Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Pelle Svensson är en gammal idrottsman. Idrottsmän är sällan finkänsliga. Någon med annan framtoning hade eventuellt kunnat argumentera bättre men det är osäkert och svårt att spekulera i.


Det var ny information för mig att paret Asplund lämnade in en JO-anmälan 1998. Hur som haver så borde de lämnat in en polisanmälan, men de hade väl inte tillgång till slasken? Då hade det varit svårt att fånga utredarnas intresse.

Kan du hänvisa till lagstöd eller exempel?

har fortfarande inte fattat varför Bergwall skulle få skadestånd eftersom han dömdes för bankrånet och då ska sitta tills han är frisk

Drogerna flödade på Säter. Det TQ inte kunde få på ”sedvanligt” sätt tilltvingade han sig genom spelade ångestattacker (senare blev ångestattackerna och psykosgenombrotten verkliga), genom insmuggling av narkotika, eller helt enkelt genom att köpa drogerna i ”kiosken” på sjukhusområdet (svart marknad för narkotikaklassade tabletter).

Den psykiskt svårt sjuke SB var helt i händerna på kvacksalvarna på Säter. Han var ju där för att vårdas, och det var t.o.m. tvångsvård det var fråga om. Detta innebär att vårdpersonalen i högsta grad var ytterst ansvariga för hans väl och ve. – Visst, han ljög friskt och var i likhet med så många andra missbrukare skicklig på att manipulera och trixa till sig nya droger, men det fråntar inte Säter huvudansvaret. De var skyldiga att genomskåda lögnerna och se till så att skyddsföreskrifterna fungerade. Att låta sig duperas av skrupelfria patienter (t.ex. Svartenbrandt som efter 8 års terapi ansågs botad och åkte raka vägen och rånade Handelsbanken) torde kunna betraktas som inkompetens och oskicklighet i yrkesutövningen – för att inte tala om den värdelösa terapeutiska metoden som användes.

1991 lyckades SB ljuga sig in på Säter (för att komma i åtnjutande av droger) under föregivande av att bankrånet 14 dec 1990 ej iscensattes pga ekonomiska skäl; i stället smällde han ihop en vältalig rövarhistoria som gick ut på någon slags relationskonflikt med sin medhjälpare vid rånet (samme medhjälpare som 1989 tuttat eld på kiosken). Dessförinnan hade SB i febr 1990 fyllt sin Kånken-ryggsäck med sin arbetsgivares bingopengar (han hade nekats socialbidrag i dec 1989 och hans sjukbidrag drogs in i jan 1990). – Lägg härtill att han var beroende av droger (som bara var gratis om han lyckades nästla sig in på Säter).

Kontinuerlig drogtillförsel med åtföljande minnesblottor och omtöckning kombinerat med en extremt suggestiv och fantasieggande terapimetod som borde vara totalförbjuden och belagd med straffansvar banade vägen för de 39 morderkännanden som sedan följde; erkännanden uppbackade av rättsföreträdarnas likaledes inkompetenta sätt att bedriva utredning inkluderat Säters terapeutiska hopkok som utredarna svalde lika lätt som TQ sina Sobril.

TQ var en svårartad blandmissbrukare; han gömde tabletter i sina strumpor, han ramlade ur sängen på nätterna, han raglade omkring på avdelningen; han kunde ibland knappt stå på benen, han rymde tillsammans med andra patienter för att införskaffa amfetamin, osv. Han drack rakvatten, alkohol och sniffade olika lösningsmedel. Han käkade Sobril, Xanor (under vallningarna rekommenderade minnesforskaren SÅC obegränsad mängd), Diazepam, Heminevrin, Mandrax, Mogadon, Metakvalon (Revonal retard), Rohypnol, Stesolid, Vesparax, Quaaludes…

Om TQ tagit tillbaka något av sina erkännanden riskerade han att straffas av de maktfullkomliga kvackarna på Säter; han var i egenskap av tvångsvårdad seriemördare helt i klorna på dessa klåpare; beroende inte bara av alkohol och ångestdämpande preparat, utan också törstande efter gemenskap, beundran och respekt.

Detta var vad som hände när TQ de facto med hjälp av HR och sin advokat TO tagit tillbaka sina bekännelser:

Chefsöverläkaren GK (som tagit initiativ till TQ:s avgiftning) förbjöds den 15 maj 2009 av nye chefsöverläkaren SN från att träffa SB (besöksförbudet antecknades av GK i SB:s journal), SB:s lufthålspermissioner var 5:e vecka drogs ”av säkerhetsskäl” in (han ansågs nu i egenskap av icke-mördare som rent livsfarlig). I okt 2009 packades icke-mördarens böcker, CD:n och filmer ned i lådor och låstes in i Säters källare. Därefter beslutades att avfällingens rum skulle inspekteras två gånger i veckan, och det skulle inte dröja länge förrän två hantverkare anlände och monterade bort persiennerna i hans fönster. I december fick han så finna sig i dagliga genomsökningar av sitt rum. - Uttryckt på annat sätt: En sektmedlem försökte lämna sekten och sekten gjorde allt för att hämnas.

Vilket är värst: Att bli lobotomerad eller att helt omtöcknad av droger; omgiven av en hejarklack bestående av sju vårdare och en terapeut, dömas för åtta mord efter att, räknat från första ”erkännandet”, hållas inspärrad i 20 år?

Hur skulle han någonsin kunna bli frisk när man pumpade honom full med droger och matade honom med en hjärntvättande terapi?

Ett amerikanskt vårdbiträde; Nadean Cool, gick i terapi 1986-91 och här är hennes historia i korthet:
http://www.cbsnews.com/videos/mpd/

NC:s far avled en vecka efter de hemska anklagelser dottern riktade mot honom. – Terapeuten ålades efter rättegång att betala NC 2,4 miljoner dollar.

Vad ska då SB få i skadestånd efter att från morgon till kväll i två decennier ha fått en massa hjärnupplösande droger som frammanat psykoser, nattliga ångestattacker, minnesluckor, förvirring, gjort honom hämningslös, osv; droger som medfört att han åtskilliga gånger lagts i bälte, försökt ta livet av sig… och så småningom också erkänt 39 mord och fällts till ansvar för åtta?

Det måste bli det största skadestånd som någonsin har utdömts i Sverige.

Betänk också allt vad hans anhöriga fått stå ut med: falska anklagelser mot föräldrarna som framställts som monster, falska anklagelser mot en bror; litteraturvetaren SOB, som den drogade TQ sagt hade kört honom till Sundsvall och sedan stått och onanerat medan TQ styckat Johan Asplund, för att därefter brodern skulle ha tagit med sig Johans huvud till Uppsala (för att här bara nämna en av alla bisarra tablett/terapiutsagor). – Och dessa historier säger sig alltså utredarna ha trott på, eller menat ingått som ett naturligt led i TQ:s bekännelse; i hans ångestfyllda försök att närma sig sanningen genom "medvetna avvikelser"!? – Även om många psykologer kan anses vara lite mindre vetande så bör man ändå kunna utgå från att inte också rättsväsendets representanter är det. Tyvärr har verkligheten visat att de är ungefär lika goda kålsupare. Att sedan också minnesexperten visat sig ha tappat minnet är kanske inte så mycket att orda om i sammanhanget.

Och apropå Ellington, Cliff, Nana...
https://webfiles.uci.edu/eloftus/Loftus_ScientificAmerican_Good97.pdf

Jag kan inte annat än sympatisera med dig letsdoit. Men nog har SB ett ansvar i det hela? Frågan är bara hur mycket. Som du påpeka hade han inte någon större chans. Men jag tycker det inte har så mycket med att göra med hans historia, utan snarare att det på så många andra sätt visat hur farlig den här typen av terapi är.

Då krävs det att man ska visa hur farlig den Norellska terapin är, och att den är av samma natur som andra terapier som visats vara farlig. Det blir väldigt svårt. Vidare så är det svårt, åtminstone i Sverige, att få skadestånd för felbehandling. Möjligen lättare om det är rent kvacksalveri, (som i det här fallet), men fortfarande inte lätt.

Vi kan också titta på alternativen. SB hari alla klarat sig igenom åren och är numera frisk. Hur mycket får andra fall av felbehandling som lett till invaliditet eller kanske till och med döden. Nej, jag har inte svaret på den frågan.

Människor har duckat för fenomenet den kriminella pedofilen, det är många som råkat illa ut pga honom.


Dom skrev ett brev i NSD var det inte så?

"Sommaren 1996 jobbade min dåvarande arbetskollega, NSD-journalisten Johan Håkansson, med fallet Thomas Quick."

"Han fick hjälp av bland andra Björn och Anna-Clara Asplund och vittnesexperten Astrid Holgersson som i NSD skrev ett brev till Riksåklagaren där de vädjade om en granskning av Quickdomarna."
http://www.journalisten.se/debatt/dan-larsson-vill-skriva-om-quick-historien

1999 kontaktar paret Asplund och Olle Högboms pappa RÅ och vill veta vad Kwast har för bevis i fallen?

Paret Asplund och brodern till Zelmanowits anmälde 2006 till JK att polis och åklagare gjort sig skyldig till grova tjänstefel och mened.


Varifrån kommer den uppgiften?

Jag såg ett klipp på SVT play att Pelle Svensson hade kontaktat något spåorakel Saida efter det fullständiga nederlaget i hovrätten 1985 för att hitta Johans kropp. Konstigt nog så pekade hon ut samma plats som barnaskändaren senare gjorde.

Visst. Snyft, snyft det är så synd om den kriminella pedofilen.

Ett par intervjuer med honom 1994 och 1997:

http://www.svtplay.se/klipp/246654/1994-07-05-intervju-med-thomas-quick

http://www.svtplay.se/klipp/247610/1997-11-24-thomas-quick-ger-ut-bok


Det gjorde väl dom knappast eller? Han hördes tre gånger om dom uppgifter barnaknullaren lämnade, det är väl inte så konstigt. Menar du verkligen att Sten-Ove blev häktad för medhjälp till mord?

Man kan ju verkligen undra varför den sinnessjuka idioten angav sin bror?

Dummar dig som vanligt ser jag.

Det handlar inte om ifall det är synd om SB eller inte. Det handlar om att SB med rätt eller orätt trodde att han skulle bli straffad ifall han berättade. När han väl snackat med Råstam tror han sig blivit det också, om än i mindre grad. Själv ställer jag mig lite tvivlande till det. Persiennerna togs exempelvis ner. Av säkerhetsskäl var det väl, eftersom de inte ville att patienterna skulle hänga sig i snörena. Det kom väl upp andra persienner senare? Ett annat exempel är att SB trodde att sjukhusledningen var efter honom, när de tog bort metallbesticken från matsalen.

Självklart åtalades inte Sten-Ove, eftersom han inte erkände något, och att de då av uppenbara skäl inte hade något att gå efter. Vilket naturligtvis inte hindrade SB från att ange folk i tid och otid. Den där Auna/Fagerbrink är ju ett annat exempel.

Det kan ha varit från när Petter Ljunggren/Uppdrag Granskning 2012 gjorde ett reportage med Göran Lambertz, och då även filmade en Quick-granskare på JK, en ung lite sur herre. Men jag är osäker.


Jag tycker ducka för fenomenet Kwast, respektive kraftigt misslyckas med att förstå och genomskåda fenomenet Bergwall, passar bättre.

Så många morderkännanden och så många mordutredningar bör Åklagarmyndigheten (och RPS?) ta på större allvar än att låta Härnösands ekobrottsåklagare ha i sin egen låda.


I Mytomanen Thomas Quick (2012, s. 240) skriver Dan Larsson inget annat om formen än att de "skrev ett öppet brev till RÅ (riksåklagaren)" med ett antal vädjanden och krav, så din uppgift stämmer nog. Ett öppet brev i NSD till RÅ (stockholmarna Klas Bergenstrand och Solveig Riberdahl?) blir svagare än en direkt skrivelse som åtminstone diarieförs. Solveig har iaf åtminstone uttalat sig för TT om skrivelsen, så den nådde fram.



Sedär, ännu ett försök att få granskning hos RÅ. Var finns uppgiften?

Och Pelle Svenssonöverlämningen till Lambertz. Även den inom preskriptionstiden för eventuella tjänstefel, osv.



Mytomanen Thomas Quick, s. 241.

Anmälan gällde att Christer van der Kwast undvek att kalla Bergwalls medhjälpare i "Theresemordet"; den unge "Mats Ek"/"Patrik" till Thereserättegången. Faan vet om han ens förhördes?
Justitieombudsmän - JO - 1998 verkar ha varit Rune Lavin och Kerstin André.

Oj då. Finns mer detaljer om det nånstans? Var det för att han bedömt att uppgiften om att "Mats Ek" var medhjälpare som falsk?
Killen som känner sig beljugen av Bergwall i Josefssons bok har startat en tråd på Flashback förresten, han undrar om det inte är förtal att använda hans namn, utan att han tillfrågats.


Edit: oj, jag bröt väl inte mot en regel nu. Men han kallar sig svenskcitron och skriver "angående förtal mot mig".