Enda tråden för debatt om debattörerna i F&J

Skulle vara kul att veta varifrån det här behovet av att kalla såna som har en annan åsikt än man själv för oärlig, osaklig, ohederlig, oförmögen att debattera, debatterar som femåringar o. s. v.

Förutom alla du är dum i huvudet, du är psykstörd, du har inget liv, du är fet och ful och din man vill inte ha dig, ta livet av dig o. s.v.

När man har berättat det, vad tror man händer sen, vad vill man uppnå? Mer än att de ska sluta skriva? Eller kanske det räcker?

Att man sen i en annan tråd sitter och kallar folk för indirekta mördare för att nån har tagit livet av sig blir liksom bara.... ja, jag vet inte vad.

Det är väl somligas uppfattning om "saklighet" helt enkelt.

Men tänker man att om man berättar för nån annan att den är oärlig, osaklig och oförmögen att debattera så kommer den att göra vaddå?

Ärligt talat hänger jag inte med i många av de diskussioner Micro deltar i, det blir för invecklat och hänvisas hit och dit och det ska länkas och bevisas och motbevisas och jag fattar inte hur hon orkar, faktiskt. Det är ju så många som är på och hackar också och långtifrån alla med ärliga metoder så att säga, och en hel del (får man känslan av) med gammalt groll ifrån andra diskussioner som tar tillfället i akt att nypa till. Det varierar ju väldigt mellan att försöka slå fakta i huvudet och vedervärdiga personangrepp och hon är en jävel på att hitta fakta att slå tillbaka med och på att låta personangreppen studsa.

Hur tänker du dig att den där ärligheten ska se ut? Ska du gå in i en hetsig diskussion mot Micro och säga till hennes debattmotståndare att nu får de fan skärpa till sig? I såna fall kommer du att bli feminist och quisling på stubben och för all framtid, bara så du vet!

Det kan finnas en medelväg fast du inte ser den. Jag föredrar nog såna som letar efter medelvägar framför såna som ska ha sin egen vilja fram till varje pris. Jag vet inte riktigt varför du tycker att det ena är ärligare än det andra, det tycker inte jag.

Och när man skriver att nån borde ta livet av sig. Tror man att den ska gå och hoppa nånstans då?

Ja, det där undrar jag också. Tycker mest att det är extremt oempatiskt att skriva en sådan sak. Men vad vill man faktiskt få ut av det?

Nu var det länge sedan jag själv fick höra något sådant. Men när jag var ny här så var det vardagsmat. Fick nog höra det någon gång om dagen. Och anledningen: Jag var manlig feminist.

Något jag tycker kan vara ganska trist är de här vanliga urspårningarna som sker innan en tråd ens hinner börja som jag tyckt att bland annat micro ibland gjort sig skyldig till.

Tänker på två trådar rakt av, dels en tråd som handlade eller skulle ha handlat om hur det kom sig att killar oftast är mer insnöade med sina hobbies. Dvs det där fenomenet att det är vanligare att vissa killar nördar in och sätter sig in och lägger ner otroligt mycket tid på något intresse, oavsett om det är andra världskriget eller rollspelande eller något mer tekniskt. Inget konstigt med det, trodde att det var något som de flesta hade upplevt eller kände till. Men istället för en intressant diskussion om fenomenet i sig, vad det kunde tänkas bero på osv så blev tråden helt utspårad och den diskussionen kunde aldrig starta trots att några försökte utan det började postas en jävla massa anekdotiska inlägg och länkar om att det här absolut inte på något vis ens stämde utan bara var inbillning. Till saken hör det att tråden inte var en av de där, män är bäst och har uppfunnit allting tråden och sliddjuren ska vara tysta, utan bara en reflektion över fenomenet i sig. Det hade kunnat bli en diskussion om hur det här kom sig. Hur man kunde få tjejer att intressera sig liknande, diskussion om makerrörelsen eller vad som helst, men alla som var intresserade av en vettig diskussion skrämdes bort av det där bombardemanget och väderkvarnsbråket där Micro skulle bevisa att det inte ens existerade en större nördkultur hos män.

Lite liknande var tråden om idolhysteri bland unga tjejer nyligen. TS undrade mest över fenomenet i sig, men tråden kom istället att handla om att vuxna mäns fotbollsintresse och fotbollsvåld kostade mer pengar och att överåriga vita män som nördar in på Bruce Springsteen sågs med stor respekt i samhället (vilket jag inte riktigt håller med om). Så samma sak hände där .

Kan inte riktigt förstå det där. Om någon startar en tråd om att det är fler tjejer som är intresserade av handarbete så inte fan skulle jag börja förstöra tråden genom att försöka bevisa att det inte alls stämmer, posta länkar på killar som stickar osv. Man kan väl diskutera varför istället, biologi eller tradition osv. Jag förstår inte denna automatiska försvarsställning och anfall är bästa försvar taktik, inte fan tar jag en sån tråd som påhopp på mig som man och någon sorts insinuation att jag som kille är en sämre människa för att det kön jag tillhör inte har stor representation inom någon viss hobby.

Kan du lanka till dessa tradar ?

Vill du att vi skall tycka synd om dig lilla gumman så gör vi det. Awwww stackars dig!

Faktum är att det gör det inte - skillnaden är att manliga intressen räknas som hobbies och kultur - kvinnliga som trams och ovidkommande eftersom män inte delar deras intressen på olika områden.



Ja - att peka ut tonårstjejer och bortse från hur mäns - vuxna mäns - idol yttringar tar sig uttryck blir bara ännu en tråd där anti-feminister skall definiera kvinnor utifrån mallen - män är bättre än kvinnor.

Det som skulle ske då är att tråden skulle fyllas med exempel på vad män gjort inom området - och vilka som minsann producerar garnet ... Vi skulle alltså hamna bland australiens fårfarmare för att få veta hur tacksamma kvinnor skall vara mot män och deras insatser.

Ett exempel på hur tråd om kvinnor snabbt spårar ur och börjar handla om mäns förträfflighet istället:
(FB) Viktigaste en kvinna har gjort för mänskligheten?

ärligt: Ok, det köper jag.


ärligt: Fakta hör bara ibland ihop med Micro och studsa kan du byta mot ignorera eller vara osaklig och oärlig.


ärligt:
Direkta fel och överdrifter kan vem som helst påpeka. Jag ser det inte som ett krav att alltid göra så, men det är naturligt att göra ibland. Det känns helt enkelt rätt, och nej, man är ingen quisling för att man letar sanning. Det är just den biten och det tänket, som jag avskyr bland många feminister. Kanske är det kvinnliga könet för svagt för sådant?

ärligt: OK. I fall det finns en medelväg som jag inte ser, är det bara bra ifall någon öppnar mina ögon.