Under semesterperioden har jag läst ytterligare ett par King böcker. Tänkte skriva ett par rader om den ifall någon skulle finna det givande.
Tidigare i år har jag läst: Vägbygge, Lida och Raseri.
Fortsatte med
Jurtjyrkogården. En av de skräckfilmer jag sett flest gånger under min uppväxt (och även i vuxen ålder), dock aldrig läst boken.
Känns som att jag "förstört" upplevelsen lite genom att se filmen så många gånger. Tycker filmen gör boken rättvisa. Fred Gwynne gör Jud jäkla bra. Boken får klart godkänt.
Flickan som älskade Tom Gordon, inte så mycket skräck men tät och spännande ändå. Höll intresset uppe hela vägen.
Blaze, skriven ganska tidigt i Kings karriär under pseudonymen Bachman. Innehåller vissa likheter med Vägbygge (de bi-polära inslagen). Jag håller med King själv i hans betyg av den "-ganska bra. Avgjort bättre än Vägbygge". Vissa bra personbeskrivningar. En del toppar, en del dalar. Ok.
Det, drog mig lite för att läsa den pga av dess likhet med en tegelsten. Hade dock höga förväntningar på den då många håller den som en av hans bästa.
Förväntningarna infriades. En av dom bättre böcker jag läst. Fantastiska personporträtt. Man får en resa tillbaka till barndomens och uppväxtens mysterier. Fina skräckelement och bra spänning. Lämnade mig med en känsla av tomhet och saknad när man läst klart den. Mycket bra.
Carrie, gillade boken skarpt. fantastisk historia och inramning. Tyckte dock boken kändes något kort. Hade gärna sett en större fördjupning av personerna och händelserna i boken. Upplever att King var något begränsad som författare i början av sin karriär.
Har aldrig sett de Palmas tidiga filmatisering av boken (något genant måste jag tillstå). Jag gillar dock nyinspelningen från 2013 (en av få verkar det som). Tycker den fångar känslan i boken väl och följer den bra (förutom i slutet). Måste se orginalet inser jag nu.
Tror jag härnäst kommer beta av någon kortare bok innan jag ger mig på nästa koloss, i form av Pestens tid vilken jag också har höga förväntningar på