Citat:
Jo, visst, det skulle bara slås lite grann med den där hammaren.
Inte visste bruden att det kunde vara direkt livsfarligt att drämma någon i skallen med
ett sånt harmlöst verktyg. Det var något nytt som hon fick lära sig denna dag.
Hon var lite rädd för tjejen som envisades med att hålla fast vid killen som inte visste
sitt bästa och uteslutande ägnade sig åt just henne, Jonna H. som var den rätte för honom,
men inte räddare än att hon ville snacka ut kl. 6.30 på morgonen med rivalen.
Hammaren hade nog förresten kommit med av misstag. Det var nog en baguett hon egentligen
skulle medfört. Inte lätt så där i arla morgonstund, det kan bli fel med ett och annat.
Nåväl, nu var i alla fall hammaren med och det visade sig att rivalen inte alls var direkt
sugen på en pratstund. Hon blev istället riktigt arg och kanske bar hand på stackars Jonna.
Och Jonna blev rädd och värjde sig lite med just lilla hammaren. Sen råkade den hamna
lite väl många gånger i skallen på LL. Men inte var det alltså meningen att det skulle
gå så illa att denne föll ner till golvet och började stöna av smärta och blöda väl mycket.
Det skulle ju bara misshandlas lite lätt i värsta fall, inte mer än så.
Besökaren greps av panik och även ett stort, stort medlidande.
Hon kunde inte bara stå där och se flickan ligga och lida. Som i en dimma vandrade
hon ut i köket och vips hade hon en kökskniv i näven. Huggen som snart följde var hon
närmast helt omedveten om. Nu när den dumma hammaren som följt med skadat
så allvarligt, vilket ju absolut alltså INTE VAR MENINGEN, så gällde det bara att visa
lite empati och förkorta detta hemska lidande.
Jo, visst, ingen tvekan - Jonna döms på sin höjd till dråp.
Styckningen är ingenting särskilt försvårande i sig. Det är ju sånt som liksom blir nödvändigt,
ett rationellt handlande, en liten vanlig transportstyckning, sker lite då och då.
Man får se det lite ur de stackars gärningsmännens perspektiv också.
De vill ju inte inledningsvis åka fast förstås och då blir dylikt följdriktigt.
Att unga damen gav upp hela skiten och överlämnade sig till farbror Blå sent på kvällen
ska naturligtvis räknas henne till fördel.
Det blir nog bara vållande till annans död när allt kommer omkring. Eller går hon fri helt.
Det kanske blir med henne som den här 22-åringen:
Det går inte att bortse från att 22-åringen vid gärningsögonblicket på grund av en kraftigt förvrängd och bisarr väldsbild och i ett psykotiskt tillstånd varit omedveten om sin omgivning och sitt handlande. Det kan således inte förutsättas att han haft uppsåt. 22-åringens tankevärld vid gärningen har inte kunnat rekonstrueras och åklagaren har inte förmått att genom utredningen styrka att det är ställt utom rimligt tvivel att 22-åringen handlat med uppsåt.
http://www.aftonbladet.se/incoming/article19239579.ab
(Spåras det händelsevis någon ironisk tendens i detta inlägg så är det i så fall helt oavsiktligt...
)
Inte visste bruden att det kunde vara direkt livsfarligt att drämma någon i skallen med
ett sånt harmlöst verktyg. Det var något nytt som hon fick lära sig denna dag.
Hon var lite rädd för tjejen som envisades med att hålla fast vid killen som inte visste
sitt bästa och uteslutande ägnade sig åt just henne, Jonna H. som var den rätte för honom,
men inte räddare än att hon ville snacka ut kl. 6.30 på morgonen med rivalen.
Hammaren hade nog förresten kommit med av misstag. Det var nog en baguett hon egentligen
skulle medfört. Inte lätt så där i arla morgonstund, det kan bli fel med ett och annat.
Nåväl, nu var i alla fall hammaren med och det visade sig att rivalen inte alls var direkt
sugen på en pratstund. Hon blev istället riktigt arg och kanske bar hand på stackars Jonna.
Och Jonna blev rädd och värjde sig lite med just lilla hammaren. Sen råkade den hamna
lite väl många gånger i skallen på LL. Men inte var det alltså meningen att det skulle
gå så illa att denne föll ner till golvet och började stöna av smärta och blöda väl mycket.
Det skulle ju bara misshandlas lite lätt i värsta fall, inte mer än så.
Besökaren greps av panik och även ett stort, stort medlidande.
Hon kunde inte bara stå där och se flickan ligga och lida. Som i en dimma vandrade
hon ut i köket och vips hade hon en kökskniv i näven. Huggen som snart följde var hon
närmast helt omedveten om. Nu när den dumma hammaren som följt med skadat
så allvarligt, vilket ju absolut alltså INTE VAR MENINGEN, så gällde det bara att visa
lite empati och förkorta detta hemska lidande.
Jo, visst, ingen tvekan - Jonna döms på sin höjd till dråp.
Styckningen är ingenting särskilt försvårande i sig. Det är ju sånt som liksom blir nödvändigt,
ett rationellt handlande, en liten vanlig transportstyckning, sker lite då och då.
Man får se det lite ur de stackars gärningsmännens perspektiv också.
De vill ju inte inledningsvis åka fast förstås och då blir dylikt följdriktigt.
Att unga damen gav upp hela skiten och överlämnade sig till farbror Blå sent på kvällen
ska naturligtvis räknas henne till fördel.
Det blir nog bara vållande till annans död när allt kommer omkring. Eller går hon fri helt.
Det kanske blir med henne som den här 22-åringen:
Det går inte att bortse från att 22-åringen vid gärningsögonblicket på grund av en kraftigt förvrängd och bisarr väldsbild och i ett psykotiskt tillstånd varit omedveten om sin omgivning och sitt handlande. Det kan således inte förutsättas att han haft uppsåt. 22-åringens tankevärld vid gärningen har inte kunnat rekonstrueras och åklagaren har inte förmått att genom utredningen styrka att det är ställt utom rimligt tvivel att 22-åringen handlat med uppsåt.
http://www.aftonbladet.se/incoming/article19239579.ab
(Spåras det händelsevis någon ironisk tendens i detta inlägg så är det i så fall helt oavsiktligt...
)Men snälla. För f-n... detta exempel...
På vilket sätt kan det liknas med JH och det som skedde i Askersund???
Vad är det intelligenta tråden mellan dessa två fall?
Missahandel vs dråp/mord.
Misshandel av en intagen vs JH som dödat en rival.
Jisses
