som omjliga att f ngon som helst kunskap om, varfr han fokuserar mer p hur vi kan f kunskap.

Jag r andra sidan inte srskilt imponerad av distinktionen mellan ontologi och epistemologi i fenomenologin: varfr skulle underskandet av hur fenomen uppenbarar sig i vrt medvetande vara en ontologisk underskning fri frn epistemologiska problem? En ontologisk underskning r vl knappast fri frn skdningsformerna, eller?

Men ngon som kan det hr med filosofi fr grna frklara vad skillnaden mellan Varat och "tingen i sig" ligger... ja, frutom det uppenbara att Varat av fenomenologer anses kunna underskas.

Citat:
Ursprungligen postat av jagesnyggast
Jag r vertygad om att ni kommer att finna inlggen p dessa tv Flashback-sidor givande fr er diskussion:

Inlgg om Kants Tingen-i-sig (del 1)
(FB) Ser vi samma frger?

Inlgg om Kants Tingen-i-sig (del 2)
(FB) Ser vi samma frger?

Avser dialogen mellan skribenterna GudsSon och Onitic!

Tack fr tipset, jag fr stta igng och lsa det dr nr jag har tid. Tack
Citera
2014-08-11, 13:46
  #7
Medlem
particulum1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbertMarcuse
Som jag frstr det sysslar fenomenologin just med medvetandet och hur tingen (fenomenen) framstlls i medvetandet, och som jag frstr det pminner det mycket om buddhistiskt filosofi. Kant var dremot inte intresserad av varat, dvs ontologin, och hur detta vara gr sig i medvetandet utan han var mer kunskapsteoretiskt lagd. Faktum r ju det att han verkar se "tingen i sig" som omjliga att f ngon som helst kunskap om, varfr han fokuserar mer p hur vi kan f kunskap.

Ok, ja hur man fr kunskapen runt fenomenet och hur kunskapen ska klassas r jag dessvrre inte s bra p att frklara. Tnker jag efter lite r nog det jag faktiskt ocks frsker frst till strre delen i sterlndska traditioner.

Citat:
Jag r andra sidan inte srskilt imponerad av distinktionen mellan ontologi och epistemologi i fenomenologin: varfr skulle underskandet av hur fenomen uppenbarar sig i vrt medvetande vara en ontologisk underskning fri frn epistemologiska problem?

Det r det nog inte egentligen, problemet i kunskapsteorin (epistemologiska)finns ju uppenbarat att vi ej, just nu hr i denna trd, kan frst oss p hur kunskapen fs, delas in eller "extraheras". Med andra ord, fri frn problem r inte den ontologiska underskningen.

Vet inte om jag tolka din frga rtt, knde mig lite osker p mitt svar.
__________________
Senast redigerad av particulum1 2014-08-11 kl. 13:55.
Citera
2014-08-11, 17:09
  #8
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbertMarcuse

Jag kan inte riktigt hlla med hr. Visst, det r genom sinnena som vi fr en verklighetsuppfattning. Det r genom sinnena vi kan frst vrlden och det r sinnena vi till stor del fr frlita oss p. Men skdningsformerna kan inte helt reduceras till enkla sinneserfarenheter; de r verktyg fr att gra sinnena begripliga. Som exempel: lt oss sga att du kan se, du har en syn och frstr att det finns en vrld framfr dig nr du har gonen ppna, men du kan samtidigt inte urskilja ett fenomen frn ett annat, en bordslampa ter sig se ut likadan som ett berg eller som en barnvagn, d kan du se -- du har sinnet -- men du kan samtidigt inte gra ngonting vettigt med ditt sinnesintryck frn gonen. Och samma sak gller om du kan hra, dvs, du frstr att det finns ljud och du frstr skillnaden mellan ljud och avsaknad av ljud, men samtidigt inte kunna avgra avstndet till ljudkllan. Allts, du skulle inte mrka om ljudet kom ifrn tv kilometers hll eller frn tv centimeter frn ditt ra.

Sinnen och skdningsformerna gr visserligen hand i hand, men sinnena r inte lika beroende av skdningsformerna som skdningsformerna r av sinnet. Det vore mjligt, teoretiskt sett, att ha ett sinne med begrnsade skdningsformer, liksom de jag skissat hr ovan, om n att sinnet skulle vara vldigt annorlunda frn det vi r vana vid. Medvetande, som sinnena ger, r inte detsamma som den information de ger oss. Just drfr r vl nd skdningsformerna bde all kunskaps ursprung samtidigt som vi, de som besitter dessa skdningsformer, r de som skaffar all denna kunskap. Och d blir givetvis problemet fljande: hur vet vi inte om just det vi skdar sger oss mer om vrt frhllande till det skdade, om vr frmga att skda, n vad det sger om det skadade? ("tinget i sig")
Jag r inte s insatt i Kant, s mitt svar hr r ganska begrnsat.


Jag r osker p vad som mer precist menas med skdningsformer ovan. Kanske r distinktionen mellan sinnen och skdningsformer felaktig.

Om vi med sinnen menar hur vr perception representeras i hjrnan ( idag r vi ngorlunda skra p att detta sker genom komplexa mnster av signalerande neuroner), och med skdningsformer menar hur vi t ex kan "urskilja ett fenomen frn ett annat", s r de samma sak. Syncentra i hjrnan analyserar ju noga vilka rrelser som vi 'ser'. Det r centralt fr hrseln att lokalisera saker.

Det ser ibland ut som om du menar att hela denna frstelse r formad av sprket och av kulturen. Mot det satte jag exemplet med frgnyanser:
"Skert pverkas vi av sprket, men det hindrar oss knappast frn att uppfatta frgnyanser lngt bortom det sprkliga."

Sjlv upplever jag att strre delen av mitt sinne r utomsprkligt. Musik r t ex mitt strsta intresse, och jag knner det som att musik r ett 'sant' stt att uppleva vrlden. Men jag kan rtt litet musikteori, och den musikteori jag knner r helt otillrcklig fr att beskriva min upplevelse av musik. P samma stt kan jag hantera sprk, men r i regel ointresserad av grammatik. Jag uppskattar naturen, men kan bara namnet p ngra f trd. Men i alla dessa fall kan jag via sinnena och mitt medvetande uppleva mycket komplicerade dynamiska strukturer.

Angende vr frmga att uppfatta frgnyanser lngt bortom vad vi har sprk fr:
"Imagine Im holding color swatches of two similar shades of green up in front of you. Theres a difference between the two shades, but its barely noticeable. (The technical term sometimes used by experts in psychophysics is JND, or just noticeable difference. The JND is a statistical distinction, not an exact quantity.) The two shades (Ill call them Green No. 24 and Green No. 25) are the nearest possible neighbors on the color chart; theres no shade of green between them that you could discriminate. Now I put my hands behind my back, mix the swatches, and hold one up. Is it Green No. 24 or Green No. 25? The interesting discovery is that conscious perception alone does not enable you to tell the difference. This means that understanding consciousness may also involve understanding the subtle and the ultrafine, not just the whole.

We now must move from the global to the more subtle aspects of consciousness. If it is really true that some aspects of the contents of consciousness are ineffableand many philosophers, including me, believe this to be the casehow are we going to do solid scientific research on them? How can we reductively explain something we cannot even talk about properly?"
frn Thomas Metzingers bok The Ego Tunnel
Citera
2014-08-11, 17:20
  #9
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbertMarcuse

Hur menar du hr? Eller kanske frst och frmst: hur menar Kant?

Jag skrev: "ven Kants syntetiska satser a priori r hjrnspken som inte finns. Det finns inga frdiga sanningar av det slaget, som inte r beroende av hur vrlden r. "

Svenska wikipedia r inte s plitlig, men lt oss brja dr.
"Nr vi undersker vr vrld, gr vi detta utifrn en rad grundantaganden om verkligheten, som ter sig ndvndiga men nd icke bevisbara. Dessa grundantaganden betecknade han som syntetiska satser a priori och frgade sig hur de var mjliga. Hur kan vi till exempel sga att "alla hndelser har en orsak" nr det varken r analytiskt sant eller aposterioriskt, det vill sga empiriskt, verifierbart? I sitt verk Kritik av det rena frnuftet gr Kant till botten med den erfarenhetsoberoende frnufts- eller frstndsfrmgan. Hans uttalade ml r att flla ett avgrande i den synbara konflikten mellan rationalister och empirister angende kunskapens ursprung, och resultatet blir en medelvg: det finns rena frnuftsider, men endast som regulativa principer i erfarenhetens tjnst. Han konstaterar att tid, rum, orsakssamband och andra fr den empiriska vrlden obligatoriska element inte kan existera som oberoende verklighet, utan endast som former fr mjlig erfarenhet."

Jag menar att exakt motsatsen gller. Vi lever just nu i en vrld som uppfyller villkoren fr att vara ngorlunda regelbunden, s att vi kan tala om kausalitet, allts orsak och verkan. Det hade inte behvt vara s.

Tid och rum r vldigt specifika, vi knner dem t ex som den ganska underliga rumtiden i Einsteins generella relativitetsteori. I strngteorins landskap av olika vrldar r vr rumstid i sjlva verket 10- eller 11-dimensionell, och kan se ut p nstan hur mnga stt som helst. Vi befinner oss i en vlrd dr planeter rr sig i tredimensionella banor och tiden tycks g 'framt'. Det hade kunnat vara helt annorlunda.

Det existerar helt enkelt inga syntetiska satser ( "sats vars sanning eller falskhet inte r bestmd redan av meningen hos de i satsen ingende orden, oberoende av hur det i vrigt frhller sig i vrlden" http://www.ne.se/syntetisk-sats) a priori ( "a priori
a priori, oberoende av erfarenhet eller bevisning. " ocks ne. )
Citera
2014-08-11, 17:32
  #10
Bannlyst
Vi har ju trden om frger. Dr framgr det vldigt klart att "frg" r ngot som uppstr i hjrnan. Tinget i sig har ingen frg. Men verhuvudtaget r varseblivningsformerna tid/rum, orsak/verkan, enhet/mngfald subjekt/objekt etc ocks ngot som man kan se som rent subjektivt.
Citera
2014-08-11, 17:42
  #11
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av particulum1
Fr mig lter det som han frsker frklara den fundamentala naturen i alla ting,
det som sterlndska traditioner kallar "buddha-nature".

Kan det finnas ett samband? Tanken har aldrig slagit mig, men det r ju en intressant id.

Buddhismen talar om en nrmast transcendent kunskap, bortom alla strukturer. Fr de stndigt skiftande strukturerna r bara tomhet. Form is emptiness, emptiness is form

http://buddhism.about.com/od/mahayan...eart-sutra.htm
Red Pines versttning med kommentarer som nmns dr rekommenderas.

Skulle det 'bortom' som sks med mantrat i slutet vara tinget-i-sig? Som sagt, intressant id.
Citera
2014-08-11, 17:56
  #12
Medlem
particulum1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Kan det finnas ett samband? Tanken har aldrig slagit mig, men det r ju en intressant id.

Buddhismen talar om en nrmast transcendent kunskap, bortom alla strukturer. Fr de stndigt skiftande strukturerna r bara tomhet. Form is emptiness, emptiness is form

http://buddhism.about.com/od/mahayan...eart-sutra.htm
Red Pines versttning med kommentarer som nmns dr rekommenderas.

Skulle det 'bortom' som sks med mantrat i slutet vara tinget-i-sig? Som sagt, intressant id.

Hehe ja, du frklara det nog alldeles utmrkt.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in