Kvinnan som anklagade kändis för våldtäkt frias

Jag anser absolut att man kan anmäla ett brott som man avstått från att anmäla på grund av relationen med personen - varför inte?

Om man nu våldtar någon man har en relation till och denne senare anmäler anser jag att man gjort sitt drag och får stå sitt kast. Det finns ett skäl till att preskriptionstiderna är så pass långa som de är för vissa brott - och att man inte skiljer dem i en anmälningstid och utredningstid.

Jag är ledsen, men jag kan verkligen inte se att rätten anser att det är hans fel att hon anmälde honom för våldtäkt. Det ser inte ut så för mig hur jag än läser. Jag tycker ju t.o.m. att "Tingsrätten bedömer att kvinnan kanske aldrig hade polisanmält Matti Berenett om han inte avslutat deras kontakt." ska tolkas som att tingsrätten ser risken för att hennes anmälan kan vara en ren hämndaktion. Hur skulle det kunna vara hans fel att kvinnan hämnas för att han gör slut? Jag fattar inte.

Han har utnyttjat hennes beundran i viss mån - ja, det kanske han har, säger rätten, men inte mer än så. Det kan ju mycket väl vara väldigt dumt av rätten att säga så överhuvudtaget, ibland pladdras det dumheter i domar tycker jag, men jag ser ändå inte det du ser, att detta skulle innebära att rätten anser att hennes anmälan är hans fel.

I båda fallen har man alltså kommit fram till att man ska fria pga att det inte går att bevisa något. Det verkar vettigt för mig.

Mm, men jag utgår från ett scenario där hon var lycklig och opåverkad av våldtäkten så länge hon fick killen hon ville ha. Att hon inte, som du uttryckte dig, brytt sig om att anmäla så länge dom hade en relation.

Det e lite som.

Min cykel vart stulen, sen lämna han tillbaks den och jag vart ihop med tjuven.
Nu har han gjort slut och jag vill anmäla min cykel stulen.
Exakt så är det

Om tingsrätten bedömde att kvinnan inte skulle ha anmält mannen om han inte avslutat relationen, så bedömde dom alltså att det var en falskanmälning? Varför blev hon då inte dömd?

Så här skriver man:

"Saknas bevis
Tingsrätten bedömer att kvinnan kanske aldrig hade polisanmält Matti Berenett om han inte avslutat deras kontakt."

Vidare står det att "Det går heller inte att bevisa att hon ljugit om våldtäkten.

Väldigt lustigt formulerat alltså? Ja det kan väl vara på så vis.


Talar det negativt för mannen om han gjort det menar du? Hur menar rätten?
Är det inte så det sociala samspelet mellan män och kvinnor överlag utspelar sig?
Varför nämner dom det ens om det inte är för att skuldbelägga mannen?


Ja det är självklart.
Hur står du i frågan samtyckeslag och beviskraven på våldtäktsmål överlag om man får fråga?

Jag utgår nog från att väldigt få skulle vara lyckliga och helt opåverkade efter en våldtäkt - däremot att människor ibland avstår från anmälan av andra skäl i vissa situationer.

Nej, det är det inte - cykeln går att lämna tillbaka, en våldtäkt kan inte göras ogjord.

Finns nog folk som inte påverkas så mycket heller.


En stöld går inte att lämna tillbaks, men en försoning och varan tillbaka kan förmildra den.
Varan i detta är väl förtroendet och det intima.

Men jag vill påpeka att jag inte vet mer om detta fall.. Utgår bara från ett scenario där dom försonas, är ihop och har sex, lever som ett vanligt par. Inte ett där kvinnan är förtryckt och inlåst i ett skåp hela dagarna..

Som jag fattar det - och jag är som sagt inte jurist/advokat - så försöker rätten beskriva ungefär hur de har tänkt när de kommit fram till sitt domslut.(?) Detta är alltså en av flera saker de tagit i beaktande. Det kan vara så (falskanmälning). Men ingen har lyckats bevisa att det faktiskt är så att hon ljög och falskanmälde och därför kan de (förstås) inte döma henne.


Ja, jag vet inte heller men jag tolkar det, som sagt, inte som att det skulle vara hans fel att hon anmält.


Jag har ingen aning om vad de menar, faktiskt. Visst tycker jag att detta låter negativt för honom, det är ju inte så trevligt att utnyttja någons beundran. Å andra sidan är hon ju faktiskt 25 år om jag fattat rätt, så det är inte så positivt för henne heller, kan jag tycka. Jag vet inte vad som har framkommit om deras förhållande, om rätten kanske ville ge honom en känga för lovat guld och gröna skogar som blev till aska eller så, men rent allmänt förstår jag inte vad det har med domen att göra. Jo förresten, det kanske anknyter till hennes ev. hämndmotiv? Äh, jag vet inte.


Samtyckeslagen har jag, skam till sägandes, inte riktigt satt mig in i men så här oinsatt, känns det som lite problematiskt att få till bra. När det gäller beviskraven vid våldtäktsmål så anser jag att de måste vara höga eftersom brottet är så grovt. Jag inser att det tyvärr kommer att innebära att våldtäktsmän går fria och våldtagna inte får sin rätt och det är för jävligt. Men hur ska vi annars göra? För mig handlar det om grundläggande principer, om hur jag själv skulle vilja bli behandlad. Tills man kunnat bevisa skuld, är man oskyldig.

Domstolsbeslutet är som det är, hur det domstolsbeslutet framställdes i artikeln är det jag ställer mig frågandes till. Väldigt lustigt formulerat om inte annat.

Då tycker jag att du ska ta och sätta dig in i samtyckeslagen, då den i princip innebär omvänd bevisbörda, vilket du vettigt nog inte förespråkar.

Visst går cykeln att lämna tillbaka. Men ägaren kan ha lidit någon form av skada i o m stölden. Problem med resande, merkostnader, div extrabesvär mm.

Kan inte scenariot lika gärna vara att hon var rädd för honom och inte vågade anmäla förrän hon kom ifrån honom och pratade med någon om saken?

Jo. det kan absolut vara så. Men pga att han sa upp kontakten med henne känns det som hon inte ville lämna honom.

Nej, är man misstänkt för brott så ska det bevisas att personen har begått brott. Inte tvärtom.